- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
932

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 39 - Skrotbehandling, av Erik Lindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skrotgården

Låt oss alltså betrakta en skrotgårds utrustning
med utgångspunkt från de två grundläggande
önskemålen om noggrann skrotbehandling och
snabb skrotomsättning för uppnående av
största kvantitet. Skrotgården bör förses med
järnvägsspår och någon del av området
utrustas med en kaj i vagnshöjd. Vid infarten till
området anordnas en fordonsvåg av
konventionell typ. För närvarande torde fordonsvågar
med en kapacitet under 20 t knappast
anläggas.

Sönderdelning

För bara ett par decennier sedan höggs
järnskrot med mejsel och slägga. Svårhuggna
stycken sparades till kalla vintrar, när det mjuka
stålet var skörare och hade lättare att spricka.
För närvarande används de vanliga
skärgas-brännarna för den första nedskärningen till
hanterligt format av det inkommande
järnskrotet. Den lätthet varmed man i Sverige kan
erhålla gas i stålbehållare har gjort att dess
nästan uteslutande används.

För klippning av klenare stålskrot, som kan
hanteras för hand, används saxar av
alligator-eller gilotintyp. Saxar av giljotintyp, fig. 2,
har fördelen att de kan klippa en balk i dess
längdriktning, under det att den vanliga
alli-gatortypen, fig. 1, är snabbare vid mera
lätthanterligt skrot. Data för den vanligaste typen
av skrotsaxar av alligatortyp är: knivlängd
750 mm, slag per minut 32, största kapacitet
80 mm rundjärn, U och INP 24.

Som jämförelse kan nämnas den jätteskrotsax
som tillverkats i Europa för en amerikansk
skrotfirma, fig. 3. Med ett kraftbehov av 1 000
hk och en avverkning av 30—40 t/h gör denna
nykonstruktion anspråk på att vara världens
största i sitt slag.

Pressning

Vanligt tunnplåtsskrot är mycket
skrymmande; en vanlig järnvägsvagn av opressat
plåtskrot brukar ha en volymvikt av 0,1—0,3.
För att åstadkomma en högre volymvikt och
större lätthanterlighet används hydrauliska
skrotpressar av olika konstruktion. Den
vanligaste typen, fig. 4, har ett hydrauliskt
arbetande lock som utför en viss förpressning,
varefter en kolv pressar samman materialet till
ett självbundet paket.

Pressar av denna enkla men effektiva typ
används på skrotgårdar i praktiskt taget hela
världen. Priset för en sådan press är i Sverige
50 000—100 000 kr. Presskapaciteten rör sig
omkring 2—6 t/dag och ett vanligt mått på
paketen är 60 X 40 X 30 cm. För att
produkten skall godkännas som maskinpressade paket
skall dess volymvikt överstiga 1.

Större pressar konstrueras enligt några olika
huvudprinciper. En i Europa vanlig typ, fig. 5,
arbetar med tre tryckkolvar. Skrotet fylles i

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77

Fig. -I. Hydraulisk skrotpress av den vanligast förekommande typen.

Fig. 5. Hydraulisk skrotpress av tysk konstruktion med tre tryckkolvar.

Fig. 3.
Hydraulisk jätteskrotsax med
tryckknappsstyrning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0956.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free