Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Återställandet av Trollhätte kanal efter skredet vid Göta, av Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återställandet av Trollhätte
kanal efter skredet vid Göta
Tekniske direktören Töre Nilsson, Stockholm
626.1(486.2) : 624.131.51
På morgonen den 7 juni 1957 observerade man
inom Sulfit AB Götas fabriksområde vid Göta
älv några kilometer nedströms Lilla Edet en
spricka i marken. Med Surte-katastrofen sju
år tidigare (Tekn. T. 1950 s. 1077) i friskt
minne anade man, att detta kunde vara
inledningen till ett nytt skred. Sprickan var belägen
inom den sydligaste delen av fabriksområdet,
och ett eventuellt skred syntes komma att
beröra ett ca 150 m långt och 30 m brett parti av
området närmast älven, fig. 1. För säkerhets
skull underrättade man Trollhätte kanalverk.
Kanaldirektören och hans närmaste man
begav sig omedelbart till Göta att på ort och ställe
bilda sig en uppfattning om rasrisken.
Efter ankomsten dit vidtog man en serie
åtgärder. I första liand fruktade man, att ett
eventuellt skred med åtföljande flodvåg skulle
komma att allvarligt beröra fartygstrafiken, och
kanaltrafiken förbi området avlystes därför
omedelbart. Vidare överenskoms med
Trollhätte kraftverk om att tappningen vid Lilla
Edet skulle minskas till den minsta tillåtna.
Slutligen underrättades länsstyrelsen i
Vänersborg och Vattenfallsstyrelsen i Stockholm.
Under tiden mättes den uppkomna sprickans
bredd och det stod så småningom klart, att det
utanför sprickan belägna partiet skulle komma
att glida ut. Det dröjde nämligen ej länge,
förrän sprickan snabbt började vidga sig —
omkring kl. 11.25 var det befarade raset ett
faktum, fig. 2.
Det fick avsevärt större omfattning än vad
man ansett troligt. Ungefär halva
fabriksområdet, hela vedgården och ett stort
markområde uppströms härom gled ut mot älven,
sammanlagt berördes ett ca 1 500 m långt och upp
till 300 m brett område. Största förskjutningen
i horisontalled uppgick till närmare 70 m.
Förmodligen var det 5—10 milj. m3 som kom i
rörelse. Tre människoliv gick till spillo.
Byggnader inom fabriksområdet raserades.
Farleden i Göta älv var så gott som helt
igenkorkad och ett hundratal fartyg instängda i
Vänern. Kraftverken i Göta älv var satta ur
funktion, då man bl.a. med hänsyn till faran
för erosion och nva skred kunde släppa fram
endast en obetydlig mängd vatten i älven.
Göteborgs vattenförsörjning var i farozonen.
Älven och farleden
Den aktuella älvsträckan har det för Göta
älvdal i sin helhet typiska utseendet, en tämligen
bred dalgång mellan branta bergshöjder och i
dalgångens botten ett sedimentlager av
varierande mäktighet, i vilken älven bildat sin fåra.
På några enstaka ställen når berget ända fram
till strandkanten, detta är fallet vid bl.a.
Kareberget och Böda berget längre nedströms.
Farleden i Göta älv från Vänersborg till
Göteborg eller, som dess officiella namn lyder,
Trollhätte kanal, äges och förvaltas av Statens
Vattenfallsverk, genom dess lokalförvaltning
Trollhätte Kanalverk. Kanalen kan — med viss
begränsning vid låga vattenstånd i Vänern —
trafikeras av fartyg med 4,6 m djupgående och
en lastförmåga av 2 200 t.
Efter Vänerns reglering kan älven ha en högsta
vattenföring av ca 1 000 m3/s, och
vattenföring-en får ej bli mindre än 170 m3/s. Den högsta
vattenhastigheten i älvens trängsta sektioner
har uppgått till ca 1,3 m/s, men är i de flesta
fall avsevärt lägre.
En av de ur navigeringssynpunkt svåraste
passagerna utmed hela farleden har varit
sträckan förbi Kareberget. Den här utskjutande
bergudden vid nedströmsänden av en kraftig
vänsterkurva har riktat den utmed högra
stranden framgående huvuddelen av vattenföringen
rakt ut mot älvfåran. Detta har haft till följd,
att fartygen utsatts för kraftiga tvärströmmar,
vilka i den tämligen trånga passagen avsevärt
försvårat manövreringen.
De första åtgärderna för farledens
återställande
Ansvaret för återställandet av farleden vilade
givetvis på kanalens ägare, Statens
Vattenfallsverk. Ledningen av arbetet omhändertogs av
chefen för vattenbyggnadstekniska byrån i
samarbete med Trollhätte Kanalverk, som med
hjälp från befintliga organisationer inom vat-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
