Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Andras erfarenheter - Varför färgade cellulosafibrer förstörs, av HMe - Katastrofrisk för stor jorddamm av G Lbg - Tryckförlust vid pneumatisk transport, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dationsgraden bestämdes genom mätning av den
upptagna syrevolymen.
Glykosider och disackarider bryts ned dels genom
angrepp på glykosidbindningarna, dels genom
oxidation av sockerringen. Den senare reaktionen är
analog med fotooxidation av etanol. Bildning av
d-glykos kunde fastställas indirekt genom aerob
oxidation med enzymet glykosdehydrogenas som
katalysator. Den upptagna syrevolymen angav
mängden d-glykos.
För att undersöka ljusets inverkan på
sockerringen i cellulosa oxiderade man amylos på fotokemisk
väg. Amylos valdes därför att dess struktur och
kemiska egenskaper påminner om cellulosans.
Dessutom ger den vattenklara lösningar och har god
löslighet. Viskositetsförändringen och upptagen mängd
syre har direkt samband med antalet spjälkade
gly-kosidbindningar i amylos.
Dessa försök har visat, att cellulosamolekylen
angrips under bildning av karbonylgrupper och att
alkalier sedan reagerar med dessa. För att slutgiltigt
lösa detta problem måste man gå två vägar,
nämligen dels finna metoder att hindra excitering av
färgmolekyler, dels få exciterade molekyler att
avge sin energi på annat sätt än genom angrepp på
cellulosamolekyler (Chemical & Engineering News
10 juni 1957 s. 26). HMe
Katastrofrisk för stor jorddamm
Ett farligt ras har inträffat i en 45-årig jorddamm
i Alamosa Creek, en biflod till Rio Grande i
Colorado, USA. Invånarna i en nedanför dammen
belägen ort flydde, men faran var ej så stor, som man
trott. Händelsen har dock föranlett statens guvernör
att begära omedelbar inspektion av alla dess
jorddammar. Då det emellertid finns ca 2 800 dammar
i Colorado, skulle det krävas ett större antal
ingenjörer härtill än vad som nu är tillgängligt.
Dammen, som skapar ett 22 milj. m3 magasin för
bevattningsändamål, är 180 m lång och 51 m hög
med 5,2 m krönbredd. Uppströmsslänten lutar 1 :2,5
och nedströmsslänten 1 :2. Den är uppförd av jord,
som spolats dit från omgivande högre terräng samt
klädd med sprängsten på vattensidan. Läckning av
ca 15 1/s vid nedströmsfoten krönet spolade ut ca
36 000 m3 jord från en punkt 21 m under krönet
nedåt. Man har nu börjat tömma magasinet genom
en omloppstunnel, först med 31 m3/s, som man dock
måste minska till 25,5 m3/s för att inte skada
nedanför belägna odlingar (Engineering News-Record
1 augusti 1957 s. 25). G Lbg
Tryckförlust vid pneumatisk transport
För att få fram underlag för beräkning av
tryckförlusterna i rörledningar vid pneumatisk transport
har man byggt en speciell provapparat och där
studerat strömningsförloppet vid olika kornmaterial
och olika rörlutningar.
Tryckförlusten är förutom av lufthastigheten
beroende av den transporterade mängden gods och av
rörets lutning, fig. 1. Ju större mängden gods är och
ju större lutningen är, desto större blir
tryckförlusten.
Det har av mätningarna framgått att man vid
lutande rör kan dela upp tryckförlusten i en statisk
term, som helt enkelt kan beräknas ur den vertikala
höjdskillnaden mellan ifrågavarande punkter på
rörledningen och suspensionens täthet, och en
friktionsterm, som är beroende av det transporterade
mediets och det transporterade godsets fysikaliska
egenskaper men icke beroende av rörets lutning. Vi-
Fig. 1. Tryckförlust i ett 32 mm rör med 1,83 m
längd vid transport av senapskorn; rörlutning 45°.
dare kan friktionstryckförlusten beräknas ur
tryckförlusten utan godstransport med en tilläggsfaktor
som beror på den transporterade godsmängden samt
transportmediets och godsets fysikaliska egenskaper.
Den totala tryckförlusten A ptot blir sålunda
A ptot = A pstat + d Pfrikt (1)
där A pstat är den statiska tryckskillnaden och
^ Pfrikt friktionstryckförlusten. Om skillnaden i
täthet mellan det fasta godset (£s) och transportmediet
(£z) är stor får man
•J Pstat i
qi
Qi g L sin <x
(2)
där qs och qi är mängderna per tidsenhet, L
rörlängden, oc rörets lutningsvinkel och g
tyngdaccele-rationen.
Med Reynolds’ tal för det transporterade mediet
wt Qi D
Ret =
Vi
(3)
Fig. 2.
Friktionsfaktor rp
som funktion av
Reynolds tal
Rei; x järnhagel,
o glaskulor, 0
senapskorn, • [-katalysator-korn.-]
{+katalysator-
korn.+}
1024 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
