Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 41 - Ekonomiska cisterndimensioner, av Johannes Muth - Hårdlod, resistenta mot smält natrium - Mjölkkonsumtion efter en vätebombsexplosion - Priset på plutonium i USA - En likriktare med kiselkarbid - Nya metoder - Valsat stål direkt ur tackjärnspulver, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Relation mellan felaktiga prisrelationer Cbt,
Cf, Ch och cisternens totalpris.
Om man vid val av cisterndiameter, tabell 2,
fig. 1, gör ett fel på högst ± 6 % får man en
obetydlig kostnadsökning, högst ca 1 %. Är
felet i diametern ± 10 %, blir
kostnadsökningen märkbar, ca 3 %, och ett större fel innebär
slöseri.
De i ekv. (7) ingående prisrelationerna kan
framför allt vid den första projekteringen
uppskattas felaktigt och därför har undersökts
vilket inflytande ett sådant fel har på
kostnaden.
Antar man att alla i horisontalplanet belägna
konstruktioner (fundament, botten, takplåt och
takkonstruktion) ensidigt uppskattas med för
högt eller för lågt pris i förhållande till
mantelplåten, dvs. Cbt, Cf eller Ch fått felaktiga
värden, erhålles den största ändringen av H och
D, fig. 2. Beräknar man inflytandet av Cbt, C/
och Ch på kostnaden, fig. 3, kan man
konstatera, att en feluppskattning med + 28 % eller
— 22 % ger kostnadsökningen ca 1 % och
+ 55 % eller — 34 % ger kostnadsökningen
ca 3 %. Härav framgår att även en mycket grov
uppskattning lämnar ett gott resultat.
Hårdlod, resistenta mot smält natrium, är
nickel-bor-, nickel-krom-kisel-bor- och
nickel-krom-kisellegeringar. Dålig resistens har däremot
legeringar, innehållande mangan, tenn eller koppar och
särskilt ädelmetallegeringar.
Mjölkkonsumtion efter en
vätebombsexplosion bör undvikas därför att resorptionen av den
farliga radioisotopen strontium 90 växer mycket om
födan innehåller mjölk.
Priset på plutonium i USA under 1957—1962
har av AEC garanterats bli 30—45 $/g beroende på
halten plutonium 240. Det gäller material som AEC
köper från innehavare av licenserade
forsknings-och kraftreaktorer.
En likriktare med kiselkarbid som halvledare
lär fungera vid upp till 650°C mot 205—260°C för
nu tillgängliga kisellikriktare. Det är emellertid
svårt att framställa kiselkarbid och andra
föreningar ined tillräcklig renhet och i stora kristaller.
nya metoder
Valsat stål direkt ur tackjärnspulver
Man kan torrfärska granulerat tackjärn med
järn-malmsslig som vid tillräckligt hög temperatur
oxiderar kolet i tackjärnet, medan den själv reduceras
till järn. Detta erhålls härvid i små mjuka och
porösa korn varför blandningen av tackjärnsgranul
och slig sintrar samman redan vid mer än 800°C.
Huvudproblemet är därför att hindra kladdning vid
avkolning av tackjärn med slig.
Detta problem har man löst vid en svensk process,
pulverstålsprocessen, som dessutom direkt ger
valsat stål. Man utgår från vanligt martintackjärn vars
kiselhalt före granuleringen minskas så mycket som
möjligt genom förfärskning med syrgas. Det härvid
erhållna smälta järnet granuleras med luft och
vatten till en kornstorlek under 3 mm (fig. 1).
Tackjärnspulvret blandas med höganrikad slig, och
blandningen fylls i en svetsad låda av stålplåt,
försedd med avgasningshål genom vilka den vid
avkolningen bildade gasen kan gå bort.
Lådan värms i en lämplig ugn till 1 100°C tills
avkolningen är fullbordad. När gasutvecklingen
avstannat tas den varma lådan, innehållande lätt
sam-mansintrat järnpulver, direkt till valsning. Hittills
har man därvid valt lådans dimensioner så att det
valsade ämnet blivit en platin som sedan valsats
till plåt på vanligt sätt.
För genomförande av pulverstålsprocessen behövs
bara en masugn eller annan tackjärnsugn, en för-
Fig. 1. Flytschema för pulverstålsprocessen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 987
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
