Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Rening av avloppsvatten, av Nils Westberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rening av avloppsvatten
Civilingenjör Nils Westberg, Stockholm
628.33
628.35
Att vakthållning behövs mot den stigande
föroreningen av våra vattendrag är självklart. Det
är också uppenbart, att lagar och förordningar
icke tillämpas på ett effektivt sätt, och att
oklarhet råder om hur gällande bestämmelser
skall tolkas. I lagen (Tekn. T. 1954 s. 689;
1956 s. 374) används sådana formuleringar som
"åtgärder som skäligen kunna påfordras" och
"olägenhet av större betydenhet".
Vad som skall anses skäligt eller som en
olägenhet av större betydenhet avgöres från fall
till fall av vattendomstolarna vid deras
handläggning av ansöknings- eller stämningsmål.
Denna väg att nå fram till en
bedömningspraxis i föroreningsfrågor är visserligen
sannolikt framkomlig men tydligen tidsödande och
opraktisk. Man kan därför ställa frågan, om
inte en godtagbar bedömningspraxis kan
utbildas på annat sätt och varför i så fall detta
ej sker.
Vid bestämmelsernas tillkomst torde
förutsättningar ha saknats för en mer preciserad
formulering. Ineffektiviteten vid tillämpningen
bottnar enligt min mening till stor del i att
myndigheter och fackmän i ledande ställning
saknar tillräckligt intresse för de principiella
frågorna. Dessa är ur teoretisk synpunkt
målsättning och angivande av regler för tillåtlig
förorening.
Först i den mån som ökad klarhet vinnes på
dessa punkter, skapas underlag för mindre
vaga lagbestämmelser än de nu gällande. De
viktigaste frågorna ur praktisk synpunkt är
kartläggning av rådande förhållanden och
långtidsplanering av saneringsåtgärderna.
Härvidlag skulle en bättre samordning och en
större planmässighet många gånger
uppenbarligen vara önskvärda.
Om utbildningen av en någorlunda enhetlig
bedömningspraxis i föroreningsfrågor
fördröjes, löper man risk att berörda samhällen och
industrier kunde få ett intryck av godtycke hos
handläggande myndigheter, ett intryck som det
givetvis är ytterst angeläget att undvika.
Föredrag vid kursen "Vatten i livsmedelsindustrin" den
12 april 1957.
I facklitteraturen har man ofta diskuterat
huruvida normer för tillåten förorening bör
hänföras till avloppsvattnets mängd och
beskaffenhet eller till de förorenade
vattendragen. Man torde numera i stort sett ha enats
om att sådana normerande fordringar i
princip bör avse vattendragen (Tekn. T. 1954 s. 89).
Om avloppsvattnet innehåller ämnen, som kan
orsaka lokal giftverkan invid utsläppspunkten,
kan därjämte normer för avloppsvattnets
koncentration av sådana ämnen vara motiverade.
Om normerna generellt gällde avloppsvattnets
mängd och beskaffenhet, skulle i vissa fall
oförutsedda skadeverkningar i vattendragen
kunna bli i viss mån sanktionerade. I regel är
det emellertid möjligt att med kännedom om
avloppsvattnets mängd och beskaffenhet samt
vattenföringen i vattendraget förutsäga, om ett
givet avloppsutsläpp kan tillåtas enligt för
vattendraget uppställda fordringar.
Avloppsvattnets avledning
och beskaffenhet
Industrier, som ligger på landsbygden, måste
själva sörja för sina avloppsledningar. Ett
stort antal livsmedelsindustrier är emellertid
belägna inom samhällen och avleder i normala
fall avloppsvattnet till samhällets ledningar.
Avloppsnätet är då oftast utfört enligt det
kombinerade systemet med gemensamma ledningar
för spillvatten, dagvatten och grundvatten.
Allteftersom höggradiga reningsmetoder
kommer mer och mer i bruk, blir det separata
systemet med särskilda ledningar för
kloakvattnet allt vanligare. Man kan för närvarande
spåra en tydlig tendens i denna riktning. Vid
det separata systemet slipper man ifrån de
stora vattenmängdsvariationerna vid
regnflöden; reningsanordningarna kan därför ges
mindre dimensioner, och man kan bättre
kontrollera reningsprocessen. Även vid industrier
kan en motsvarande intern separering av
vatten med olika föroreningsgrad vara förmånlig.
Vid diskussioner om olika avloppsvattens
föroreningsverkan använder man ofta som likare
samhällenas kloakvatten. Detta innehåller upp-
7 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
