Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Nederländernas kamp mot havet, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen består endast av dels avstyvande, platta
horisontalbalkar, som ger litet motstånd mot
vågorna, dels upphängnings- och
styrningsanordningar för klaffluckor av stål.
När dammen är sluten, stängs alla luckorna
samtidigt vid lågvatten, då tidvattnet ändrar
riktning. Luckorna ersätts senare med
sten-fyllning och hela betongkonstruktionen
inbäddas i dammfyllning till full höjd, fig. 4.
Vattenhastigheten vid bottnen bör icke få
överstiga 3,0—3,5 m/s. Erosionskänsligheten vid
anslutningen mellan grundplattan och
erosions-skyddet är bestämmande för slutningsmetoden.
Produkten av vattenhastigheten och tiden för
dess inverkan skall begränsas till ett visst
minimum.
Man samlar nu erfarenhet för det stora
dammbygget över Oosterschelde, som beräknas kosta
400 milj. hfl. Arbetena t.o.m. igensättningen av
luckorna och skyddsåtgärderna för
betongkonstruktionerna beräknas i Oosterschelde kräva
7—8 år och kompletteringsarbetena 2 år.
Is-gång genom utskoven vållar svårigheter; man
försöker därför ordna så att de ej behöver stå
öppna någon vinter. Storleken av
utskovspar-tierna framgår av följande tabell:
Veragat
Oosterschelde
Total längd ............ 620 3 700
Tröskeldjup ........... — 10 — 15
Genomströmning........ m2 5 800 55 000
i %> av den naturliga . . . . % 75 60
Luckornas totala längd . .. m 460 3 500
Luckornas tota.a area .. . m2 2 400 32 000
Öppningarna måste utformas omsorgsfullt, för
att vattnets strömning icke skall medföra
farlig erosion. Man försöker att på
inströmningssidan få en grundvals, vilken kan väntas
uppstå, då stentäcket lutar 1 : 5. I sidled strävar
man att snart breda ut den strömkil som bildas
på nedsidan. Djupa kolkbildningar vid sidan
om utströmningskilen skall förhindras genom
god bottenbeklädnad, stegvis ändrat
tröskeldjup och strömningstekniskt riktigt utformade
ledverk.
Såsom erosionsskydd kan faskiner icke
användas på de ställen där de länge blir liggande
fritt i vattnet, enär de förstörs av skeppsmask.
Vassmattor är bättre. Då det emellertid fordras
2—3 milj. nr bottenskydd för Oosterschelde,
undersöker man andra metoder:
vassmattor eller vassbuntar, täckta med asfalt
sprängsten med eller utan grustäckning,
plastiska membran med stentäckning,
asfaltmattor,
mattor av böjligt förenade betongplattor,
impregnering av det naturliga
bottenmaterialet eller ett pålagt sådant,
överdragande av stenfyllning under vattnet
med mastix.
Försök härmed skall pågå under en lång tid.
För mätningsarbetena under anläggningstiden,
då dimma är vanlig, använder man sig av
radiopejling.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
Waddenplanen
Waddenplanen innefattar torrläggning av hela
området, 325 000 ha, i Norra Nederländerna
till och med Ostfrisiska Öarna, fig. 1 och 5.
Vinsten består huvudsakligast i nya
odlingsområden samt översvämningsskydd,
rekreationsområden och förbättrade vägförbindelser.
Företaget kommer att uppdelas i flera
invall-ningsetapper; den första, som skall börja 1958,
omfattar Lauwerzee.
Sötvattensplanen
Sötvattensplanen avser att åstadkomma en
sådan hushållning med tillgängligt vatten från
floderna, att det räcker till bevattning av alla
odlingarna samt till hushålls- och
fabriksvatten. Dessutom skall det hållas på sådan
grundvattennivå ända fram till dammarna, att
växterna därifrån kan hämta erforderliga
mängder utan inblandning av saltvatten samt
slutligen så att befintliga grundförstärkningar av
trä under byggnaden icke ruttnar. Genom
ka-nalisation av en nordlig gren av Rhen från
Arnhem samt genom Deltaplanens dammar
fördelas flodvatten på en nordlig och en sydlig
gren. Huvudgrenen, Waal med flodtrafiken till
Tyskland och till havet, förblir oförändrad.
Torra år räcker inte Rhens vatten. Fördenskull
anläggs två sjömagasin, Ijsselmeer och Zeeuwse
Meer (Deltaplanen).
För att hindra saltvatten tränga in, ordnar
man mottryck genom att Rhen-vatten pumpas
till konstgjorda sjöar innanför dammen. En
1,5 m rörledning från Jutphaas till Costicum,
80 km, blev färdig 1956. En andra 1,4 m
ledning Bergambacht—Scheveningen, 46 km, blev
klar 1957.
Sötvattens problemet är internationellt. Det
fordras tysk medverkan för att Rhen icke
skall bli Västeuropas kloak. Såväl tyskar som
fransmän måste avleda vatten från
saltgruvorna åt annat håll. De fyra
torrläggningsplanerna förutsätter att Rhen-vattnet hålles friskt.
G Lbg
Fig. 5.
Wadden-sjön från luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
