Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - STF i oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupparbetet fick deltagarna tillfälle att försöka lösa
malmöproblem vilket måhända kan ge oväntade
konsekvenser för staden. En revolutionerande
stadsplan för Malmö framlades där bl.a. all biltrafik var
bannlyst och där persontrafiken enbart sköttes
genom ett välordnat kollektivt transportsystem.
Spårvägschefen var förtjust.
Analogimaskiner (21—26 oktober) var månadens
stora kurs inte minst med hänsyn till det stora
kursmaterial som ställts samman. Dr Corey’s (USA)
material kom fram först sedan kursen börjat och
spände inte bara alla resurser inom STF:s kurskansli
och reproduktionsavdelning till bristningsgränsen
utan gav även flera av Stockholms
reproduktionsanstalter nattarbete. Kursen fick även större
anslutning än man från början räknat med vilket gav
bekymmer eftersom deltagarna skulle övas i att
koppla upp problem på analogimaskiner. Genom
tillmötesgående från Foa kunde dock kursdeltagare
tillhörande försvaret få tillfälle att utföra
labora-tioner på Foa. Analogimaskiner syntes kunna
användas för en mängd olika tekniska problem från
beräkning av effekten för en atomreaktor,
stabilitetsstudier på boggilok eller automatisk styrning av
flygplan till beräkning av nedkylningsförloppet i en
ölflaska i ett kylskåp.
Konferensteknik för mindre grupper inhämtades
av ett antal anställda vid LKAB och medlemmar
från Lapplands Tekniska Förening under
veckohelgen 26—27 oktober i Kiruna. Deltagarna verkade
övertygade om att den nya konferenstekniken,
utövad på rätt sätt och vid rätt tillfälle, kan ge mera
än ett sammanträde med ordförandeklubba och allt.
Byggnadstekniskt brandskydd (26—28 oktober)
hade ett inledningsavsnitt med en debatt mellan
företrädare för byggare och brandfolk. Byggarna
hävdade att man kanske överdrev säkerhetskraven
i husbrandskyddet och jämförde antalet dödsfall
genom brand i moderna stenhus med antalet
olycksfall i trafiken. Brandfolket replikerade att trygghet
i hemmet hör till de mänskliga rättigheterna, medan
de som ger sig ut i trafiken får skylla sig själva.
Man hävdade även att de besparingar, som skulle
kunna nås om man slopade alla brandskyddskrav,
vore jämförelsevis små. Under kursens fortsättning,
som bl.a. innefattade brandprovningar på Statens
Provningsanstalt, enades man om att såväl byggare
som brandfolk i alla fall arbetar för tredje man och
att man genom fruktbärande diskussioner av de
slag, som förekom under kursen bör ha alla
möjligheter att komma fram till lösningar som är
rimliga såväl ur säkerhetssynpunkt som ekonomiskt.
Sammanträdena
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik samlade redan tidigt på eftermiddagen den
17 oktober ett hundratal medlemmar för att
lyssna till Töre Gullstrand på Saab som talade om
vapensystemanalys. Vapnen, speciellt de flygande
eller flygburna, har nu blivit så komplicerade att
vetenskapliga grupper måste sättas in för att
problemen skall kunna lösas. Dessa vetenskapliga
grupper måste arbeta i närmaste möjliga kontakt
med utvecklings- och konstruktionspersonalen, och
skall således läggas i industrin, hävdade Gullstrand
utan nämnvärd opposition från militärerna och
förvaltningsteknikerna. Arbetet går ytligt sett till
så att inverkande militära, ekonomiska och
tekniska faktorer katalogiseras, undersökes
beträffande sin betydelse och därefter sammanställs och
bearbetas med alla tillgängliga matematiska tillhyggen
enligt känt operationsanalvsrecept.
Gullstrand tröstade bröderna i staten med att de
industriella gruppernas arbete måste prövas genom
kritik från t.ex. förvaltningarna med Foa:s stöd.
Diskussionen rörde sig kring de tänkande och
kritiserande gruppernas sammansättning och utbildning.
Efter ordinarie arbetstidens slut och styrkta av
middag återkom flygteknikerna något decimerade
för att höra A A Lombard från Rolls Royce tänka
högt om flygmotorer. Han utgick från gasturbiner,
reamotorer samt raket- och rammotorer och sökte
fastlägga de gränser till vilka man kan driva dessa.
Därmed analyserade han också behovet av helt nya
kraftkällor. Det framkom bl.a. att reamotorn med
efterbrännkammare torde kunna ha godtagbar
verkningsgrad upp till hastigheter motsvarande
machtalet 3—3,5. Han kom också något in på
vertikalstartande flygplan och nämnde ett projekt
utvecklat av hans firma vilket hade 108 små
reamotorer för att lyfta och 8 större för att driva planet.
Lyftmotorerna minskar behovet av vingyta vilken
därmed kunde hållas på en för hög överljudfart
behaglig nivå. I diskussionen dryftades bl.a. nya
raketbränslen på bor-bas.
Den 30 oktober ordnade föreningen ännu ett
sammanträde, denna gång för sina skeppsbyggare.
Ragnar Michaelsen från Asea berättade om
lastnings-och lossningsmaskiner, tyngdlyftvinschar, kranar,
förtöjnings- och förhalningsmaskinerier, samt
styrmaskinerier. Hans Lindgren fortsatte med att ge
några motståndstekniska och propulsiva synpunkter
på tankfartygens utveckling och talade om
fartygslinjerna och hastigheten, huvuddimensioner,
fyllighet och tyngdpunktsläge, modellförsökens
överensstämmelse med provtursresultat, preliminär
effektberäkning samt bottenbeväxning och dåligt väder.
Att endast en ytterst ringa del av den information
som överföres på våra telefonledningar är nyttig
fick ca 150 medlemmar i SER klart för sig den 4
oktober då Gunnar Fant, KTH, med benäget biträde
av talmaskinen Ove höll föredrag om forskning
över talkommunikation. Talet kan sönderdelas i
talljud, vilka karakteriseras av vissa bestämda
kombinationer av frekvensgrupper, formanter.
Talljuden följer på varandra i en i förhållande till
talfrekvenserna långsam takt, allteftersom de
ljudbildande elementen i talorganen ändrar storlek, form
och spänning. Man skulle kunna inskränka sig till
att över teleförbindelserna överföra endast
väsentliga data om vilka formanter som förekommer samt
om ljudstyrkan och låta dessa informationer styra
en talsyntesmaskin som återbildar talet. Med en
dylik anordning, flera system för en sådan har
föreslagits, skulle man vinna mycket i
överföringskapacitet eller nå en bättre uppfattbarhet på
telefoni-kanaler med låg bandbredd eller hög störnivå.
Röststyrd automatik, skrivande diktafoner och
hjälpmedel för dövstumsundervisningen var andra
till-lämpningar av samma teknik.
Fant beskrev förutsättningarna utgående från
informationsteori, visade metoder för spektralanalys
av tal och för framställning av syntetiskt tal.
Bandinspelningar föredrogs av telefonsamtal över ett
engelskt analys-syntessystem med 150 Hz bandbredd
och över ett amerikanskt med 450 Hz bandbredd.
Kvaliteten i det senare var fullt jämförlig med
vanlig telefoni. Ove hade sedan sist lärt sig sjunga och
föredrog en syntetisk nubbevisa.
I diskussionen menade Bertil Håård att systemen
ej skulle få någon större betydelse för
telefonförbindelserna inom Sverige men däremot för
interkon-tinental och interplanetarisk trafik och för
förbindelser över spridningslänkar. G Svala och Fant
1028 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
