Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Lasele kraftstation, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tubintag
Älvens djupfåra går mot dammutskoven.
Strömmen mot de två tubintagen, som ligger höger
härom, kommer därför att gå snett i
förhållande till djupfåran. Intagsfronten har lagts
vinkelrät mot denna snedström och bildar en
vinkel av 22c mot utskovsfronten. Enda nackdelen
härmed är att spår och bro för portalkranen,
som betjänar dammutskov, flottningsintag och
tubintag, har lagts i kurva. Som fördelar
räknar man med små inströmningsförluster och
frånvaro av kavitationsfarliga virvlar.
I intagen minskar vattenvägens area
successivt mot tilloppstuberna, fig. 11. Intagen kan
provisoriskt avstängas med nålluckor. Dessa
Fig. 6. Regleringsdammens utskov, nedsättning av
bågsättar. Vingarna är till för att hålla sätlarna nere
vid strömmande vatten.
vartdera med 15 m bredd och 8,3 m djup samt
med ett särskilt flottningsutskov med 15 m
bredd och 5,0 m djup, samtliga med
uppåtgående segmentluckor, fig. 5. Sammanlagda
avbördningsförmågan blev 1 698 m*/s.
Förhållandet mellan denna och älvens högsta
observerade högvattenföring är 1,17.
Pelare och trösklar är grundlagda på berg.
Varje tröskel är delad på mitten med en
dila-tationsfog längs strömriktningen och
tröskelhalvorna är fast förbundna med intilliggande
pelare. Varje monolit bestående av en pelare
och två tröskelhalvor, avstängda med nålar,
har stabilitetsberäknats i strömriktningen för
vattentryck till krönet och samtidigt härmed
ett is- eller timmertryck av 15 Mp per meter
verkande längs bela dammlinjen. Härvid har
kraftresultanten fallit inom kärngränsen och
förhållandet mellan horisontella och vertikala
krafter blir 0,88 (bergytans huvudsträckning
horisontell) Befintliga bergförankringars
stabiliserande verkan har ej medräknats.
Först göts pelarna inom jordfångdammar.
Därefter avstängdes utskoven ett efter ett med
halvcirkulära bågsättar, fig. 6, och där bakom
kunde trösklarna gjutas och luckorna
monteras. Bågsättarna flyttas från bygge till bygge
under det att nålar finns på platsen för
avstängning, sedan stationen kommit i drift.
De båda ytterluckorna manövreras med
växelströmsspel, mittluckan med spel, som kan
drivas med stationens reservbatteri. Samtliga
luckor har en lyft- och sänkningshastighet av
1 m/min.
Utskovspartiet, flottningsintaget och
tubintaget betjänas av en 8 t portalkran på skenor.
Fig. 7 visar dammen från nedströmssidan. I
berget nedströms utskovspartiet fanns en del
håligheter ocli sprickor. Vid vårflöde genom
de nygjutna utskoven hade vattnet en så
våldsam kraft att jätteblock kastades upp, se fig. 8.
En del hålrum har därefter fyllts med betong
för att hindra fortsatt åverkan på berggrunden
av vattnet.
Höger strandskoning
För att hindra ogynnsam läckning genom
rullstensåsen på höger strand har utlagts en
tätande strandskoning, fig. 9, på en sträcka av 150 m
från dammen och uppströms. Det är troligt,
att man fått en liten läckning genom eller
under åsen på grund av vattnets uppdämning. I
stationens tillfartstunnel, ca 300 m nedströms
dammen har nämligen observerats, att
läck-vattenföringen från sprickor i berget har ökat
från ca 0,01—0,02 m3/s före dämningen till ca
0,04—0,05 m3/s efter dämningen. Den ökade
läckningen torde fortplanta sig från
dämnings-området till tillfartstunneln antingen genom
sprickor i berget eller infiltreras i
rullstensåsen uppströms strandskoningen och därifrån
fortplanta sig genom rullstensåsen och genom
bergsprickor.
Läckningen har hållit sig tämligen
konstant det senaste halvåret och läckvattnet är
klart.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
Fig. 7. Dammen
från
nedströmssidan; t.v.
entrébyggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
