- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1042

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Golvbeläggningar, av Christer Bring och Nils Sundén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hög grad på temperaturen. Särskilt utsatta är
lägen innanför stora fönster och altandörrar
mot söder och rakt över alltför heta
värmeslingor i undergolv. Stark solbestrålning
medför även blekning av vissa färgämnen.
Pigmentet bör därför vara så valt att golvbeläggningen
inom rimliga gränser är färgbeständig.

Material som vid tillverkningen valsas får
därvid vissa inre spänningar. Dessa avlägsnas
ofta på fabrik genom en tids lagring i förhöjd
temperatur för att krympning skall undvikas i
senare stadier. Man bör under alla
omständigheter kräva att en golvbeläggning inte får
bestående formförändringar sedan läggningen är
klar. Formbeständigheten kan även påverkas
av rummets fuktklimat, svällning på sommaren
och krympning på vintern. I vissa fall kan
t.ex. klistret redan vid läggningen medföra att
materialet krymper, fig. 4.

De krav som ställs på utseendet är i hög grad
individuella. Man begär dock allmänt att
materialets utseende inte skall påverkas alltför
starkt av normala påfrestningar. Åldring,
färgförändringar, formförändringar, kvarstående
intryck m.m. påverkar utseendet men även
mönster och färger är viktiga i det
sammanhanget. Alltför ljusa eller mörka enfärgade golv
är känsliga eftersom märken av fotsteg brukar
synas tydligt på dem och det lätt blir
"gångar", där trafiken går fram. Svagt mönstrade
golv i ljus ton torde i allmänhet vara bäst från
denna synpunkt, men beskaffenheten hos
marken utanför huset kan också påverka färgvalet.

Olika golvbeläggningsmaterial

Linoleum

Linoleum framställs av huvudsakligen linolja,
hartser, trä- och korkmjöl samt pigment.
Genom olika tillverkningsprocesser och olika
sammansättning kan man få fram olika
kvaliteter, nämligen genomgjuten linoleum,
kork-linoleum och tryckt linoleum. I alla tre fallen
valsas linoleummassan i slutskedet fast på
juteväv eller asfaltimpregnerad papp, vanligen
2 m eller 2 yard bred. Ibland målas juteväven
på undersidan. Linoleumplattor stansas ur
mattorna, vanligen linoleum på underlag av
asfalt-papp.

Genomgjuten linoleum tillverkas i tjocklekar
från 1,6 mm till 6,7 mm. Förutom enfärgad
förekommer den i ett flertal olika mönster, av
vilka de viktigaste kallas jaspé, granit, flammé,
marmor samt "inlaid" linoleum. Till den
sistnämnda typen hör bl.a. parkettmönster och
liknande. Importerade specialkvaliteter är s.k.
linokork som innehåller mer kork än vanlig
genomgjuten linoleum och linotile som är
speciellt hårdpressade linoleumplattor utan
asfaltpapp eller juteväv på baksidan.

De flesta fabrikat av mönstrad genomgjuten
linoleum levereras med vaxad yta. Denna
skyddsbehandling är mycket hållbar men så
småningom måste man påföra nytt vax. Ovaxad
linoleum blir så småningom sträv i ytan av
nötning och rengöringsmedel och allt svårare att

Fig. 7. Tryckt linoleum, där det tryckta mönstret
blivit genomnött. Mattan hade sedan målats med
täckande golvfärg som även den nötts ut.

hålla ren. Ofta upprepad vaxning medför
jämförelsevis höga kostnader. Linoleum lämpar
sig därför bäst i lokaler med jämförelsevis
ringa nedsmutsning, där våt rengöring inte
sker så ofta. I t.ex. boningsrum fyller linoleum
tämligen väl de krav man kan ställa, medan det
vanligen är olämpligt i entréer och mindre
lämpligt i kök.

Korklinoleum är omönstrad och finns i
tjocklekar från 3,2 till 8,0 mm. Linoleummassan
innehåller här något grövre korkmjöl än det
finare kork- och trämjöl som brukar ingå i
vanlig linoleum. På grund härav blir materialet
poröst och mjukt samt något kornigt och strävt

Fig. 6. Genomgjuten linoleum skadad av starkt
alkaliska rengöringsmedel.

1042 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free