- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
855

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 37 - Trafikplanering för storstäder, av Kurt Leibbrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3. Grafisk framställning av ur en trafikräkning
framkommen trafikbelastning på den gatuled som
visas upptill. Bredden hos banden är ett relativt
mått på antalet fordon.

gängarstaden 600 invånare/ha medan
spårvägsstaden i fråga om bostadstäthet redan kan
gå ner till hälften och järnvägsstaden
möjliggör fjärdedelen. Invånarantalet i London City
minskades från 1851 till 1911 på grund av
järnvägstrafiken från 120 000 till ca 20 000.

Bilstaden erbjuder en täthet av endast 11
invånare/ha, vilket motsvarar de allra skönaste
lantliga förhållanden. Teoretiskt medger
sålunda personbilen, att hygienikern, sociologen
och arkitekten åter kan välja
befolkningstätheten i storstaden helt fritt. Om man ser på
det sättet, är biltrafiken befriaren ur all vår
stadsbyggnadsmässiga nöd.

Fig. 4. Upplösning av en besvärlig serie knutpunkter med hjälp av
plan-skilda korsningar varigenom trafikkapaciteten ökas väsentligt; t.v.
situationen före, t.h. efter införandet av planskilda korsningar.

Utrymmesbristen

I praktiken kan emellertid bostadstätheten inte
väljas fritt. När New York inte längre kan
växa, när i storstäderna människorna återigen
tränger sig närmare staden från de
hälsosamma ytterområdena, så är trafiken skuld härtill.
De oerhörda fördelarna hos personbilarna kan
inte utnyttjas tillfullo, eftersom deras stora
utrymmesbehov inte kan tillfredsställas.
Utrymmesbehovet hos biltrafiken är mångdubbelt
större än utrymmesbehovet hos den kollektiva
trafiken. Beroende på de utgångsvärden, som
väljs, kommer man därvid till något högre
eller lägre jämförelsevärden. De kollektiva
trafikmedlens stora värde ur utrymmessynpunkt
är emellertid obestritt.

Befolkningsutvecklingen i städerna har själv
väsentligt bidragit till att öka
trafiksvårigheterna. Förhållandena i en lång rad av
städer i in- och utlandet har på senare tid
undersökts. För städer i mellersta och västra Europa
gäller genomsnittligt helt likvärdiga tal. Under
de senaste 50 åren har invånarantalet
2,5-faldigats. När en stad har 2,5 gånger så många
invånare, så har den inte endast 2,5 gånger så
mycket trafik. Invånarna i nya stadsområden
har längre väg till arbetsplatserna och till
innerstaden. I den växande staden utvidgar sig
affärsområdet så småningom, den bosatta
befolkningen trängs ut från affärskvarteren och
måste bosätta sig långt utanför. Invånarna i
affärsområdet, som tidigare hade kort
gångväg mellan bostads- och arbetsplatsen, måste
nu också fara en lång väg.

De nutida stadsinvånarna tillryggalägger i
genomsnitt årligen 10 gånger så lång väg inom
storstadens område som våra far- och
morföräldrar. Om 2,5 gånger så många människor i
genomsnitt reser 10 gånger så mycket, blir den
totala trafikmängden 25 gånger så stor. Våra
far- och morföräldrar åkte emellertid med
hästspårvagn och senare med elspårvagn,
vilka per befordrad resande behövde föga
plats. Vi däremot reser i dag till stor del med
egen bil, motorcykel eller cykel.
Genomsnittligt fordras i dag per personkilometer vid den
nu vanliga trafiksammansättningen i de
förutnämnda städerna ungefär 2,5 gånger så stor
yta som vid sekelskiftet. Behovet av trafikyta
har alltså genomsnittligt för varje
stadsinvånare ökat 60-falt och kommer att öka
ytterligare. Trafikbehovet fördelar sig dock mycket
olika över stadsområdet. De inre
stadsområdena är högt belastade.

Statistiken visar, att i de här nämnda
städerna gatuytan under de senaste 50 åren ökat med
ca 75 % medan befolkningen har stigit med
150 %. Vi har alltså redan där en försämring
i trafikförhållandena. Siffran för utbyggnaden
av gatorna är emellertid bedräglig. De nya
gatorna har anlagts i utkanten av staden. I
innerstaden har gatuarealen kanske ökat med endast
10 %.

I praktiken har ytan emellertid minskat
kraftigt. Våra far- och morföräldrar kände

7 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0879.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free