- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
875

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 37 - Förbränning vid höga lufthastigheter, av Per-Uno Unosson - Nya metoder - Tjälgränsmätare, av G Lbg - Förbättring av gjutjärns hållfasthet och bearbetbarhet, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

reaktionsekvivalenta blandningsförhållandet. Så
är också fallet inom det här aktuella
tillämpningsområdet.

Experiment inom efterbrännkammare- och
rammotorområdet har länge varit besvärliga
att använda som underlag för att fastställa de
faktorer, som kontrollerar
förbränningsverkningsgraden. Många informationer erhålles
från prov med brännkammare i liten skala.
Önskvärt är att kunna överföra sådana resultat
till fullskalemotorer arbetande under
varierande flygtillstånd.

Tidigare har redovisats en parameter (wu/
napbTc), som karakteriserar flamhållningen.
Önskvärt vore att finna en liknande relation,
som påverkar förbränningsverkningsgraden.
En god ansats är att låta bero av ett uttryck
av formen w/plT med medelhastigheten w hos
gasströmmen, absoluta trycket p, absoluta
temperaturen i brännkammaren T och
brännkam-marlängden l.

En granskning1 av detta uttryck visar, att det
kvalitativt stämmer överens med experiment
på det sättet, att minskning av tryck och
ingångstemperatur och ökning av
inloppshastighet är alla tendenser som försämrar ??.

Relationen mellan brännkammarlängden och
i] följer logiskt från observationer, som gjorts
av flamspridningsvinkeln i en
höghastighets-strönr. Flamfronten, som utgår från
flamhålla-ren, sprider sig nedströms utåt genom den
oförbrända gasblandningen approximativt med
en konstant vinkel relativt brännkammarens
längdaxel. Ju längre brännkammaren är, desto
större del av bränslet antändes. Detta betyder
en högre verkningsgrad.

Ytterligare betraktande av termen l/w visar,
att denna utgör den tid, under vilken
reaktionen kan äga rum, dvs. den tid som
gasblandningen befinner sig i brännkammaren. Att
denna tid bör påverka t] är tydligt, då både graden
av förbränning och temperaturutjämning bör
öka med den till buds stående tiden.

Empiriskt har följande uttryck verifierats1

1-n

V

f\plTB/lJ

(7)

En rammotor eller efterbrännkammare med
fix geometri, som flyger med ett konstant
machtal, ger på en given höjd ett entydigt
vär-w

de på parametern

för ett visst B/L.

pITB/L

Vid olika gaspådrag, dvs. olika B/L, kan
därför kurvor uppritas med flyghöjden som
parameter, fig. 7, om endast en del av
prestandaområdet är experimentellt kartlagt. Skall
motorn utföra ett visst uppdrag, kan B/L
bestämmas för varje höjd.
Förbränningsverkningsgraden kan sedan för ett aktuellt flygschema
utläsas i ett diagram liknande fig. 7.

I det här framtagna karakteristiska talet för
förbränningsverkningsgraden har förutsatts
att samma bränsle använts hela tiden. Detta
betyder bl.a. att laminär och turbulent
flam-hastighet är konstanta. Inverkan av denna
hastighet på r] har ännu inte kvantitativt fast-

ställts. Dock har konstaterats att ökad
flamhas-tighet medför förbättrad verkningsgrad3.

Litteratur

1. Friedman, J, Bennet, W J & Zwick, E B: The engineering
application of combustion research to ramjet engines. Fourth
Symposium ön Combustion. Baltimore 1952 s. 756.

2. Lewis, B & von Elbe, G: Combustion, flames and
explosions of gases. Cambridge, England, 1938.

3. Cleveland, F A: Afterburners for turbojet engines. J.
Aeron. Sc. maj 1948 s. 305.

4. Williams, Glenn C: Basic studies ön flame stabilization.
Inst. Aeron. Sc. Preprint 222 mars 1949.

5. De Zubay, E A: Characteristics of disk-controlled flame.
Aero Digest juli 1950 s. 54.

6. Spalding, D B & Tall, B S: Flame stabilization in high
velocity gas streams and the effect of heat losses at löw
pressures. Aeron. Quart. 5 (1954) s. 195.

nya metoder

Tjälgränsmätare

Bestämning av tjälgränsen i mark är ett för många
ändamål betydelsefullt problem. Inom Statens
Geo-tekniska Institut har konstruerats och prövats en
ny typ tjälgränsmätare, bestående av ett 15 mm
instrumentrör av plast, fyllt med destillerat vatten,
som färgats med metylenblått. Det placeras i ett
foderrör, likaledes av plast. Anordningen, som kan
sättas ned i t.ex. en vägbana eller en åker i ett
borrat hål med samma diameter som foderröret,
förankras i bottnen och skyddas med lock upptill. Då
den färgade vätskan fryser blir isen vit men den
icke frusna vätskan förblir blå. Härmed kan man
avläsa tjälgränsen som på en termometer.
Noggrannheten är framför allt beroende av den omgivande
jordartens beskaffenhet. Felet kan vid styva leror
uppgå till högst -1- 5 cm, vid lättlera och mellanlera
+ 1—+ 3 cm och vid mjäla och finmo + 1 cm.
Vid ren grovmo och grovkornigare jordarter
försvinner felet (Rune Gandahl i "Bestämning av
tjäl-gräns i mark med enkel typ av tjälgränsmätare".
Statens Väginstitut, Stockholm 1957). G Lbg

Förbättring av gjutjärns hållfasthet och
bear-betbarhet

Man har i Frankrike funnit att inblåsning av en
gas, såsom syre, luft, kväve, propån eller argon, i
smält gjutjärn genom ett grafitrör har grafiterande
verkan på järnet, i vissa hänseenden liknande den
som uppnås genom tillsats av kiseljärn eller
kiselkalcium. Vad som händer med järnet är inte utrett.

Man har provat förfarandet i industriell skala,
huvudsakligen på gjuten av hög kvalitet, i avsikt att
erhålla höghållfast gjutjärn utan tillsats av dyrbara
legeringsämnen. Metoden kan vidare utnyttjas för
ökning av gjutjärnets bearbetbarhet, särskilt i tunna
sektioner.

Genom inblåsning av luft, som är den billigaste
metoden, kan man minska järnets hårdhet, t.ex. till
mindre än 200 Brinell hos 5 mm sektioner. Samma
resultat kan uppnås för 3 mm sektioner med kväve.
Önskar man liög brottgräns, t.ex. 30—40 kp/mm2,

7 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free