Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Höjdmätning i Sverige, av Lennart Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Precisionsavvägningar i Sverige; - linjer
ingående i avvägningen 1886—1905,–-planerade
nya linjer i avvägningen 1951—, -avvägning
utförd 1951—1956, o självregistrerande pegel intagen
i gamla avvägningen, • självregistrerande pegel
installerad efter den gamla avvägningen.
Då g varierar på nivåytan, följer att h måste
variera omvänt proportionellt mot g. Men om
man avvägde felfritt på en nivåyta skulle man
alltid få höjddifferensen noll eftersom
denna yta överallt är vinkelrät mot lodlinjen.
Tydligen måste en korrektion införas, med hänsyn
till storleken av tyngdkraftens acceleration.
Den gamla precisionsavvägningen
reducerades endast för tyngdkraftens normala variation
med polhöjden. Nu förfogar vi över ett gott
nät av välbestämda tyngdkraftsstationer. För
varje fixpunkt kan interpoleras ett så noggrant
värde på tyngdkraftens acceleration g, att
korrektionen för nivåytornas lutning kan
beräknas med en skärpa på en bråkdel av
mätningsnoggrannheten. Endast på vissa kuperade
sträckor torde kompletterande
tyngdkraftsmätning bli nödvändig.
För den nya precisionsavvägningen kan
medelfel ännu ej beräknas ur polygonslutfel,
emedan hittills endast ett par polygoner slutits.
Beräknas det totala medelfelet ur avvägningen
fram och åter enligt de internationella
formlerna4, så finner man att i medeltal för hittills
gjorda mätningar blir detta ± 0,85 mm/km.
Det tillfälliga medelfelet blir i medeltal ± 0,4
mm/km.
Fixpunkterna i det gamla
precisionsavväg-ningsnätet utgjordes i regel av järndubbar.
Avståndet mellan två punkter är ofta 4—5 km.
Olyckligtvis är en mycket stor procent av
dubbarna slagna i stenar, bäcktrummor eller
dylikt. Det visar sig att dessa ofta är instabila.
Förskjutningar på flera decimeter är ej
ovanliga. Numera markeras med rostfria
ståldubbar (de första åren användes dock
koppardubbar) .
Medelavståndet mellan två punkter är 1,3 km
och avståndet överskrider endast i
undantagsfall 2 km. Ganska mycket arbete nedlägges på
att söka reda på berg att slå markeringen i.
Högst en eller två markeringar i sten efter
varandra tillåtes.
Finnes sedan ej berg slås en markering "järn
i rör". En sådan markering göres på följande
sätt. En ca 0,5 m djup grop gräves i marken. I
denna slås med en hejare ned ett ca 2 m långt
galvaniserat 1%" järnrör. För att röret ej skall
fyllas med jord förses det med en bottenpropp
före nedslåendet. Röret slås ned så långt, att
dess övre kant slutar 3—4 dm under
markytan. Sedan stickes %" rundjärn ned i röret
och med hejaren slås först bottenproppen ut,
varefter järnet slås ned så långt det går. Järnet
kapas sedan ett par centimeter ovanför röret
och filas så att man får en rundad topp.
För att skydda mot rost häller man smält
di-nitrol ned i röret och sätter en glasburk med i
dinitrol indränkt trassel över toppen. Därefter
fylles gropen igen. De erfarenheter vi hittills
har av sådana markeringar är goda. Men
säkert är ej alla av lika god stabilitet; mycket
beror på markens art. Längden på det
nedslagna järnet på en punkt är i medeltal ca 8 m
och den största längden är 40 m. Av hittills
gjorda markeringar är ca 10 % av detta slag.
Ett av de viktigaste ändamålen med
precisionsavvägning är att bestämma rörelser i
jordskorpan genom att jämföra resultaten av
avvägningar utförda med lämpliga
tidsintervaller. Detta är naturligtvis av särskilt stor
betydelse i vårt land, som ju berörs så starkt av
den fennoskandiska landhöjningen. Tyvärr
kommer en jämförelse mellan den nu
pågående och den gamla avvägningen ej att ge så
mycket på grund av den låga noggrannheten i
den gamla avvägningen.
Som nämnts kan vi nu vänta en landhöjnings-
836 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
