- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1043

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Golvbeläggningar, av Christer Bring och Nils Sundén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8. Hartsplattor bryts sönder om de läggs på ett
fjädrande träundergolv. I detta fall var brödernas
tvärskarvar inte understödda, vilket förvärrade
skadan.

i ytan. Denna blir dock med åren jämnare och
slätare, där man nöter på den. Samtidigt
framträder på slitna ställen korkens ursprungliga
färg. Sådan färgskiftning kan undvikas om
ytan från början är slipad så att ofärgade
korkkorn framträder överallt.

Korklinoleum får relativt lätt kvarstående
intryck av möbler, t.ex. stolar. Rengöring blir
besvärlig om man inte fyller porerna med vax
redan från början. Eftersom materialet i viss
utsträckning är värmeisolerande och dämpar
stegljud lämpar det sig bl.a. för
samlingslokaler med fast inredning. Det har tidigare varit
mycket använt som golvbeläggning i
gymnastiksalar. Även för kontorskorridorer utan
direkt anslutning till entréer kan korklinoleum
användas.

Fig. 9. Gummiplattor vid en starkt trafikerad dörr,
där de passerande vänder på klacken för att öppna
eller stänga dörren. Gummit hade av denna
koncentrerade påverkan utvidgats och bildat en blåsa.

Tryckt linoleum och tryckta pappmattor
Tryckt linoleum med en något lägre kvalitet
på linoleummassan än genomgjuten linoleum
och tryckta pappmattor (på asfaltimpregnerad
grålumppapp) är billiga och för många
ändamål fullt godtagbara golvbeläggningar. Vid
tillverkningen trycks med oljelackfärg ett
mönster på den i övrigt färdiga mattan. För att
skydda mönstret lackeras det i allmänhet på
översidan redan vid tillverkningen. Blir lacken
och mönstret genomnött framträder det
enfärgade, mörka underlaget, fig. 7. Lacken bör
därför vid behov bättras. Tryckt linoleum är
vanligen 1,8 mm tjock och tryckta pappmattor
1,2 mm. Dessa material lämpar sig för
utrymmen med ringa trafik eller där man täcker de
utsatta partierna med mjuka mattor. I
sommarstugor är de mycket använda.

Vinylplast

Golvbeläggningar av vinylplast har som
bindemedel den ena av eller båda plasterna
poly-vinylklorid (PVG) och polyvinylacetat (PVA)
och kan vara uppbyggda på två olika sätt. Vid
den ena typen som mest förekommer i form
av plattor är materialet likformigt helt igenom
och tillverkat i ett skikt. Den andra typen är
laminerade material.

Tillverkningen sker i båda fallen genom att
vinylplast (huvudsakligen PVC) blandas med
mjukningsmedel, ev. andra plaster, fyllmedel
och pigment. Massan kan pressas till flak i
varma pressar, valsas till mattor mellan varma
valsar eller skiktvis bredas ut på redan stelnade
skikt innan den själv bringas att stelna. Mattor
finns i bredder mellan 90 cm och 3 m. Plattor
stansas ut vanligen i form av kvadrater med
20—30 cm sida. Golvbeläggningar av vinylplast
finns i tjocklekar från ca 1,6 mm till ca 4 mm.
Färgerna omsluter hela skalan, och det finns
såväl enfärgade som marmorerade, granit- och
jaspémönstrade fabrikat. En särskild typ av
laminerade golvbeläggningar har PVA som
bindemedel. Detta bildar tillsammans med
fyllmed-let en dispersion i vatten som spacklas ut direkt
på undergolvet.

Genom variation av sammansättningen kan
materialegenskaperna varieras inom vida gränser.
Fyllmedlets mängd, art och struktur samt
mängden mjukningsmedel har stor betydelse för
egenskaperna. Halten av fyllmedel varierar för
olika typer mellan 0 och 70 %. Det kan
bestå av asbest, sand eller stenmjöl. Stor andel
hårda, grovkorniga fyllmedel ger materialet en
grov yta som med tiden kan bli svår att sköta.
Som mjukningsmedel används svårflyktiga,
högkokande organiska lösningsmedel.

De laminerade materialen har ofta PVC utan
tillsats av fyllmedel i översta skiktet, som
ibland är mycket tunt (0,1 mm). I
mellanskikten kan man i gengäld använda billiga
fyllmedel. Det understa skiktet brukar utformas
på ett för klistring lämpat sätt. Det finns
fabrikat som underst har en juteväv, asfaltpapp
eller kork. Genom denna uppbyggnad får de
laminerade golvbeläggningarna av vinylplast

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free