- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
951

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Lasele kraftstation, av Sten Elfman - Västeuropas stålindustri hade det knappt om råvaror - Effektutvecklingen hos en cyklist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fisket blir förstört. Vattendomstolen har
förordnat, att frågan om anläggningens inverkan
på fiskbeståndet skall ej slutligt avgöras förrän
efter en försökstid på fem år. Under
försökstiden skall årligen utsättas 6 000 två somrar
gamla harryngel, minst 12 cm långa, i
däm-ningsområdet.

Vägar, broar, hus

Ett järnvägsspår mellan befintlig järnväg och
maskinstationen — ca 1 300 m — beräknades
kosta mer än landsvägstransporterna från
närmaste järnvägsstation till maskinstationen och
har därför ej utförts. Vid den närliggande
Bet-åsens järnvägsstation har anordnats en
lastplats, gemensam för Kilforsens, Lasele och
Långbjörns kraftstationer.

Till båtnad för bygget och traktens
befolkning har en permanent vägförbindelse anlagts
mellan huvudvägarna, löpande längs älvens
vänstra ocli högra strand. Merkostnaden för
permanent förbindelse i förhållande till
erforderlig provisorisk sådan betalas till ungefär
hälften av vägförvaltningen i länet ocli resten
av Vattenfallsstyrelsen och övriga delägare i
kraftstationen.

Till vägförbindelsen hör tre broar med
körbanebredd 4,0 m, beräknade för dels trafiklast
typ B II enligt 1938 års Järnbestämmelser, dels
en Euclidtruck med axeltrycken 7 och 21 t ocli
maximihastighet 50 km/h. Bron över älvens
huvudfåra är en betongbågbro med underliggande
farbana ocli liar 70 m fri spännvidd. Vid
brobygget utfördes bågarnas armering av
vinkelstål; två båghalvor monterades på vardera
stranden, restes upp i full höjd, fälldes över
älven och hopsvetsades. Bågarna göts i formar
byggda kring vinkelstålen, farbanan göts i
formar, upphängda i permanenta hängstag från
bågarna. De två övriga broarna är två
sinsemellan lika plattrambroar av betong med en
spännvidd av 9 m, den ena ledande över en
sidogren till älven, den andra över
flottnings-rännan.

Maskinistbostäderna på nipkrönet till höger
om stationen består av två hus med vartdera en
lägenhet samt tre hus med vardera två
lägenheter. Härtill hör ett personbilsgarage. En
permanent verkstad skall förläggas vid högra
anslutningsdammen.

Naturvård

I)e naturvårdande åtgärderna utföres i samråd
med professorn vid Konsthögskolan Erik J
Lundberg, som härom yttrat bl.a.:

"’Dammbyggnaden erbjuder inga egentliga
svårigheter. Den utgör ett mäktigt inslag i landskapsbilden
redan som den nu framträder. Här fordras blott att
de strikta slänterna bli klädda med gräsyta . .. Därtill
ha vissa avsatser anordnats i den samlade slänten,
främst i avsikt att underlätta vegetationen . . .
Slänternas gräsytor böra framdeles hållas under lie eller
betas, så att den strikta formen i anläggningen får
framträda.

Det synes nämligen angeläget att en kraftverks-

anläggning får göra sig gällande i landskapet just
såsom anläggning, såsom ett av människor utfört
verk, vilket tagit naturkrafter i sin tjänst, ledande,
utnyttjande och tuktande — ungefär så som man i
forna tider med lövängsbruket pressade naturen till
mångdubbel produktion och därmed erhöll den
tuktade lövängens storslagna kulturlandskapstyp."

Området mellan dammbyggnaden och
landsvägsbron över huvudfåran skulle fara väl av att
behandlas som öppen ängsmark: "Man skulle nämligen
därmed giva dammbyggnaden en avsevärd förstärkning
i framträdandet såsom strikt anläggning. Genom
denna öppenhet skulle också den vackra
brobyggnaden föras samman med kraftverket på ett
estetiskt kännbart sätt."

När vägförbindelsen över älven skulle dras,
hade man vid älvens vänstra sidogren att välja
mellan vägbank och bro. En vägbank skulle
dölja ett parti vacker natur med branta klippor
och av vattnet slipade hällar. En bro skulle
bevara detta; broalternativet valdes därför trots
någon merkostnad.

I älvens båda grenar vid Holaforsen kommer
att anläggas bågformade grunddammar, så att
vattenytan ända till 100 m nedströms bron
kommer att hålla sig vid medelvattenstånd.

Tippmassorna från tunnel ocli kanal,
upplagda utefter avloppskanalen, skall modelleras
med traktor och förses med lämplig vegetation,
fig. 17.

Byggnadstid och anläggningskostnad

Arbetena började i november 1952 med vägar
och husbyggnader. Turbinmontagen började i
februari 1956 för aggregat 1 och i maj samma
år för aggregat 2. Aggregat i togs i drift i
september och aggregat 2 i december 1956, vilket
var något tidigare än som bestämts i
turbin-kontraktet fyra år dessförinnan.

Enligt kostnadsberäkning vid slutet av
byggnadstiden kommer anläggningskostnaderna att
fördela sig på följande sätt:

Mkr.

Gemensamma kostnader....................20,7

Länshållning, fångdammar ..............2,7

Dammar ................................................8,8

Uppdämningsområde ........................1,2

Maskinstation, ställverk ....................14.7

Avlopp ..................................................14,3

Flottningsanordningar ......................2,7

Permanenta bostäder, vägar, broar 1.8

Turbiner, pumpar ..............................8,8

Övrig mekanisk utrustning..............4,9

Elutrustning ........................................17,4

Elström under byggnadstiden .... 1.0

Ränteförluster under byggnadstiden 6,0

105,0

Västeuropas stålindustri hade det knappt om
råvaror 1956, främst skrot och koks. Den direkta
bristen täcktes genom import av stora mängder skrot
från USA och 600 000 t tackjärn från Sovjetunionen.

Effektutvecklingen hos en cyklist kan under
korta perioder (10 s) uppgå till ca 1,5 hk mot ca 0,6
hk under längre tid. Effektiva motståndsarean mot
luftdraget är 3—4 m\

TEKN I SK TI DSKRI FT 1957 952

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0975.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free