Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 41 - Ekonomingenjörer. Ett nytt fack vid KTH, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta framgick klart av en rapport i dessa
frågor som framlades som resultat av omfattande
kartläggning utförd av Inter-University
Con-tact i samarbete med European Productivity
Agency (EPA). Denna rapport diskuterades
vid en av EPA anordnad konferens i Paris
sommaren 1955.
Det framgick av rapporten, att man vid ett
stort antal tekniska högskolor i Europa har
orienteringskurser i industriell ekonomi och
organisation samt psykologi. Dessas
omfattning är dock begränsad till en del av vanligen
sista läsåret och ger ej samma grundligare
utbildning på området som de amerikanska
högskolorna.
I diskussionen i Paris deltog representanter
för ledande tekniska och vissa andra högskolor
i Europa, för undervisningsministerier samt
för industrier. Man enades vid diskussionen
av rapporten om vissa rekommendationer till
samtliga OEEC-länder i syfte att förstärka
denna utbildning i Europa bl.a. genom ökat
antal lärarebefattningar i dessa ämnen och
ökad kontakt mellan industrin och
högskolorna.
Utbildningen borde ge en orientering i dessa
ämnen för det stora flertalet ingenjörer och en
mera specialiserad utbildning för dem som
särskilt skulle ägna sig åt detta
verksamhetsområde.
Frågans behandling vid KTH
Inom Avdelningsrådet för Maskinteknik vid
KTH har sedan lång tid tillbaka frågan om en
vidgning av mekanisternas utbildning i
ekonomiska och administrativa ämnen varit
aktuell. Vid KTH har sedan lång tid tillbaka
funnits en allmän kurs och två
fortsättningskurser i industriell ekonomi och organisation.
Den allmänna kursen är obligatorisk för M, S,
E, B och läses valfritt av halva antalet
kemister. Fortsättningskurserna måste läsas av
produktionsingenjörer inom M och läses
frivilligt även av andra fackavdelningars
studenter och andra mekanister. För arkitekter samt
väg- och vattenbyggare samt lantmätare finns
särskilda kurser i ekonomiska ämnen. Endast
tekniska fysiker saknar
orienteringsundervisning i industriell ekonomi och organisation.
Vid diskussionerna om utvecklingen av
me-kanistutbildningen var man inom
avdelningsrådet M av den uppfattningen att man borde
mer än hittills skilja
driftingenjörsutbildningen och konstruktörsutbildningen. Man uppdrog
åt en kommitté bestående av J Munck af
Ro-senschiöld, R Kristensson, M Bäckström samt
en representant för studentkåren, A Idmark,
att utreda frågan om särskild avdelning för
utbildning av driftingenjörer och
affärsingenjörer med mekanistbakgrund.
Ett förslag utarbetades för en
ekonomingen-jörslinje. Efter ingående diskussion antogs
förslaget av avdelningsrådet för M, som därefter
sände det vidare till de övriga avdelningsråden
för uttalande. Dessa har utan undantag ställt
sig positiva till idén om en vidgad utbildning
på området. Man överväger inom bl.a.
avdelningarna B och E att utarbeta kursplaner för
en ekonomingenjörsexamen med teknisk
bakgrund inom dessa fack.
Sedan yttranden över förslaget inhämtats
från de övriga avdelningsråden vid KTH samt
Avdelningsrådet för Maskinteknik vid CTH —
och dessa befunnits i övervägande grad starkt
positiva — har avdelningsrådet för M
överlämnat en framställning till
Universitetsutredningen om inrättandet av en ny avdelning vid
KTH.
Förslagets huvudpunkter
Ekonomingenjörernas utbildning skall
innehålla så mycket matematiska och tekniska
ämnen, att de studerande blir ingenjörer. Ungefär
halva studietiden under fyra år är anslagen till
tekniska ämnen. Matematikkursen och
mekaniken skall ha samma omfattning som nu för
kemister och bergsmän. Den tillämpade
matematiken och statistiken skall utvidgas över
nuvarande kurs för M. Fysiken och
materialläran skall ha samma omfattning som nu. De
tekniska tillämpningsämnena skall begränsas.
Läroämnena verktygsmaskiner och mekanisk
teknologi bibehålles, vattenmotorer och
förbränningsmotorer utgår och inom läran om
ånga och värme ordnas en särskild kurs av
samma omfattning som nu för bergsmän och
kemister. Orienteringen inom
elektromaskinlära och byggnadslära samt transportmedel
bibehålles i nuvarande omfattning. Ritteknik
bibehålles, men huvudvikten lägges vid
uppövande av förmåga att läsa ritningar.
Den andra hälften av studietiden skall
omfatta ekonomiska och organisatoriska ämnen.
Dessa börjar redan i första årskursen med de
teoretiska grunderna i företagsekonomi och
allmän ekonomi samt fortsätter under andra
årskursen med psykologi och
företagsekonomiska specialämnen, som kostnadskalkylering,
budgetering m.m. I tredje och fjärde
årskurserna tillkommer de organisatoriskt inriktade
ämnena: arbetsstudier, materialhantering,
kvalitetskontroll, anläggningsplanering och
driftplanering, försäljningsorganisation,
prognosverksamhet och långtidsbedömning. Inom
psykologi och personaladministration lägges vikt
vid arbetspsykologi.
Utbildningen i företagsekonomi är avsedd
att bli så omfattande, att de ingenjörer som
går till det praktiska näringslivet icke skall
behöva studera företagsekonomi vid annan
läroanstalt. Däremot kan man naturligtvis icke nå
samma omfattning på studierna i
nationalekonomi och juridik som vid
Handelshögskolan. I rättslära skall i kursen förutom en
orientering ingå en närmare behandling av
skattelagar och aktiebolagslagen.
Den organisatoriska tillämpningsutbildningen
skall anknytas till industriella, praktiska
förhållanden. Därför har det förutsatts, att en
väsentlig del av sista terminen skall ägnas ett
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
