Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Nybyggen - Kemi älvs utbyggnad, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nybyggen
Kemi älvs utbyggnad
Finländska staten har genom ett företag Kemijoki
Oy, i vilket den äger aktiemajoriteten, utarbetat en
plan för tillvaratagande av he!a Kemi älvs
vattenkraft genom en serie kraftstationer och
sjöregleringar, fig. 1 och 2. Det enda privatägda kraftverket,
Isohaara vid älvens mynning, är färdigt sedan 1949.
Vid Petäjäskoski har det statsägda företaget nu
fått det första aggregatet i drift, det andra är under
montering och det tredje kommer i framtiden, sedan
viss reglering genomförts. Man har här 20,5 m
fallhöjd, vattenmängden per aggregat är 300 m3/s och
effekten 50 MW per aggregat. Energiproduktionen
blir med två aggregat 500 MkWh och med tre 700
MkWh/år. Älvens vattenföring är här högst 4 000
m3/s, i medeltal 500 och lägst 90 m3/s.
Regleringsdammen över älvfåran är utförd av jord
med utskovsparti av betong. För flodavbördningen
finns fyra utskov 7,75 X 16,0 m och tre utskov 6,75
X 16,0 m, vartill kommer sex bottenutskov 3,5 X 7,5
m. Ytutskoven avstänges med tryckoljemanövrerade
segmentluckor och bottenutskoven med planluckor.
Avloppskanalen, som följer en gammal
högvattenfåra, är 3,3 km lång, 32 m bred i bottnen och 16 m
djup. Kanalen har fordrat 1,8 milj. m3
bergsprängning och 2,5 milj. m3 jordschaktning. Man fann här
ett ca 7 m tjockt lager tät morän, som kommit till
nytta för regleringsdammens och invallningarnas
tätkärnor. Den till stor del odlade, låglänta
terrängen samt läget av järnväg och landsväg har krävt
betydande invallningar; den största innehåller 1,2
milj. m3 jord. Invallningarna har tillsammans sex
pumpstationer, vardera med två eller tre
pumpaggregat av varierande storlek. Den totala
pumpkapaciteten är 1,2 Ml/min. Då man kunnat räkna
med endast 4-—4,5 månaders arbetstid per år för
jorddammarna, måste dessa arbeten drivas mycket
intensivt. Sålunda utföres jordtransporterna från
avloppskanalen och från andra platser till vallarna
med intill 150—200 lastbilar per timme dygnet runt
(1 000 m3/h).
Fig. 2. Kemi älvs nederbördsområde.
Maskinstationen är av konventionell typ.
Intagsluckorna är plana och tryckoljemanövrerade.
Ytterväggarna är klädda med aluminuimplåt, taket är
koppartäckt. En flottningsränna leder timret, ca
15 000 stockar per timme, förbi maskinstationen.
Den totala årliga flottningen är numera 35—45
milj. kubikfot per år.
Vid Pirttikoski har arbetet också kommit i gång.
Det blir två maskinaggregat, vardera för 250 m3/s
och sammanlagt 110 MW. Fallhöjden är 27 m.
Anläggningen omfattar en damm över älven,
maskinstation i berg och en 2 600 m lång 350 m2
avloppstunnel. Dammen får utskov vid båda stränderna,
där berget ligger blottat. I älvfåran går bergytan
ned till 34 m djup under vattennivån. Man avser att
Fig. 1. Kemi älvs längdprofil.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
