Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Lasele kraftstation, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöder upptill mot ett mellan intagen flyttbart
stöd i form av en järnbalk. När balken är
borttagen finnes inga hinder för rensning av
vrakgrindarna. Grindjärnen har dimensionen 150
X 12 mm, fria avståndet mellan dem är 60 mm
och vattenhastigheten mellan dem 1,1 m/s vid
utbyggnadsvattenföringen. Luckan är av
segmenttyp med hydrauliskt maskineri,
öppningstiden är 8 min, stängningstiden 15 s. Luckan
kan stängas från kontrollrummet. En fast
betongskärm planerades mellan luckbenen för
att leda vattnet förbi den uppåtgående
luck-öppningen. Modellförsök visade dock, att man
kunde få god strömning utan denna skärm,
varför den slopades.
Tilloppstuber
Var och en av de två tilloppstuberna är
utsprängd i berg och består av en stålplåt med
cirkulär tvärsektion och är kringgjuten av
betong, fig. 11. Vid den ekonomiska
dimensioneringen räknades med ett energivärde av 2,7
öre/kWh under vinterns vardagstid samt med
att plåten ensam skulle uppta hela det inre
vattentrycket. Inre diametern blev 7,6 m och
plåttjockleken varierar från 12 mm överst till
25 mm nere vid övergången till spiralen.
Påkänningarna av största inre vattentryck har
beräknats hålla sig något under 1 350 kp/cm2
och svetsarna har röntgats. Plåten är utvändigt
försedd med förstyvningsringar utan
förankringsjärn in i betongen. Plåt och
förstyvningsringar har beräknats för belastningsfallet tom
tub och yttre vattentryck från
dämningsgränsen.
Vattenhastigheten vid
utbyggnadsvattenföringen är 3,0 m/s.
Entrébyggnad och hisschakt
Mellan flottningsintag och tubintag" ligger
kraftstationens entrébyggnad. Byggnaden, som är
invändigt isolerad på grund av det fuktutsatta
läget, består av ett stannplan för hiss, vid
sidan därav ett driftverkmästarrum och ett
kontorsrum och över detta ett hissmaskineriruin.
Byggnaden är grundlagd på en från
flottnings-intaget uppstickande rund pelare, fig. 7, samt
på ett ca 50 m högt glidformsgjutet hisschakt.
För den glidformsgjutna delen blev kostnaden
för form 15 kr/m2, för armering 1 040 kr/t ocli
för betonggjutning 200 kr/m3. Summakostnaden
visade, att glidformsgjutningen gav god
ekonomi. Kvalitet och utseende har också blivit
bra.
På ungefär halva sträckan går hisschaktet
genom berg och här står väggarna fria från
berget. Endast vid bergets överyta har sidostöd
gjutits; dessa utfördes en tid efter
glidformsgjutningen. Att hisschaktet gjorts med
betongväggar även där det går genom berg beror på
mindre goda erfarenheter från oinklätt
hissschakt, där vattendropp orsakat snabb röstning
på järninredningen. Hissen är för fem personer
och går med en hastighet av 1 m/s.
Fig. 8. Stenblock, uppkastade av vattenstrålen från
utskovet.
Maskinstation
Byggnadskonstruktioner
Stationen är underjordisk med såväl
maskinsal som kontrollavdelning och transformatorsal
under bergtak, fig. 10 och 11.
Tillfartstunneln går i lutning 1 : 10. Man
skulle inte tjäna något på att göra den brantare,
emedan avståndet mellan maskinsal och
tillfartstunnelns övre mynning är givet av
terrängförhållandena. Tunnelväggarna har
försetts med förankringsöglor, som tjänstgör som
avhåll vid transporter av tunga delar.
Avlastningsplanet har placerats på ena sidan
av tillfartstunneln och maskinaggregaten på
den andra. Detta är lämpligt med hänsyn till
bl.a. att om man som i detta fall har två
traverser, så kan den ena användas för montage
på avlastningsplanet och den andra för
trans-porfer från tillfartstunneln till andra delar av
salen.
Aggregatavståndet är 20 m, vilket bestämts av
att den kvarstående bergpelaren mellan
sugrören skall få tillräcklig bredd. Sugrören är
plåtbeklädda till 12 m från aggregatets
centrumlinje. Av turbintekniska skäl har sugrören
gjorts breda och sugrörstaket plant. Dessa
omständigheter har medfört en 1,0 m tjock
mellanvägg i vartdera sugröret.
Fig. 9. Höger
strandskoning,
tvärsektion.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
