- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1013

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Automatisering i mekanisk industri, av GAH

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Element

De element, som används i automatiseringen,
hämtas från teknikens alla områden. De kan
emellertid sammanföras i vissa huvudgrupper.

Den första av dessa innehåller
bearbetnings-och behandlingsdon, borrar, svarvar, pressar,
ugnar, värmebehandlings- och färgbad osv.
Med dessa element utföres det egentliga
arbetet.

En andra grupp består av olika slag av
transport- och fasthållningsdon, t.ex. rent
mekaniska rullbanor, karusellbord,
matningsmekanismer, jiggar och fixturer.

Instrumenten svarar för uppfångandet av
information om vad som försiggår vid
materialets behandling och bearbetning. Instrumenten
mäter t.ex. längd, hastighet, acceleration och
massa, tryck, temperatur, viskositet, ljusstyrka,
färg och elektriska storheter. De måste också
kunna ge ifrån sig information, dvs. tala om
värdet på den storhet, som mätes, t.ex. i form
av en elektrisk spänning, som kan
vidarebefordras till olika delar av det automatiska
systemet.

Omvandlare och förstärkare tar hand om
signalerna från instrument, t.ex. den elektriska
spänningen på instrumentets utgångssida och
ser till att denna information får en sådan
styrka och form att den kan utnyttjas av skilda
typer av servoorgan, t.ex. motorer, som
startas i den ena eller andra riktningen med reläer
och brytare, eller pneumatiska och hydrauliska
kolvmotorer, som manövreras med styrventiler.

Minnen och ordercentraler kan bestå av
kamskivor och mallar. Det finns många andra
typer t.ex. kopplingsur, elektriska centraler,
hålkort, hålremsor och magnetband med
avläs-ningsapparater osv. ända till minnena i stora
automatiska räknemaskiner.

Informationen kan flyta kontinuerligt utan
abrupta övergångar och efterbildar då det
aktuella förloppet. Detta är fallet i analogisystem.
I andra fall har man mer nytta av system, som
räknar med siffror. Informationen kommer då
exempelvis i pulser (binära tal) vilkas antal
och läge i tiden ger den sökta eller givna
storhetens värde. Dessa system kallas siffersystem.
Dessa två system kan ibland kombineras,
varvid behov föreligger av analogi-siffer- eller
sif-fer-analogiomvandlare.

Tillämpningar

Bearbetning

Verkstadsindustrin av i dag använder en
mångfald automatiserade maskiner, t.ex. pressar
med mekaniserad in- och uttagning av ämnen,
automatsvarvar eller revolverautomater och
flerspindliga automatsvarvar.

En- eller flerspindliga borrmaskiner, fräsar
och svarvar med automatisk matning kan med
ett gemensamt namn kallas enstationsmaskiner.
Ställs sådana stationer runt ett cirkulärt bord,
på vilket ämnena spänns fast och som roterar
i steg så att ämnena i tur och ordning bearbe-

tas vid stationerna får vi cirkulära
flerstations-maskiner.

Från dessa kommer vi till de linjära
fler-stationsmaskinerna genom att det cirkulära
bordet med fixturerna byts ut mot en bana,
på vilken arbetsstyckena matas fram stegvis
och efter vilken bearbetningsmaskinerna ställts
upp i rad på ömse sidor.

Dessa automatmaskiner befinner sig i stark
utveckling. Man söker göra dem flexibla t.ex.
genom att maskinenheterna görs sinsemellan
utbytbara eller förses med utbytbara huvuden.
Man söker i vissa fall övergå till styrning med
elektroniska minnen och servosystem, vilket
förenklar omställningsarbetet och medger
central övervakning. Slutligen söker man med
robusta konstruktioner och bättre
verktygsmaterial nå högre avverkningshastigheter.

Kvar står emellertid kraven på långa serier
för att investeringarna i maskiner skall löna
sig, på en noggrann kontroll av materialet i
arbetsstyckena för undvikande av
verktygsbrott och andra skador samt på en sorgfällig
och arbetskrävande arbetsplanering för att
maskinerna skall utnyttjas till full kapacitet.

En utvecklingslinje, som synes kringgå kraven
på långa serier, utgör de numeriskt styrda
verktygsmaskinerna med variabla program
(Tekn. T. 1956 s. 380). Av dessa har
exempelvis vissa slag av fräsmaskiner för flygindustrin
framkommit.

Stommen i en sådan anläggning utgöres
vanligen av en normal enspindlig fräsmaskin, där
vertikalmatningen av spindeln samt
bordrörelsen sköts av servomotorer. Verktygets rörelse
beräknas i vissa fall av en central automatisk
räknemaskin, som från på hålremsor stansade
lägesuppgifter beräknar exakt riktiga
matningar och matningshastigheter. Remsorna kan
stansas av relativt okvalificerad personal, som
utgår från mätningar eller på ritningar utsatta
mått eller från av konstruktionskontoret
utarbetade tabeller och slår in värdena på en
stansapparat liknande en vanlig
kontorsräknemaskin. Resultatet av maskinens räkning
erhålles i form av hålremsor eller magnetiska
band. Dessa placeras sedan i
verktygsmaskinens kontrollenhet, som styr servomotorernas
rörelse.

Montering

Automatisk sammanfogning förekommer än så
länge i relativt begränsad omfattning. Dess
största utbredning finner man inom den
elektriska, speciellt den teletekniska industrin
(Tekn. T. 1954 s. 9). Man återfinner här
samma principer som vid de cirkulära eller linjära
flerstationsmaskinerna.

I den tyngre mekaniska industrin finner man
sammanfogningsautomater, exempelvis
svets-automater i automobilindustrin. Arbetare
lägger in pressade plåtdetaljer i stora jiggar.
Detaljerna matas därefter löpande in i
punkt-svetsmaskiner, där upp till ett femtiotal
punkter svetsas samtidigt.

Monteringsautomaternas utformning är bun-

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free