Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 39 - Skrotbehandling, av Erik Lindberg - Hantering av skrot av icke-järnmetaller, av Björn Strauss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Raden av saxar på betonggolvet, våghusets
panoramarutor, traversernas färgade stålskelett
och magneternas jämna rytm, allt på denna
anläggning gav intryck av att vara effektivt och
specialbyggt; det gav som sig bör i Frankrike
en nästan estetisk njutning. Omsättningen per
månad var ca 3 500 t.
I likhet med mycket som är franskt var idén
briljant och utförandet elegant. Anläggningen
hade bara det felet att den inte var ekonomiskt
bärkraftig, och ett år senare hade företaget gått
omkull.
Den som ger sig in i jakten efter moderna
maskiner och nyheter kan därför inte
garanteras framgång. Å andra sidan är emellertid
förutsättningen för framgång moderna
maskiner. Fortfarande gäller alltså det gamla
orientaliska ordspråket: "Icke alla som sprungo på
slätten fångade vildåsnan, men den som
fångade henne han sprang!"
Hantering av skrot
av icke-järnmetaller
Ingenjör Björn Strauss, Stockholm
Under de senaste femtio åren har
världsproduktionen av icke-järnmetallerna kraftigt ökat.
De viktigaste av dessa är koppar, aluminium,
bly och zink. Ända till år 1949 var koppar den
största i vikt, men detta år var aluminium- och
kopparproduktionen lika stor i volym.
Aluminiums egentliga genombrott som viktig
metall inträffade i början av 1930-talet i
samband med den växande flygplansindustrin i
världen.
Den ständigt ökande industriella
produktionen har under de senaste åren fordrat allt
större mängder råvaror, bl.a. metaller, som i
många fall endast med svårighet kunnat
anskaffas i önskade mängder. Förhållandena har
avsevärt underlättats genom att man i ökad ut-
Tabell 1. Aluminiumförbrukningen 1955 enligt
Z. Metall 1957 mars s. 223—224
Original- Omsmält Totalt
aluminium aluminium
t t t
Västtyskland ...... 174 000 77 000 251 000
Storbritannien ____ 291 000 69 000 360 000
Västeuropa totalt .. 786 000 223 000 1 009 000
USA .............. 1 582 000 281 000 1 863 000
Hela världen ...... 3 100 000 616 000 3 716 000
658.28 : 669.2.002.68
sträckning kunnat utnyttja skrot och avfall,
som i förädlad form återföres till
konsumtionen. Att det rör sig om stora kvantiteter
framgår av tabell 1.
Största delen av det omsmälta och raffinerade
aluminiet användes för tillverkning av
gjutgods.
Situationen är likartad för de flesta andra
metaller; sålunda var kopparproduktionen i USA
1955 med malm som utgångsmaterial 950 000 t
och av skrot 133 000 t. Dessutom tillverkades i
USA samma år 298 000 t mässing, rödgods och
brons i tackor, varav 95 % av skrot.
Produktionen av rent bly var 1955 i USA
467 000 t av malm och 126 000 t av skrot samt
i Västtyskland 67 000 t av malm och 31 000 t
av skrot. Dessutom var tillverkningen i USA av
antimonlegerat bly, huvudsakligen för
blyackumulatorer, 21 000 t av malm och 200 000 t
av skrot.
På grund av Sveriges bristande tillgång på
metallfyndigheter har metallskrot fått stor
betydelse för landets råvaruförsörjning. Därför
har Sverige sedan många år exportförbud för
de flesta metallerna och metallegeringarna i
skrotform. Skrotfallet av icke-järnmetaller var
1956 i Sverige omkring 35 000 t, med ett värde
av ca 70 Mkr.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
Fig. 8. Amerikansk hydraulisk skrotpress; ned pressningsdonet används ej som lock under själva pressningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
