- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
914

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Nybyggen - USA:s första atomkraftverk, av SHl - Nya metoder - Upptining av plaströr, av WS - Läsning av siffror med maskin, av GAH - Kontinuerlig framställning av zinkvitt, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de övriga fyra är av rostfritt stål med 2 °/o bor.
Stavarnas manövermaskineri är placerat under
reaktorn för att dess översida skall bli lättare åtkomlig
vid ändring av reaktorkärnan (J J Jaklitsch i
Me-chanical Engineering mars 1957 s. 268—269). SHl

nya metoder

Upptining av plaströr

Plaströr används alltmera som vattenledningar. Är
rören förlagda på sådant sätt att de kan frysa, är
det svårt att tina de igenfrusna rören. Plaströren
är ju inte elektriskt ledande och kan därför inte
som metallrör värmas på det vanliga sättet att ström
leds genom rörmaterialet. I samband med
utläggning eller tillverkning av rören får man därför
ordna någon möjlighet att tillföra elvärme.

En möjlighet är att inuti plaströret placera en
ledare, vilken sedan uppvärms elektriskt. På
uppdrag av Domänstyrelsen har Elektriska
Prövningsanstalten AB undersökt om det är praktiskt möjligt
att tina upp ett igenfruset plaströr med en i röret
indragen kopparledare. Försöken har visat att en
dylik upptining är praktiskt möjlig och lätt att
utföra även av icke fackkunnig personal.

Någon risk för att röret skall skadas av för hög
temperatur torde ej föreligga, om röret utläggs så
att luftkuddar inte kan bildas. Detta måste särskilt
beaktas vid förläggning av rörledningar i ojämn
terräng. Utloppet bör därför ligga högre än övriga
punkter på röret.

För en upptining inom 2 h fordras en
effekttillförsel av ca 12 W/m ledningslängd; en
effekttillförsel av ca 8 W/m har ej givit praktiskt godtagbart
resultat.

Vid dimensionering av ledaren i röret bör, med
hänsyn till personfaran, spänningen på
transformatorns nedsida ej överstiga 50 V. För anpassning av
effektuttaget bör möjlighet finnas till variation av
spänningen i steg om förslagsvis 10 °/o.

Ledarens area bör med hänsyn till de mekaniska
påkänningarna vid indragningen ej vara mindre än
1,5 mm2 (Era 1957 h. 8 s. 92—93). WS

Läsning av siffror med maskin

En allvarlig nackdel med automatiska
räknemaskiner och databehandlande maskiner är att mänsklig
arbetskraft behövs för att översätta vanlig skrift
till en för maskinen tydbar kod. I USA har flera
försök gjorts att konstruera siffer- och
bokstavsläsande maskiner. Ett av dessa för avläsning av
med magnetiskt bläck tryckta siffror har nu förts
fram till en användbar apparat för sortering av
resecheckar efter nummer.

Siffrorna har utformats så att, om de
magnetiseras och därefter föres över ett avläsningshuvud, de
ger en för varje siffra karakteristisk
spännings-tid-kurva vid utgången från avläsningshuvudet, fig. 1.
Denna spänningskurva lagras, efter det att högre
frekvenser har filtrerats bort, i en
fördröjningsledning av sådan längd att en hel kurva just får plats

Fig. 1. Siffror för
maskinavläsning
och motsvarande
karakteristiska
spänningskurvor.

vid den givna avläsningshastigheten. När
fördröjningsledningen fyllts av en siffra öppnar en
grindpuls 18 mätförbindelser genom vilka
spänningsvärdena i 18 punkter på siffrans kurva jämförs med
referensvärden i 14 nyckelkretsar — 10 för siffrorna
0—9 och 4 för symboler. Stämmer den mätta
kurvan med en referenskurva i en nyckelkrets
registrerar maskinen motsvarande siffra eller symbol och
checken dirigeras till ett motsvarande fack. I annat
fall registrerar apparaten att siffran är oläslig och
för checken till ett särskilt fack för fortsatt
manuell behandling.

överkorsning, fläckar, smuts, skrynkligt papper
och lagningar med klibbremsa hindrar ej läsningen
i maskinen. Läshastigheten kan uppgå till 5 000
siffror per sekund, men än så länge hanteras ej mer än
50 checkar per sekund. Maskinen sorterar endast för
en siffra i numret varje gång varför checkarna för en
fullständig sortering efter nummer måste passera
maskinen lika många gånger som det finns siffror och
symboler i numret. Under en försökstid av 2V2 år har
maskinen i genomsnitt som oläsbara avskiljt något
under en tusendel av checkarna, felsorteringar har
förekommit så sällan att någon statistik däröver ej
har behövt upprättas (K R Eldredge, F J
Kamp-hoeffner & P H Wendt i Stanford Research
In-stitute Journal 1957 h. 1 s. 18). G AH

Kontinuerlig framställning av zinkvitt

I USA tillämpas nu en kontinuerlig, automatiskt
reglerad process vid tillverkning av zinkvitt ur
rostat malmkoncentrat. En blandning av 80 %> av detta
och 20 °/o finmald antracit försätts med sulfitlut

Fig. 1. Kontinuerlig framställning av zinkvitt.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0938.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free