Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Mekaniska axeltätningar, av Folke Plymouth - Automatisering i mekanisk industri, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Mekanisk tätning med Fluon-manschett; A
låsskruv, B spiralfjäder, C metallring, D
medbring-are, E Fluon-manschett, F tätningsring av kol, G
läppade ytor, H säte, I Fluon-packning.
Hela denna enhet roterar mot ett säte
tillverkat av ett keramiskt material.
Den glasarmerade Fluon-tätningsringen
fordrar ingen smörjning utan kan köras torr under
obegränsad tid, under förutsättning att det
värme som genereras i tätningsytorna bortföres
genom sätet till pumphuset.
Ett annat område, som tidigare vållat stora
packningsbekymmer är vätskor innehållande
slipande partiklar. Man har dock efter flera års
försök fått fram lämpliga kvaliteter av
hårdmetall till slitringar i mekaniska tätningar.
Både tätningsringen och sätet görs av
hårdmetall. Materialet har visat sig ha mycket goda
egenskaper och kan anses praktiskt taget
outslitligt om tätningen monteras riktigt.
En av förutsättningarna för att de mekaniska
tätningarna skall arbeta riktigt är en noggrant
genomtänkt inbyggnad, varför man alltid bör
diskutera denna med leverantören. De flesta
svenska pumpfabrikerna kan i dag som
standard leverera sina pumpar modifierade så att
de passar för mekaniska tätningar, och
utvecklingen går även i Sverige snabbt mot pumpar
med mekaniska tätningar i stället för
konventionella packboxar.
Fig. 3. Mekanisk tätning för korrosiva syror.
1012 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
Automatisering
i mekanisk industri
621-52 : 621.7/.9
På senare tid har automatiseringen kommit i
centrum för en allmän debatt om näringslivets
framtid och särskilt har, bl.a. genom modeordet
"automation" (Tekn. T. 1956 s. 1006),
allmänheten bibringats uppfattningen att
automatiseringen skulle vara något absolut nytt och
närmast skrämmande. Varje tekniker vet hur
felaktig denna uppfattning är.
Bearbetningsautomater för verkstadsindustrin
har funnits i femtio år, textilindustrins
mekanisering är än äldre, inom den kemiska
industrin är den automatiska fabriken för länge
sedan förverkligad (Tekn. T. 1953 s. 369) och
elproduktionen är närmast fullständigt
automatiserad.
Automatiseringen kan framkomma på
ekonomiska grunder; man önskar förbilliga
produktionen vid bibehållen kvalitet eller man
söker göra en bättre produkt till
oförändrat pris. I andra fall är de ämnen som skall
behandlas giftiga eller på annat sätt farliga
och bör därför icke föras i närheten av
arbetarna. I vissa fall kräver en övervakning av en
process så snabba eller så många ingripanden
att en människa ej är i stånd att med
tillräcklig precision styra processen.
Automatiseringen bygger på utnyttjande av
energi och information, energi för att utföra
arbetet och information för att styra och
kontrollera arbetet. Den mera avancerade
automatiseringen har fått vänta på utvecklingen av
en informationsteknik, dvs. metoder att
uppfatta, transportera, lagra, bearbeta och tyda
information. Utvecklingen under och efter
senaste världskriget har gett oss en sådan teknik,
främst i elektroniken.
I vissa avancerade automatiska maskiner blir
mängden information så stor att man talar om
ett program. Exempel på program är de
perforerade korten i automatiska vävstolar och
programstyrda valsverk samt prototyper och
mallar för kopierfräsning.
Om all information är färdig från början styrs
maskinen av en komplett fast order. Man talar
då om ett öppet system (styrning). Men en del
av informationen kan även skapas medan
maskinen arbetar. Man får t.ex. mätvärden för
temperatur, tryck, hårdhet och tjocklek.
Avvikelser från det önskade värdet får korrigera
maskinen. Sådana system kallas slutna eller
återkopplade (reglering, Tekn. T. 1955 s. 381).
Utdrag ur "Automatisering". Sveriges Mekanförbund,
Stockholm 1957.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
