Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Nya metoder - Effektökande ljuddämpare, av Wll - Elektrostatisk separering av oledande material, av SHl - Direkt framställning av kornigt kiseljärn, av SHl - Total återvinning av svavelsyran i betvätska, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Ljuddämpare för
motorcyklar
med
tvåtakts-motorer, baserad på
interferens; 1—4
delströmmar.
Effektökande ljuddämpare
En ljuddämpare för motorcyklar, som uppges ha
mycket bättre verkan än vanliga typer, har
konstruerats i Tyskland. Förutom den goda
ljuddämpningen har man även konstaterat en viss ökning av
motoreffekten.
Ljudet från motorn förstörs genom interferens,
därigenom att avgasströmmen delas upp i ett antal
parallella kanaler med olika längd, fig. 1. Detta
arrangemang är tillfyllest för tvåtaktsmotorer, under
det att man för fvrtaktsmotorer behöver två
seriekopplade system.
De olika delströmmarnas interferens inte bara
dämpar ljudet utan gör att man får en jämn
gasutström-ning som ger en viss sugning i avgasröret från
motorn och därigenom förbättrar motoreffekten (K H
Leistritz i Aluminium 1956 h. 8 s. 496—497;
Euro-pean Technical Digests april 1957 s. 401). Wll
Elektrostatisk separering av oledande material
Vid en metod för anrikning av oledande material
används fritt fall mellan två fasta elektroder, fig. 1.
Apparaten lär vara relativt billig. Den har inga
rörliga delar, ger inget damm och fordrar litet
underhåll. Ingen elström flyter genom den och ingen
kontakt mellan materialet och elektroderna fordras.
Metoden sägs ge gott resultat vid separering av ett
oledande material från andra sådana, medan de
Fig. 1. Apparat för elektrostatisk separering av
oledande material.
hittills gängse elektrostatiska metoderna gör
utmärkt tjänst vid separering av ledande material från
oledande. Den nya metoden har några år utnyttjats
industriellt i USA vid anrikning av fältspat. Man
experimenterar i halvstor skala med pottaska och
rå-fosfat.
I den här beskrivna processen laddas mineralen
upp genom friktion mellan partiklarna eller mot en
metallyta. De faller sedan 1,8—2,7 m mellan
motsatt laddade elektroder (40—150 kV) varvid positivt
laddade partiklar avviker mot den negativa
elektroden och negativt laddade mot den positiva. Man har
funnit att materialet måste värmebehandlas före
separeringen för att de rätta laddningarna skall
uppstå.
Då efterfrågan på fältspat med hög kaliumhalt är
stor, har inan försökt frånskilja fri kvarts och öka
förhållandet K,0 : Na„0 enligt den elektrostatiska
metoden. En råvara, innehållande 8 %> K,0 och
74 °/o Si02, gav t.ex. en produkt med 10 °/o K,0 och
69 °/o Si02, utgörande 72—75 °/o av råvaran; utbytet
av fältspat blev 93—95 °/o.
I en industriell anläggning inmatas 10—12 t/h icke
magnetiskt material från en magnetisk separator
vid 110°C. Materialet, vars kornstorlek är mindre
än 1,17 mm, faller som en gardin mitt emellan
apparatens båda översta elektroder. Koncentratet
skils från av en ställbar skärm, och
avfallsfraktionen matas in mellan apparatens två nedre
elektroder. Från dessa erhålls ett andra koncentrat som
tillsammans med det första utgör produkten. I det
andra steget erhålls vidare det slutliga avfallet och
en mellanfraktion som förenas med råvaran.
Processen regleras av en GM-räknare med vilken
koncentratets K20-halt bestäms varje halvtimme
genom strålningen från "K. Vid avvikelse från önskad
kaliumhalt justeras separeringsskärmen.
Elektroderna är 1 500 X 2 400 mm och består av 75 mm
aluminiumrör, placerade med 25 mm mellanrum.
Avståndet mellan elektroderna är 250 mm upptill och
900 mm nedtill. Potentialdifferensen är 70 kV
(Chemical Engineering maj 1957 s. 154, 156). SHl
Direkt framställning av kornigt kiseljärn
Enligt en vid Battelle Memorial Institute utarbetad
metod erhålls kiseljärn i sfäriska korn genom
kollision mellan en snabb stråle av vatten och gas med
en ström av den smälta legeringen. Kornstorleken
kan regleras, och man har erhållit material med
50 °/o mindre än 0,21 mm och upp till 70 °/o mindre
än 0,35 mm.
Det korniga kiseljärnet framställdes ursprungligen
för användning vid anrikning av malmer, men man
anser att det med fördel kan utnyttjas även för
andra ändamål när krossning och målning fordras.
Metoden torde också kunna tillämpas på smälta
keramiska material som efter stelnandet skall malas
till fritta (Chemical & Engineering News 15 juli
1957 s. 66). SHl
Total återvinning av svavelsyran i betvätska
Stålverkens förbrukade betsyra innehåller ca 10 °/o
svavelsyra och 15 °/o järn-II-sulfat. Oskadliggörande
av denna vätska genom neutralisering och
frånfil-trering av den utfällda järnhydroxiden är möjlig
(Tekn. T. 1955 s. 138), men metoden är dyrbar. Man
har därför på flera håll försökt att regenerera syran
genom indunstning och sönderdelning av
järn-II-sulfatet. I USA arbetar man sålunda med en metod
där sulfatet överförs till klorid som faller ut och
frånfiltreras (Tekn. T. 1956 s. 353).
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
