- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
883

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 37 - Andras erfarenheter - Bättre kryphållfasthet genom emaljering, av SHl - Böcker - Markstabilisering genom injektering, av Tor Hagerman - Teknisk mikrobiologi, bd 1 & 2, av SHl - Handbok i förgasarservice, av EBr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kp/cm2 spänning. Vid den förra spänningen hade ett
oemaljerat prov av A större kryphastighet än ett
emaljerat av C, men emaljeringen ökade A:s
kryphållfasthet så mycket att ett emaljerat A-prov
visade mindre kryphastighet än ett emaljerat C-prov.

Hos oemaljerade prov iakttogs betydande
hålrumsbildning vid 1 040—1 080°C. Vidare förlorade de
dubbelt så mycket krom som de emaljerade proven
hos vilka mycket liten hålrumsbildning iakttogs
(National Bureau of Standards Technical News
Bulletin jan. 1957 s. 6—7). SHl

MiÉl böcker

Markstabilisering genom injektering, av K
Ing-berk, F Schütz & E Vretblad. SNB Handl. 30.
Stockholm 1957. I distribution: Byggmästaren.
110 s., ill. 8 kr.
Ehuru behovet av att kunna åstadkomma effektiv
och homogen markstabilisering är vanligt
förekommande, har sådana förfaranden här i landet hittills
endast kommit till användning i enstaka fall. Det
är därför av stort värde att de erfarenheter från
försök och en betydande praktiskt tillämpning, som
framkommit vid Stockholms Stads gatukontor,
sammanställts till förmån för en fortsatt utveckling på
området.

Inledningsvis lämnas en överblick av kända
förfaringssätt vid djupstabilisering, där bl.a. även
sådana i sin tillämpning mycket begränsade sätt som
elektroosmos och elektrokemisk stabilisering
beröres. De metoder som nu använts i praktiken
betecknas såsom injektion med silikat resp. med cement,
eventuellt med tillsatser. För riktig åtskillnad borde
förstnämnda metod kallas "med vattenglas" eller
"med lösningar" e.d. För fullständighetens skull
borde kanske den inom djupborrningstekniken
mycket använda bentonitstabiliseringen nämnts.

För bestämning av markens beskaffenhet och
särskilt dess genomsläpplighet tillämpas inom
geoteknik och hydrogeologi kända förfaranden. Diagram
för tolkning av vad laboratorieresultatens K-värden
motsvarar i vätskespridning kring injektionshål i
motsvarande material presenteras.

Från mångfalden utländska markinjekteringar som
är kända ges en del intressanta exempel.

För vattenglasets kemisk-fysikaliska egenskaper,
som en viskös, huvudsakligen kolloidal lösning,
lämnas vissa i sammanhanget väsentliga uppgifter.
Grundforskningen till bättre förståelse av detta
sammanhang är ännu mycket ofullständig.

I publikationen redogöres för en del försöksserier
på Gatukontorets laboratorium liksom för dess
praktiska arbeten med markstabilisering. Största
intresset tilldrar sig den krävande uppgiften att
hindra sättningsskador på Konserthuset i samband med
tunnelbanebygget genom vattenglasinjektering (Tekn.
T. 1953 s. 142; 1954 s. 481).

Förf. redogör vidare för arbeten med
cementinjektion. Inledningsvis berörs därvid även förfaranden
vid berginjektering. Från stabiliseringen av
jordtäckningen över en del av järnvägstunneln under

Södermalm, Stockholm, lämnas intressanta
uppgifter om tillvägagångssättet.

Ungefärliga kostnader för såväl vattenglas- som
cementinjektion har framräknats. Den förstnämnda,
med en kostnad av uppemot 400 kr/m3 injekterad
mark, blir väsentligt dyrare än cementinjektion,
men beskaffenheten hos det material som skall
in-jekteras måste likväl bli avgörande för vilken metod
som bör komma till användning.

Till slut lämnas uppgifter om förutsättningar och
möjligheter till markinjektering med
asfaltemulsioner. Detta kommer endast i fråga i sand och synes
huvudsakligen ha använts i samband med
skyddsåtgärder mot erosionsskador.

Sedan man tagit del av föreliggande, reses osökt
frågan om markstabilisering kan väntas få en mer
allmän användning inom byggnadsverksamheten.
För detta ändamål behöver det ekonomiska utbytet
dock höjas. Som öppna frågor står härvid om
besparingar kan nås genom rationalisering av
markundersökningar eller genom ytterligare
förbättring-gar i injektionsgången. En större klarhet i
sistnämnda fråga kan måhända vinnas genom ingående
strukturgranskningar av stora provserier tagna från
på olika sätt injekterade lagerserier vilka har en i
horisontell led ensartad beskaffenhet.

Tor Hagerman

Teknisk mikrobiologi, bd 1 & 2, kompendium av
Lennart Enebo. KTH:s Studentkår, Stockholm
1957. 162 + 167 s., ill. 58 kr.
Kompendiets första band innehåller en beskrivning
av mikroorganismerna (bakterier och svampar),
deras betydelse för omsättningen i naturen, deras
näringsbehov och beroende av miljön; särskilt utförligt
behandlas jästsvamparna. I ett appendix beskrivs
mikroskopet och dess användning och i ett annat
ges en kort beskrivning av enzymerna.

Andra bandet innehåller tillämpad mikrobiologi,
dvs. mikroorganismernas tekniska utnyttjande. Det
inleds med ett avsnitt om teknisk jäsning som
enhetsprocess. Därefter behandlas anoxidativa
jäsningsprocesser (framställning av alkohol, mjölksyra,
propionsyra, butanol-aceton och myrsyra) samt
anaerob nedbrytning av högmolekylära ämnen och
lipoider. Av oxidativa jäsningsprocesser beskrivs
framställning av ättiksyra, citronsyra, glukonsyra
och antibiotika.

I ett avsnitt behandlas mikrobiell
cellsubstanssyn-tes och dess tekniska utnyttjande, biologiska
processer vid rening av avloppsvatten samt
desinfektion och sterilisering. Boken avslutas med en
förteckning över litteratur som rekommenderas för
vidgat studium.

Kompendiet är mycket väl skrivet och
framställningen är lätt att följa. Det är intressant och
underhållande och innehåller en imponerande massa
vetande, vilket torde göra dess inläsande till ett ganska
formidabelt arbete. SHl

Handbok i förgasarservice, utgiven av AB Agebe.

Stockholm 1957. 82 s., 120 fig. 6,50 kr.
Handboken har ett stort antal mycket goda och
instruktiva bilder av olika konstruktionsutföranden
för Carter-förgasare och deras olika mekaniska
detaljer. Beskrivningar av uppkommande störningar i
funktionen, felanalyser, felsökningsscheman och
tillvägagångssätt för felens avhjälpande och
användning av specialverktyg vid dessa arbeten kan
emellertid sägas vara rätt sparsamt förekommande och
ofullständiga. Eftersom det just är sådant som ingår

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0907.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free