- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
871

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 37 - Förbränning vid höga lufthastigheter, av Per-Uno Unosson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förbränning

vid höga I uf t hastigheter

Dimensionering av brännkammare är en
aktuell fråga, speciellt för efterbrännkammare på
reaktionsmotorer och för rammotorer (Tekn.
T. 1955 s. 121). Inom dessa områden är det
önskvärt att med god verkningsgrad förbränna
ett stort flöde av en bränsle-luftblandning i en
kammare med minsta möjliga tvärsnittsarea,
dvs. en fullständig förbränning skall äga rum
vid hög gashastighet. I det följande skall några
grundforskningsresultat sammanställas, vilka
kan utnyttjas som riktlinjer för att
dimensionera och konstruera brännkammare för
förbränning av en gasblandning bestående av ett
kolväte och luft, som strömmar med relativt
hög hastighet.

Fig. 1. Olika typer av flamhållare; A cirkulär platta,
B rak V-flamhållare, C ringformig V-flamhållare, D
"cantype" -flamhållare.

Civilingenjör Per-Uno Unosson, Linköping

662.612 : 621.45

Förbränningsvillkor

Då en flammas utbredningshastighet är av
storleksordningen 1 m/s och anströmmande gaser
har en hastighet, som i allmänhet är mer än
100 gånger så stor, måste särskilda
arrangemang vidtas, för att den i en låga frigjorda
energin skall kunna alstra en temperatur, som
är tillräckligt hög för att antända de
tillströmmande oförbrända gaserna. Genom att i
brännkammaren skapa en eller flera
återströmnings-zoner kan man lokalt sätta ned gashastigheten,
så att en flamma kan existera där och så
småningom fortplanta sig så att hela gasflödet
kontinuerligt antändes, innan det lämnar
förbränningsrummet. Lämpligt sätt att skapa sådana
virvelområden är att i gasströmmen införa
hinder, flamhållare, som orsakar plötslig
areaförändring, fig. 1. Sådana virvelalstrare behöver
inte nödvändigtvis vara fasta föremål. Genom
lämpligt arrangerade tryckluftstrålar kan
samma effekt nås.

Flamstabilitet

Blandningsförhållandets inverkan
Om en gasblandning med ett visst
bränsle-luftförhållande B/L antändes, då den passerar
ett hinder som orsakar ett
återströmnings-område, kan lågan existera vid ett givet
gasflöde. Ökas eller minskas sedan B/L, slocknar
lågan, om blandningen blir för rik eller för
mager.

Under förutsättning att effekten av
förbränningsprodukternas dissociation försummas,
inträffar maximal flamtemperatur vid
reaktions-ekvivalent blandningsförhållande.
(Dissociationen förskjuter läget för högsta temperaturen
mot något rikare blandningsförhållande.) Ju
mer B/L avviker från detta värde, desto lägre
blir medeltemperaturen i virveln och den når
slutligen en så låg temperatur, att fortsatt
antändning inte längre erhålles och lågan dör.
Det finns alltså för en given gasblandning två
gränser på blandningsförhållandet, inom vilka
en flamma kan hållas vid liv,
livhållningsgrän-serna. Vid allt högre gashastighet blir området

295 TEKNISK TIDSKRIFT 1 957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0895.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free