- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
838

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Höjdmätning i Sverige, av Lennart Pettersson - Niob till kapsling av bränsleelement

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riet ej skulle ha tålt de upprepade starter, som
då fordrats. Lufttemperaturen avlästes på en
metalltermometer, monterad i en
ventilationsruta till helikoptern. En barograf stod
uppställd inom mätområdet. Den användes för att
få en uppfattning om lufttryckets stabilitet.
Däremot korrigerades ej mätningarna enligt
barografens registreringar, då mätpunkterna
ofta låg långt borta från barografen, varför
sådana korrektioner skulle ha blivit osäkra.

Försöksområdet låg i trakten av Gällivare.
För större delen av området fanns flygbilder
och punkterna stacks på dem. Orienteringen
från luften bjöd i regel inte på några
svårigheter.

Genom användande av helikopter nås flera
fördelar:

Man kan använda flera barometrar. Vid
försöket användes tre men det torde inte vara
någon större olägenhet att medföra fyra eller
fem barometrar. Själva
barometeravläsning-arna tar mycket liten tid. En stor fördel är
också, att barometrarna kan skyddas för
stötar, varigenom de språng i avläsningarna, som
så ofta konstateras, till stor del kan undvikas.

Anslutning på kända punkter kan göras ofta.
Vid försöken var tidsskillnaden mellan
mätningarna på kända punkter i medeltal 1 h 15
min. Under denna tid hann omkring 6—7
ny-punkter mätas. Avståndet mellan nypunkterna
hölls omkring 3 km.

Temperaturkorrektionen kan bestämmas
bättre genom att temperaturen kan avläsas på
olika höjder.

Ur ett stort antal dubbelmätta punkter erhölls
medelfelet ± 1,6 m, vilket får anses fullt
tillfredsställande.

Vid försöken användes en helikopter för
vilken flygkostnaden var 180 kr. per effektiv
flygtimme. Kostnaden per punkt blev 35 kr.
Som jämförelse kan nämnas att en linjeavvägd
punkt kostar omkring 55 kr. Det synes som om
kombinationen barometer—helikopter både i
fråga om noggrannhet och ur ekonomisk
synpunkt skulle vara en acceptabel lösning för
bestämning av "terrängpunkter". Sommaren 1957
skall höjdmätningarna också fortsättas efter
ungefär samma linjer som vid försöken 1956.
En stor fördel är, att barometermätningarna
går utmärkt att kombinera med andra slag av
arbeten, t.ex. med tyngdkraftsmätningar. Vi
får samtidigt möjlighet att förtäta de glesa
delarna av vårt tyngdkraftsnät.

Avvägningskärra

I USA använder Geological Survey en
apparat, "Johnson elevation meter", eller
avvägningskärra6. Denna är trehjulig och dras av
en bil eller jeep. Den registrerar markens
lutning och tillryggalagda väglängd samt löser
genom elektronisk integration integralen

h = J sin d s

där h är höjddifferens, markens
lutningsvinkel och d s vägelement.

Vid förfrågan hos Geological Survey visade

det sig, att denna metod endast var lämplig
utefter goda vägar. Det finns enklare
konstruktioner av avvägningskärretyp, bl.a. i Ryssland,
där man har monterat mätaggregatet på en
cykel. Närmare om dess egenskaper vet man
ej7. För vår del skulle det kanske vara
värdefullt, om det ginge att konstruera en apparat
användbar i snö, då det oftare är enklare att
ta sig fram i terräng under vintern.

Radarmetoden

Vid kartläggning av de stora öde områdena i
Kanada har man använt en metod, kallad
"Air-born profile recorder method"8. Från ett
flygplan sänds mikrovågor vinkelrätt mot marken
och reflexen uppfångas. Härigenom kan
höjden över markytan bestämmas. Flygplanet
flyger på konstant höjd (över havet) och därvid
användes en isobar som referensyta. Den
profil man flyger över registreras. Gör flygplanet
en avvikelse från isobaren korrigeras
apparaturen automatiskt för denna. För att
bestämma isobarens höjd tas lämpliga kända objekt,
t.ex. avvägda sjöar, in i stråken. Profilen
fotograferas med en positionskamera, vars optiska
axel skall vara parallell med strålknippet.
Att följa en isobar kan sägas innebära en
barometerhöjdmätning. På högre höjd —
vanligen flyger man på 1 000—2 000 m höjd —
löper emellertid isobarerna mera regelbundet
än vid markytan. Risken för grova fel blir
därför mindre här än vid vanlig
barometerhöjdmätning. Den största felkällan torde
härröra från svårigheten att identifiera, vad som
reflekterar strålen. Detta gäller i såväl
horisontell som vertikal led. För sjöar, som är de
bästa objekten, har man nått medelfel på
omkring ± 4 m, men för annan terräng kan
medelfelet bli flerdubbelt större. Tydligen är
denna metod nu ej användbar för svenska
förhållanden, men den är intressant och kommer
säkert att utvecklas mycket mera.

Litteratur

1. Rosén, P G: Sveriges Precisionsavvägning 1886—1905.
Stockholm 1906.

2. Bergsten, F: The land uplift in Sweden from the
evi-dence of the old water marks. Stockholm 1954.

3. Kukkamäki, T J: Formeln und Tabellen zur Berechnung
der nivellitischen Refraktion. Helsingfors 1939.

4. International resolutions relative to precise levelling.
Bull. Geodesique 1950 h. 18 s. 486.

5. Witting, R: Havsytan, geodiytan och landhöjningen
utmed Baltiska havet och vid Nordsjön. Fennia 39.
Helsingfors 1918.

6. Instruction for fourth-order levelling with the Johnson
elevation meter. U.S. Dep. Interiör, Geological Survey 1949.

7. Deumlich: Zur Entwicklung einfacher automatischer
Ni-velliergeräte. Vermessungstechnik 1955 h. 9 s. 176.

8. Cooper, B F: A narrow beam recording radar altimeter
for topographic survey, del 1 Ottawa 1947, del 2 Ottawa
1948.

Niob till kapsling av bränsleelement i
atomreaktorer väntas kunna användas med smält natrium
som kylmedel, då den har hög smältpunkt (över

2 000°C). Niob har utmärkt korrosionsmotstånd och
kan nu framställas med betydligt större seghet än
tidigare.

838 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0862.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free