- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
957

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Fjärrkontroll av kraft- och transformatorstationer, av Gottschalk von Geijer, Bengt Nordström och Anders Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avstånd

Fig. 8. Ekonomisk jämförelse av fjärrkontrollsystem; A system med
galvaniskt genomkopplade förbindelser, Al mångtrådssystem, A2
mång-trådssystem med mellanreläer, A3 entråds-duplexsystern, A4 väljarsystem;
B system med växelströmtekniskt genomkopplade förbindelser med
väljarsystem, Bl kabel, B2 radiolänk, B3 bär frekvens förbindelse.

föring. Vid extremt höga störspänningar kan
ytterligare sektioneringspunkter behöva
införas vid kabelöverföring, varvid en
årskostnad om ca 5 000 kr/år och sektioneringspunkt

tillkommer. I extrema fall kan det därför bli
nödvändigt att utnyttja bärfrekvens eller
radiolänk redan vid 10—20 km stationsavstånd.
Möjligheterna att utnyttja
bärfrekvensöverföring begränsas starkt av trängseln inom
frekvensbandet och av att lämpligt
kraftledningsnät ej alltid finnes till förfogande. För
radiolänk ses ur diagrammet att en relästation
medför en årskostnadsökning om ca 50 % jämfört
med en enkel radiolänk vilket nog i allmänhet
medför att fjärrkontroll ej är lönande om
stationsavstånden väsentligt överstiger 50 km.

Utförda och projekterade anläggningar

I tabell 2 har sammanställts huvuddata för de
viktigaste av de fjärrkontrollanläggningar, som
hittills utförts eller projekterats inom Statens
Vattenfallsverk.

Tabellen visar i stort sett överensstämmelse
med diagrammet i fig. 8. Emellertid har
likströmssystem endast kommit till användning i
ett fall (Stadsforsen—Hölle), vilket berott på
att störspänningarna i allmänhet blir för höga.

Man observerar, att bärfrekvenssystem icke
kommit till användning i något fall, vilket
beror på frekvensbristen. Väljarsystem för
manöver och indikering har använts i samtliga fall,
medan principen för fjärrmätning varierar
något. Anmärkningsvärda detaljer är att i Mid-

Tabell 2. Fjärrkontrollanläggningar inom Statens Vattenfallsverk

Anläggning*

[-Stationstyp-]

{+Stations-
typ+}

Effekt
MW
resp.
MVA

Högsta Antal Avstånd Överföring Fjärrmätning Överför- Minsk-

spän- manövre- da funk- ning i års-

ning råde tioner kostnad

kV brytare km antal %>

Utförda anläggningar
Midskog—Näverede ..... Kraft 68 200 3 4 Radiolänk Impulsfrekvens 57 1
Midskog—Stugun ....... Kraft 37 200 3 20 Radiolänk Impulsfrekvens 57 / OO
Harsprånget—Ligga ..... Kraft 165 380 3 10 Radiolänk Impulsfrekvens 109 45
Visby—Västervik........ Sekundär *
(specialstation) 4 95 Radiolänk Impulsfrekvens 31 —
Luleå—Boden........... Sekundär 28 130 13 25 Radiolänk Impulsfrekvens 86 40
Odensvi—Tälle.......... Sekundär 120 200 8 7 Kabel Förstärkare 69 1
växelström 40
Odensvi—Alberg ........ Sekundär 170 200 13 10 Kabel Förstärkare 107 J
växelström
Projekterade anläggningar
Kilforsen—Långbjörn ... Kraft 80 200 7 11 Kabel Periodtid,
växelström cykliskt system 75 1 50
Kilforsen—Lasele ....... Kraft 125 380 6 3 Kabel Periodtid,
växelström cykliskt system 69 J
Stadsforsen—Hölle ...... Kraft 145 200 4 4 Kabel Periodtid,
likström cykliskt system 83 65
Stadsforsen—Järkvissle .. Kraft 80 200 3 20 Radiolänk Periodtid,
cykliskt system 57 25
Uppsala—Bredåker...... Sekundär 170 200 7 7 Kabel Periodtid,
växelström cykliskt system 130 60
Degerfors—Strömtorp .. , .Koppling — 130 2 6 Kabel Direkt spännings-
växelström mätning 10 —
10 sekundärstationer i
Stockholmsområdet, fjärr
kontrollerade från en hu
vudstation............. , Sekundär — 70 85 6—50 Radiolänk Impulsfrekvens 27—70 40
och kabel per station

Första namnet anger huvudstation, det andra understation, i samtliga fall används väljare för manövrering och indikering.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0981.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free