Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Hänt inom tekniken - Akademiingeniør — en ny dansk ingenjörstitel - Kärntekniken vid KTH och CTH - Ingeniørenes Hus i Oslo 25 år - VD i Tekniska Föreningen i Finland - Hollands andra tekniska högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om 25 elever. För inträde i Ingeniørakademiet
bör sökande ha avlagt någon av de examina som
fordras för inträde vid DTH:s normala
avdelningar.
Med den nya utbildningen strävar man till att ge
de studerande en sådan teoretisk och fackteknisk
undervisning och övning att de därigenom blir
lämpliga att verka som ingenjörer i privat eller
offentlig tjänst inom sitt fackområde. Man har velat
skapa en undervisningsform som motsvarar den
ingenjörsutbildning, med vilken det stora flertalet
ingenjörer i de anglosaxiska länderna börjar sin
ingenjörsgärning, dvs. bachelor-graden.
Motiven till denna nydaning är i huvudsak två. För
det första ingenjörsbristen, som man i Danmark
inte vill avhjälpa genom en utvidgning av DTH.
Man lägger stor vikt vid att uppehålla denna
högskolas höga kvalitetsnivå och eventuellt höja den
ytterligare; man är rädd för att detta skulle
äventyras genom en större utvidgning. Det andra
motivet är det att det finns en stor mängd duktiga
ungdomar som säkert skulle bli utmärkta ingenjörer
men som icke har tillräckliga förutsättningar och
intresse för ett modernt krävande högskolestudium.
En viss kader har under de senaste åren till och
med ägt dessa förutsättningar men på grund av
numerus clausus vid DTH icke kunnat komma in
där. Det är en förlust både för landet och den
enskilda att dessa grupper icke har kunnat få en
utbildning som passar dem.
Vid Ingeniørakademiet skall meddelas en solid
undervisning i matematikens, fysikens och kemins
grunder, dock självfallet mindre omfattande än
under studierna till civilingenjörsexamen.
Utbildningen tar genast sikte på tillämpningarna i det att
man börjar med de tekniskt betonade facken redan
första studieåret.
Ingeniørakademiet omfattar fyra avdelningar:
kemiteknik, mekanik, byggnadsteknik och
elektroteknik. Avdelningen för elektroteknik uppdelas efter de
två första terminerna i en avdelning för
elkraftteknik och en för teleteknik.
Studietiden vid den byggnadstekniska avdelningen
och elektroavdelningen är 3V2 år, varav V2 år är
praktik under studietiden. Kemiavdelningen tar 3
år. Maskinavdelningen tar 4 år, varav 1 år är
praktik under studietiden.
Den som avlagt slutexamen vid Ingeniørakademiet
tilldelas ett diplom som berättigar honom till titeln
akademiingeniør med angivande av avdelningens
namn.
Akademiingenjörerna kommer att upptas i Dansk
Ingeniørforening efter några års praktik.
För sådana akademiingenjörer som senare önskar
komplettera sin utbildning fram till
civilingenjörsexamen kommer DTH att inrätta specialkurser som
på kortast möjliga tid för dem fram till målet. Man
har t.o.m. sett uttalanden i den riktningen att det
vore en god lösning om den största nyrekryteringen
av civilingenjörer i framtiden kom från
akademi-ingenjörshåll.
Kärntekniken vid KTH och CTH. överstyrelsen
för de Tekniska Högskolorna har hos regeringen
föreslagit att undervisningen och forskningen på
atomenergiområdet vid KTH och CTH skall utredas
av sakkunniga. I sitt förslag framhåller
överstyrelsen dessa frågors betydelse och stora ekonomiska
räckvidd.
överstyrelsens förslag har föregåtts av en
utredning som utförts av en av lärarkollegiet vid KTH
tillsatt kommitté, vilken samarbetat med en
motsvarande kommitté vid CTH.
KTH-kommittén har föreslagit, att undervisningen
vid denna högskola i princip skall organiseras som
en tilläggsutbildning och leda till ett särskilt diplom
utöver civilingenjörsexamen. Den har föreslagit
inrättandet av fem nya professurer, nämligen i
kärnfysik, reaktorfysik, reaktorkemi,
reaktormaterial-lära och reaktorteknik.
Löner och omkostnader beräknas till 500 000 kr/år.
Lokalbehovet skulle kräva en nybyggnad för 2 Mkr.;
inredning och utrustning av denna skulle kräva
2,5 Mkr.
CTH-kommittén föreslår att undervisningen
organiseras som en särskild studieriktning för
atomenergi inom avdelningen för teknisk fysik vid
högskolan. Utbildningen skulle sålunda förläggas till
tiden för de ordinarie studierna till
civilingenjörsexamen. Kommittén föreslår två nya professurer,
en i neutronfysik och en i kärnfysik, samt fem
speciallärartjänster, en för reaktorkonstruktioner, en
för värmeteknik och reaktoranläggningar, en för
reaktormateriallära, en för strålskyddsfysik och
slutligen en för instrumentering för
reaktoranläggningar.
Lönekostnaderna uppskattas till ca 250 000 kr/år
och kostnaderna för material m.m. till 180 000
kr/år. För inredning och utrustning av redan
befintliga lokaler behövs 400 000 kr.
överstyrelsen anser högskolornas nuvarande
resurser på området otillräckliga. De förslag som
lokalkommittéerna lagt fram skiljer sig emellertid så
fundamentalt från varandra att organisationsfrågan
påkallar högst betydelsefulla överväganden. Hela
frågan bör därför enligt överstyrelsens mening
överlåtas åt särskilda sakkunniga.
Ingeniørenes Hus i Oslo 25 år. Ett kvarts sekel
har gått sedan Den Norske Ingeniørforening kunde
flytta in under eget tak i ett nybyggt hus vid
Kronprinsens gate 17, ett stolt Ingeniørenes Hus från
vars övre våningar man har en underbar blick över
stad och fjord.
I en hyllning till Huset i Teknisk Ukeblad skriver
Haakon Eeg-Henriksen bl.a.: "Det danner en
ram-me om vårt arbeide, og det står til dagens ingeniörer
å fylle rammen med bilder som interesserer. Vi
tor kanskje føye til at talerstolen er blitt så
noen-lunde det vi hadde tenkt oss. Det som sies fra den,
høres også långt utenfor salen."
VD i Tekniska Föreningen i Finland. På den
nyinrättade posten som verkställande direktör i
Tekniska Föreningen i Finland inträdde den 1
september 1957 diplomingenjör Nathan Rubinstein.
Hollands andra tekniska högskola började sin
verksamhet den 19 september 1957 i Eindhoven med
avdelningar för elektroteknik, kemi och mekanik.
Holland har hittills haft en teknisk högskola i
Delft vars studentantal numera vuxit till 7 000, ett
antal som anses för stort, kanske mest på grund av
bostadssvårigheter. Många studenter är nämligen
tvungna att bo i närliggande städer som Haag och
Rotterdam och kommer härigenom att stå utanför
den gemensamma högskolemiljön, en omständighet
som anses mycket olycklig för deras allmänna
utveckling.
I Holland har enligt lag varje medborgare rätt att
bli inskriven vid universitet eller högskola om han
uppfyller inträdesfordringarna. Platsbrist eller
lärarbrist godtas icke som giltig orsak till inskränkning
av denna rätt.
Vid den nya högskolan i Eindhoven läggs
studierna upp något avvikande från det vanliga. Större
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
