- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
923

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 39 - Järnskrot i järnhanteringen, av Göran Lindblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mot värmeupptagning genom alla små hålrum,
som bildas i högen, t.ex. av svarvspån.

Stora, massiva stycken smälter långsamt på
grund av liten relativ yta trots att
värmetransporten in i skrotstyckena underlättas.
Föroreningar ocli rost på ytan försvårar
värmeöverföringen. Praktiken har visat, att bästa
smältresultat erhålles, 0111 man blandar tungt
och medeltungt skrot. Alltför lätt skrot
förlänger alltid nedsmältningstiden.

Utbytet vid skrotsmältning bestämmes av i
vilken mån skrotet oxideras vid smältningen.
Oxiden bortföres delvis med avgaserna och går
delvis i slaggen. Tunt skrot oxideras lättare
än grovt, beroende på det förras relativt stora
yta. Huvuddelen av järnoxiden (och även
eventuell rost) upptas alltid av slaggen, varur viss
återreduktion till stålbadet sker. Härigenom
återvinnes en hel del järn.

För att råda bot på olägenheterna med det
tunna och lätta skrotet har man sedan länge
använt metoden att pressa ihop detta skrot
till buntar eller paket med en volymvikt av ca
1 kg/1 eller mer. Härigenom nås dels, att
upp-lastningen av skrotet i skopan underlättas, dels
att värmeupptagningsförmågan betydligt
förbättras.

Spån kan man ofta inte pressa ihop till
hållbara paket, varför man stundom tillgriper
krossning i spånkross för att erhålla större
volymvikt och göra spånet mera lätthanterligt.

Kemiska egenskaper hos skrotet

All tillverkning av stål ur råmaterial, som i
större eller mindre grad utgörs av skrot, kan
sägas bestå av nedsmältning och blandning av
råmaterialen, smältans raffinering
(avlägsnande av vissa icke önskvärda ämnen) och
slutligen den raffinerade smältans legering genom
tillsats av vissa önskade ämnen, som antingen
icke funnits i de använda råmaterialen i
tillräcklig mängd eller som lielt eller delvis
försvunnit ur stålet vid nedsmältningen och
raffineringen.

De metallurgiska förloppen är mycket
komplicerade och kan inte analyseras i detalj annat
än vid relativt enkla förlopp. Tre komponenter
deltar alltid, nämligen stålbadet, slaggen och
ugnsatmosfären. Mellan dessa sker ett utbyte
av grundämnen, som påverkas av
koncentration, temperatur, tryck osv.

Syret spelar, förutom metallerna, den
viktigaste rollen. Det är grundämnenas
benägenhet att oxideras, som är avgörande för i vilken
omfattning de återfinns i slaggen eller ingår i

Tabell i. Med insatsen tillförda ämnen i raffinerat stål, tillverkat
i basisk martinugn

P S Mn Cr Sn, As Mo Cu, Ni, Co

vardera vardera

Kvarvarande del, °/o 1—20 1—5* 5—25 25—75 90—100 95—100

* inkluderar inte med bränslet tillfört svavel.

det smälta badet. De kan lämpligen indelas i
följande fyra grupper:

grundämnen, som nästan fullständigt tas upp
av slaggen: kisel, aluminium, titan, zirkonium,
bor och vanadin;

grundämnen, som återfinns i både slagg och
stålbad: mangan, fosfor, svavel och krom;

grundämnen, som nästan helt är lösta i
stålbadet: koppar, nickel, tenn, molybden, kobolt,
arsenik, antimon och volfram;

grundämnen, som varken återfinns i slagg
eller stålbad: zink, kadmium och bly.

Dessutom tillkommer kolet, som fördelas
mellan stålbadet och ugnsatmosfären. Ämnena i
den sista gruppen kan synas ofarliga i
skrotleverantörens ögon. Zinkoxiden bortföres
emellertid med avgaserna och medverkar till
igensättning av avgasvägarna. Bly har en
benägenhet att tränga in i ugnsbottnen och nedsätter
härigenom dennas livslängd. Vid amerikanska
martinverk1 har man undersökt hur mycket
av olika grundämnen som återfinns i stålet
(tabell 1).

De mer eller mindre skadliga ämnen, som
sålunda tillförs stålet genom skrotet, har
antingen ingått i det stål, varur skrotet härstammar
eller också i de föroreningar, som ofta är
inblandade i eller fästa vid skrotet. Metallurgen
är intresserad av att erhålla så rent skrot som
möjligt. Vid tillverkning av legerat stål kan i
vissa fall legerat skrot med känd analys och
helst med känt ursprung användas. Vid
framställning av olegerat stål är legerat skrot icke
önskvärt och kan endast tolereras i mycket
små kvantiteter, uppblandat med olegerat
skrot.

De grundämnen i köpskrotet, som orsakar
metallurgen de största bekymren, är koppar,
tenn, nickel, krom och svavel, övriga nämnda
ämnen finns normalt i så små mängder, att
någon anhopning i köpskrotet till skadliga
halter knappast torde förekomma. Fosfor
erbjuder i de basiska processerna inga större
bekymmer. Vid de sura processerna, där
fosforraffinering inte kan äga rum, måste
användning av köpskrot ske med stor urskillning.
Mangan är ett önskvärt ämne och fordrar
uppsikt först vid halter i skrotet av
storleksordningen 10 %.

Koppar och tenn har sedan länge varit ett
bekymmer för ståltillverkare; det senare
uppträder ofta tillsammans med koppar. Båda har
den otrevliga egenskapen att de gör stålet
varmsprött, och eftersom allt stål måste
varm-bearbetas en eller flera gånger under sin
tillkomst, kan för hög koppar- eller tennhalt göra
det framställda råstålet helt oanvändbart för
vidare bearbetning.

Koppar (och även tenn) förekommer dels som
beståndsdel i det i skrotet ingående stålet, dels
i föroreningar som följer med skrotet, främst
elkablar och lager. Förekommer kopparn i den
förra formen är det inte så mycket att göra åt
kopparhalten, men i den senare formen kan
en noggrann sortering och rensning av
skrotet göra mycket gott.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0947.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free