Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 41 - Andras erfarenheter - Resultat av dricksvattenfluorering, av WS - Nybyggen - Guayabo kraftstation, av G Lbg - Norsk jättelaxtrappa, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillsätts på konstgjord väg. Den kvantitet fluor som
ger fullgott skydd för tänderna har man funnit vara
1 mg fluor per liter vatten, och denna mängd har
ej visat sig ge några fluorskador.
Förekomsten av tandröta i mjölktänder hos barn
som fått fluorhaltigt vatten har genomgående gått
ned med 50—60 °/o, medan de permanenta tänderna
visar en kariesnedgång på ca 60 %>. Resultaten från
de 17 länderna är någorlunda överensstämmande.
Fluoren har även gjort att tänderna i allmänhet
vuxit fram mer välformade. För vuxnas
vidkommande har det visat sig, att hos en befolkning som
lever i ett område där fluor finns naturligt i
vattnet, det endast förekommer en tredjedel av det
"normala" antalet fall av tandröta (FN-nytt okt. 1957
s. 2). WS
nybyggen
Guayabo kraftstation
Republiken Salvador (2 milj. invånare) har med
världsbankens hjälp fått en vattenkraftanläggning,
den första i floden Lempa. Denna är den största,
som rinner ut i Stilla havet söder om Sacramento
i Kalifornien. Vid anläggningen är
nederbördsområdet 9 785 km2, högsta högvattenföringen är
15 000 m3/s, medelvattenföringen 230 m3/s och lägsta
lågvattenföringen 18,4 m3/s som genom årsreglering
av sjön Gurjo med 351 milj. m3 magasin, har höjts
till 43 m3/s. Normala högvattenföringen är blott 400
m3/s men en orkan från Västindien hade 1934 höjt
vattenföringen till nämnda 15 000 ms/s. Risker för
jordbävningar måste beaktas vid konstruktion.
Fig. 1. Guayabo kraftstation.
I undersökningen har ingått studium av flodens
jordtransport och man har funnit, att
Guayabo-irservoaren skall kunna användas i 40—66 år.
Berggrunden prövades utom genom diamantborrningar
även genom sprängning av en 2,0 X 1,5 m, 360 m
lång provort, som under byggnadstiden användes
för dränering och injektering samt i framtiden
tjänstgör som nödutgång från maskinstationen.
Dammen är utförd som en massiv
gravitations-betongdamm med ca 64 m största höjd och har sju
segmentluckutskov 12,5 X 12,0 m; betongåtgången
var 250 000 m3. Som säkerhet vid onormala
vatten-föringar finns en jämförelsevis liten jorddamm i en
dalgång till avloppet. Dammen må spolas bort och
avbördar då 8 500 m3/s extra.
Maskinstationen, fig. 1, ligger i berg och
kännetecknas av att turbingeneratoraxeln är horisontal.
Kostnadsberäkningar visade att denna uppställning
blev billigast. Genom de vertikala tuberna ledes
vattnet direkt in i turbinsnäckan. Intagen är
försedda med grindar, som dimensionerats för att tåla
3 m fallförlust och har 90 mm fria öppningar.
Vattnets intagshastighet är 0,75 m/s. Enda
avstäng-ningsmöjligheten utgöres av 4,5 X 5,0 m
segmentluckor, vilka säkrare än planluckor kan stängas vid
full drift. Tuberna har 3,5 m diameter och är
plåtbeklädda med betongutfyllnad mot berget. Vid
jämförande studium av ett antal maskinstationer med
vanlig vertikal uppställning har man kommit till att,
med generatordiametern som parameter, fordrar
Guaybostationen endast 60 °/o av de övrigas
utrymmen.
Man har också förkortat anläggningstiden genom
att turbin och generator kunnat monteras samtidigt.
Turbinsnäckan anses vara fastare förenad med
berget än vid vertikal uppställning; härigenom minskas
vibrationerna. De raka horisontala sugrören är
billigare än de krökta och ger bättre verkningsgrad,
maximum = 93,2 °/o. Den horisontala
uppställningen är emellertid ogynnsam, därför att turbinen icke
är åtkomlig med maskinsalstraversen utan kräver
särskilda lyftanordningar samt därför att generatorn
ligger lägre än nedströmvattenytan.
Turbindelarna kan lyftas in i maskinsalen med
hjälp av två 12 t telfrar. Turbinerna ger vid 50 m
fallhöjd, vattenförbrukning 35 m3/s och varvtalet
200 r/m 21 000 hk och skall ha god verkningsgrad
vid 41—16 m fallhöjd. Generatorerna är på 16 667
kVA, 60 Hz och har eos <p = 0,9. Det varma klimatet
har krävt särskilda åtgärder. Kylluften tas in genom
tillfartstunneln och sugs ut genom ett vertikalt
kabelschakt med två fläktar, vardera för 640 m3/min.
Normalt fordras endast den ena fläkten. Den andra
startar, då temperaturen i kabelschaktet når +40°C
(R D Harza & T Zowski i Water Power maj 1957
s. 163). G Lbg
Norsk jättelaxtrappa
I ett flertal norska laxälvar har man sedan rätt
länge inrättat laxtrappor förbi för laxen
oöverkomliga hinder i form av höga och branta fall för att på
så sätt bereda laxen tillträde till nya lek- och
uppväxtområden. I Sverige pågår nu ett liknande arbete
vid Linalinka i Lina älv, en biflod till Kalixälven.
I Rana älv — i höjd med Hornavan — har nu efter
tre års arbete fullbordats en laxtrappa, som
betecknas som världens längsta. Den är 500 m lång,
därav 410 m i tunnel, och gör det möjligt för laxen
att gå förbi Reinforsen vid Mo, rätt nära älvens
mynning. Den har kostat ca 400 000 nkr. och
bekostats av norska staten samt Mo och Nord-Rana
kommuner och drivs av Rana Fiskeriadministra-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 995
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
