- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
882

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 37 - Andras erfarenheter - Textilfiber av lignin?, av SHl - Användning va metalltrikå, av SHl - Bättre kryphållfasthet genom emaljering, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att orsaken härtill är att monomeren består av två
isomerer.

Den ena av dessa kan avlägsnas genom acetylering
av oxisyran, kristallisering ur toluen och
regenerering av oxisyran genom förtvålning av
acetylför-eningen. Den renade oxisyran ger en polymer med
hög smältpunkt, men utan fiberbildningsförmåga.

En blandning av två delar renad syra med en del
isomerblandning ger en polymer med hög molvikt,
som mjuknar vid 170°C och smälter vid 310°C.
Denna produkt bör kunna ge fibrer, men den är inte
tillräckligt stabil för smältspinning. Våtspinning är
dock tänkbar men har inte provats.
För närvarande blir polymerer framställda av
lignin så dyra att de saknar praktiskt intresse. Vanillin
kostar nämligen nu ca 2,75 $/lb vilket är alldeles för
mycket. Det är emellertid tänkbart att dess pris kan
sänkas avsevärt i framtiden (Chemical &
Enginee-ring News 15 april 1957 s. 29). SHl

Användning av metalltrikå

Stickad metalltrådsväv har ett antal ovanliga
egenskaper beroende på att tråden ligger i öglor vilka
verkar som små fjädrar. Materialet är därför
elastiskt och återtar sina ursprungliga dimensioner efter
en inte alltför stor påkänning. Dess hålrumsvolym
kan regleras mellan 50 och 98 °/o, då man kan
sticka med maskvidder av mycket olika storlek
oberoende av tråddiametern. Att masköppningarna blir
osymmetriska är fördelaktigt för vissa ändamål men
gör trikån olämplig till siktar.

Filter för dieselolja av metalltrådstrikå har flera
fördelar framför pulvermetallfilter. Metalltråden kan
nämligen inte avge metallpartiklar. Trikåns
elasticitet gör att filtret passar väl i höljet utan dyrbar
bearbetning. Det kan vidare göras mindre tätt med
bibehållen filterverkan. Pulvermetallfilter kan
emellertid göras i former som inte kan erhållas med
metalltrikå.

Som stötdämpare kan metalltrikå ersätta gummi
vid temperaturer som är för höga för det senare
materialet. Detta har vidare olägenheten att bli hårt
genom åldring; det blir också varmt och förlorar i
elasticitet, om det utsätts för vibrationer av hög
frekvens. Genom att metalltrikån kan göras med olika
maskvidd och tråddiametef kan dess styvhet
varieras inom vida gränser. Vid lämpligt val av
trådmaterial erhölls produkter som behåller sin
elasticitet vid — 60 till + 540°C och vid åldring. Deras
temperatur stegras inte så mycket av högfrekventa
vibrationer att deras elasticitet påverkas.
Elektriskt skärmande packningar måste vara
elastiska och ledande, fordringar som metalltrikå till
fullo uppfyller. Den kan ge fogar som är täta
mot radiovågor, även om tätningsytorna är
oregelbundna. Packningar för detta ändamål görs
vanligen av aluminium, Monel eller försilvrad mässing.
Det sist nämnda materialet ger största
konduktivi-teten; Monel har största resistensen mot korrosion.

Värmebortledning i elektroniska
subminiatyrutrust-ningar kan man enligt en metod åstadkomma genom
att omge rörens glashöljen med ett värmeledande
material. Som sådant är metalltrikå lämplig därför
att den är så elastisk att den kan trängas på
glashöljet varigenom god kontakt mellan detta och
metallen uppnås.

Galler för elektronrör kan med fördel göras av
metalltrikå av mycket fin tråd. Maskorna ger liten
rent mekanisk skuggning; en trikå av 12,5 [i
vol-framtråd ger bara 5 °/o skugga och är dock
mekaniskt stabil och lätthanterlig. Då masköppningarna
är asymmetriska, bildas inget regelbundet skugg-

Fig. 1. En sektion Goodloe-fyllning för
destillations-kolonn.

mönster när flera dukar läggs på varandra. Trikån
kan spännas så att den förblir plan vid
temperaturvariationer. I stället ändrar maskorna form något.

Fyllning i kolonner för destillation eller absorption
kan man göra genom att vika samman rör av
metalltrikå till band som veckas med vecken i ca 60°
vinkel mot bandets längdriktning. Två band lagda
med vecken i motsatt riktning rullas sedan samman
till en cylinder (fig. 1) som passar i kolonnen.
Denna Goodloe-fyllning är elastisk och tätar därför
bra mot väggarna i kolonner med något avvikande
diameter eller icke fullt cirkelrunt tvärsnitt.

Destillationsförsök har visat att denna typ av
fyllning ger större avverkning än de flesta eller kanske
alla högeffektiva fyllningar. Dessutom ger den vid
samma återflödsförhållande nästan lika hög
teoretisk botteneffekt som de bästa andra fyllningar
och tryckfallet i kolonnen blir mindre per teoretisk
botten än för de flesta andra fyllningar (R L
Hart-well i Materials in Design Engineering juli 1957
s. 112—-114; L B Bragg i Industrial & Engineering
Chemistry juli 1957 s. 1062—1066). SHl

Bättre kryphållfasthet genom emaljering

Det är numera vanligt att man anbringar ett
keramikskikt som korrosionsskydd på
högtemperatur-legeringar (jfr Tekn. T. 1947 s. 754; 1952 s. 627;
1955 s. 608; 1956 s. 131). Det är då av betydande
intresse att veta hur emaljskiktet inverkar på
legeringens kryphållfasthet vilken ofta bestämmer dess
nyttiga livslängd.

Vid US Bureau of Standards har man gjort en
undersökning med två legeringar, kallade A och C,
belagda med en emalj som innehåller ceriumoxid. De
förra var 20-80-krom-nickellegeringar, A
innehållande 1,80 °/o Mn, 1,28 %> Si, 0,61 % Fe, 0,10 °/o Al och C
0,24 «/o Mn 0,82 °/o Si, 0,10 °/o Fe, 0,01 % Al.
Emaljen var gjord av 67,5 delar fritta, 32,5 delar Ce02
och 4 delar lera. Frittans sammansättning i mol-°/o
var 51,02 Si02, 25,51 BaO, 10,20 BeO, 2,04 P20B,
6,12 CaO 5,10 ZnO.

Den största minskningen i kryphastighet hos
emaljerade prov erhölls vid 1 080°C och 42 eller 84

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0906.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free