Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Stockningsfria centrifugalpumpar, av Torsten Ygge - Indiens atomenergiprogram, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som avdelar suginloppet och är riktad rakt
emot strömningen, till ett jämnt antal skövlar
vid pumphjulets periferi. Här finns vid
inloppet ej några skovelkanter som skär
strömningslinjerna, utan pumphjulet blir i verklig
mening stockningsfritt. På samma gång uppstår
i ringens fortsättning skruvformade kanaler,
som hjälper till att mata in den pumpade
vätskan i själva pumphjulet.
Om det kommer in luft i den övre delen av
inloppet utanför den cylindriska ringen, så
fortsätter pumpningen oförhindrat genom den
inre cirkulära delen av inloppet och tar med
sig luft på samma sätt som beskrivits för det
dubbelsidiga hjulet. De vätskefyllda kanalerna
kommer att evakuera de luftfyllda.
Motsvarande förhållande inträffar, då luft inkommer
centralt.
Inbyggnad
Inbyggnaden av ensidiga centrifugalpumphjul
med direkt inlopp från sidan mot
tilloppsledningens centrum har alltid varit ett problem,
enär man gärna vill kunna ta isär pumpen utan
att röranslutningarna och motorn behöver
lossas. Att problemet är särskilt aktuellt för
stock-ningsfria centrifugalpumpar ligger i sakens
natur, i det att överraskningar i fråga om den
pumpade vätskans innehåll av främmande
partiklar kan väntas.
Vid en del konstruktioner har kilrepsdrift
kommit till användning och då står motorn vid
sidan av pumpen, som kan tas isär åt
driv-sidan. I Amerika användes ofta för direkt
motordrivna pumpar av detta slag
"spacer-tvpe"-kopplingar, varvid det blir ett extra mellanrum
mellan motor och pump, som utnyttjas vid
isärtagningen av pumpen. Härigenom kommer
emellertid pumpaggregatet att ta större
utrymme i anspråk än då en vanlig koppling
används.
På en centrifugalpump med det nya
pumphjulet inmonterat har en ny princip tillämpats
för att göra pumpens inre lätt åtkomligt utan
att rörledningarna eller motorn behöver tas
loss, fig. 9. Eftersom det ensidiga pumphjulet
är lagrat endast på ena sidan, bör avståndet
mellan lagren vara stort och därför
uppkommer mellan dem ett "dött" utrymme, som har
utnyttjats på följande sätt.
Pumpaxeln har uppdelats i två längder med
ett avstånd mellan dem. Mellan de två lagren
och överbryggande det fria utrymmet mellan
de två axeldelarna är insatt en fast koppling.
Den fasta kopplingen är gjord i två halvor med
delning i ett axialplan och halvorna hålles
ihop med kraftiga skruvar. Om denna koppling
tas bort och det inre pumplocket lossas, så kan
detta tillsammans med pumphjulet, boxen och
inre lagret förskjutas mot det yttre lagret och
därefter helt lyftas ut för tillsyn.
Fig. 9.
Centrifugalpump med
ensidigt
pumphjul inbyggt så
att pumpen är
lätt isärtagbar
utan att
rör-anslutningarna
och motorn
behöver
lösgöras.
Fig. 8. Centrifugalpumphjul med ensidigt inlopp och
av öppen typ med tre hjulkanaler, som börjar
utanför ringen i inloppet och tre innanför denna.
Indiens atomenergiprogram. Indiens
atomenergiministerium har nu beslutat bygga minst ett
atomkraftverk under den pågående femårsplanen.
Man planerar också utvinning av allt råmaterial
som behövs för genomförande av ett stort
atomkraftprogram. Orsaken till denna aktivitet är
kanske upptäckten av stora tillgångar på uran- och
toriummalm på Ranchi-platån i nordöstra Indien.
Malmerna ligger inom 3 m under jordytan.
To-riummalmen uppges vara 50 %> större än
monazit-sanden i Travancore och är en av de rikaste i
världen. Man har uppskattat den till 3,3 Mt,
innehållande 300 000 t toriumoxid och 10 000 t
uranoxid; 50—80 Mt ilmenit lär också finnas. Stora
uranmalmer har hittats i Rajastan och vid
nordöstra gränsen.
Man utarbetar nu planer för en nollenergireaktor,
Zerlina, i Trombay. Som bränsle skall man
använda uranstavar från USA; moderatorn blir tungt
vatten. Reaktorn beräknas bli färdig 1958. Den skall
användas för utveckling av nva reaktortyper,
särskilt en i vilken ett gitter av uran eller plutonium
och torium skall användas (Chemical & Engineering
News 19 aug. 1957 s. 54). SHl
1010 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
