Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Lasele kraftstation, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djup injekteringsridå, som anslöts till
injekteringen i dammens längdriktning. Gropen
fylldes med tät morän.
Tätskiktet i dammen betarbetades
huvudsakligen enligt våtpackningsmetoden. Materialet
utbreddes i 25 cm tjocka lager, som packades
genom fem överkörningar med tung
bandtraktor (yttryck minst 0,6 kp/cm2). Grusfiltret och
makadamfiltret hade vardera minst 75 cm
tjocklek. Under utförandet skildes de från
varandra och från angränsande material med
plåtar, som successivt flyttades uppåt. Filtren
packades med vibrosläde. Sprängstensfyllningen
utbreddes med traktor i högst 1,2 m tjocka
lager under spolning med en vattenmängd,
som var minst dubbelt så stor som de utlagda
massorna. Det föreskrevs, att närmast
makadamfiltret skulle ordnas ett 2 m tjockt skikt,
där större håligheter i stenfyllningen ej skulle
få förekomma.
Från det dammbygget var färdigt till ett år
därefter var maximala sättningen hos
tätkärnan ca 0,3 % och efter IV2 år höll den sig vid
samma värde. Motsvarande siffror för
jorddammen vid Kilforsens fördelningsbassäng, där de
täta massorna utgöres av en blandning av mjäla
och lerig morän, var 1,1 % efter 1 år och 1,2 %
efter 31/4 år. Någon läckning genom dammen
har ej observerats.
Utskov
I ansökan till vattendomstolen begärde
vattenfallsstyrelsen att få utföra tre lika utskov,
vartdera med en bredd av 15 m och ett djup av
7 m, försedda med uppåtgående
segmentluckor och med en sammanlagd
avbördningsförmåga av 1 600 m3/s. Flottningsföreningen
önskade, att ett av utskoven skulle förses med nedåt-
gående sektorlucka med hänsyn till att man
vid vissa vattenföringar skulle kunna behöva
flotta genom ett utskov (om flottningsintaget
ej skulle kunna ta allt timret). Efter
modellförsök och diskussioner enades parterna om
att utskoven skulle bestå av två lika flodutskov
Fig.
Reglering sdammens
utskov, upptill
plan, i mitten
sektion A—A,
nedtill sektion
B—B.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
