Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 35 - Andras erfarenheter - Plaströr för högt tryck, av SHl - Titanexplosioner med salpetersyra, av SHl - Nötningshållfastheten ökas genom gnistbearbetning, av SHl - Böcker - Handbok för mekaniker, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Salpetersyrans sammansättning och dess
reaktion med titan.
glasfiber. Den kan göras i ett eller flera skikt; kring
den gjuts plasten. Den flätade armeringen får
mycket större hållfasthet än den tidigare använda
glasfibermattan, bl.a. därför att den kan konstrueras så
att fibern utnyttjas på bästa sätt.
Glasfibern flätas på stålkärnor i automatiska
maskiner. Från dessa går fiberslangen, fortfarande på
kärnan, genom en elugn där den glödgas ren. I
gjut-maskinen dras sedan kärnan ut och fiberslangen
impregneras med epoxiharts i en roterande form.
Genom centrifugalkraften pressas härvid slangen
mot dennas insidor. Formen, som är dubbelmantlad,
upphettas under gjutningen så att plasten härdas.
Slutligen tas röret ur formen och skärs till önskad
längd (6,3 m) varefter dess ändar gängas.
Man tillverkar rör med 60, 73 eller 89 mm yttre
diameter. Vid full produktion skall man göra 150 000
m/år rör (Chemical & Engineering News 18 febr.
1957 s. 112, 124). SHl
Titanexplosioner med salpetersyra
Titanlegeringar är ett utmärkt
konstruktionsmaterial för raketmotorer som arbetar med röd,
rykande salpetersyra som syrekälla. De har nämligen
liten täthet och utmärkt korrosionsmotstånd, men
tyvärr har flera allvarliga olyckshändelser inträffat
genom att kommersiella legeringar reagerat
våldsamt med salpetersyran.
De typer av salpetersyra, som föreskrivits av
militären, hade följande sammansättning:
no2 h2o hnoa
»/.
0—0,5 <2 >97,5
6,5—7,25 <2,5 90,25—93,5
13—15 2,0—3,0 82,0—85,0
14—16 2,5—3,5 80,5—83,5
21—23 2—3 74,0—77,0
Rentitan visade sig ha utmärkt korrosionsresistens
mot dessa syror, men våldsamma explosioner uppstod
vid några tillfällen när titanlegeringar kom i kontakt
med syra, innehållande i ett fall 26 °/o löst NO,,
0,57 «/o H20 och i ett annat > 20 °/o N02, 0,42—
0,57 % HjjO. Iakttagelser vid olycksfallen antydde
att explosionerna utlöstes genom stötar.
En i USA utförd undersökning visar att
reaktionen mellan salpetersyra och titan beror på den
förras sammansättning (fig. 1) och inte som man
kanske kunde vänta på legeringsämnena i de material
som reagerat vid olycksfallen (L L Gilbert & C W
Funk i Metal Progress nov. 1956 s. 93—96). SHl
Nötningshållfastheten ökas genom
gnistbear-betning
I Sovjetunionen har man på senaste tid i stor
utsträckning använt gnistbearbetning (Tekn. T. 1957
s. 613) för att öka verktygs och maskindelars
seghet och hårdhet, och nu har denna bearbetnings
inverkan på materialets nötningshållfasthet undersökts.
Man har härvid funnit att ett hårt, heterogent
ytskikt med mindre täthet än grundmetallens bildas. I
ytskiktet ingår främmande legeringsämnen,
härrörande från elektroden; vid användning av
grafit-elektrod ökas sålunda ytskiktets kolhalt.
Om arbetsstycket vid behandlingen blir
överdraget med en hård metall från elektroden, kunde man
vänta en skarp ökning av nötningshastigheten när
ytskiktet nötts ned. En sådan har emellertid inte
iakttagits utan nötningsförloppet blir av samma typ
som för termokemiskt härdat stål (Metallurgia juni
1957 s. 274). SHl
böcker
Handbok lör mekaniker, av Ernst Hallqvist,
Olov Svahn, Erik Trenner & Eskil Weidstam.
Bonniers, Stockholm 1956. 885 s., 774 fig. 78 kr.
Denna handbok är avsedd för dem som i sin
dagliga gärning sysslar med maskinteknik i någon form
och som inte har mera ingående teoretiska
förkunskaper. Boken har därför i viss mån getts formen
av en elementär lärobok med huvudvikten lagd på
de grundläggande ämnena och verkstadsteknik.
I avsnittet matematik ges först på 40 s. de för alla
handböcker inom mekaniken nästan obligatoriska
tabellerna, varpå behandlas algebra, funktionslära,
logaritmer, geometri, trigonometri, räknestickan,
nomografi och serier. Härpå följer måttenheter och
deras beteckningar, fysik med underrubrikerna
ljudet, ljuset och värmet, mekanik, hydraulik,
hållfasthetslära, materialuppgifter och maskinelement.
Sammanlagt omfattar dessa kapitel 519 s.
Verkstadsmätteknik med en ganska ingående
behandling av bl.a. toleranser och passningar samt
bearbetningsteknik med ett flertal tabeller som
avser bearbetningsdata är på tillsammans 152 s.
Kraftmaskinerna, som omfattar vindmotorer,
vattenmotorer, värmemotorer, dvs. ångteknik,
förbränningsmotorer och gasturbiner, samt fläktar och pumpar har
getts en mer summarisk behandling på sammanlagt
147 s.
I kapitlet elektroteknik på 59 s. behandlas efter de
allmänna grunderna ackumulatorer, elektriska
maskiner, elektriska installationer, elektriskt ljus,
neonrör och likriktare samt elektromekaniska och
elek-trotermiska mätningar.
820 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
