Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Golvbeläggningar, av Christer Bring och Nils Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gummigolv passar i entréer, starkt trafikerade
korridorer, trappor, butiker, bostadskök m.fl.
utrymmen.
Korkplattor
Korkplattor tillverkas av korkgryn, som under
högt tryck och värme pressas samman till
plattor. Värmen smälter i korken befintliga
hartser, vilka vid avsvalningen binder
samman grynen. Det förekommer att korkplattor
vid tillverkningen beläggs med en
vinylplastfolie. Eftersom det inte går att genomfärga
kork kan man på korkplattor endast få små
variationer i brun färg. Vanligen saluförs
plattorna i tre nyanser, nämligen ljust
gulbrun, mellanbrun och mörkbrun. Formatet är
kvadratiskt med 15 till 30 cm sida. Tjockleken
brukar vara 8 mm, varvid plattorna i regel är
spontade. Även tunnare, ospontade plattor finns
i marknaden.
Korkplattor är svåra att hålla rena om man
ej skyddsbehandlar dem med lack eller vax.
En nackdel är att stora möbelbelastningar kan
lämna kvarstående intryck, fig. 10. Rätt skötta
passar de bra i bostadskök, sovrum, torrbastur
samt bakom diskar i butiker och i liknande
lokaler, där ett varmt och mjukt golv är
önskvärt.
Val av golvbeläggning
^ Vid val av golvbeläggning bör man för varje
utrymme klarlägga de blivande
påfrestningarna och med ledning av dem bestämma sina
krav på materialen. De olika
materialgrupperna — linoleum, gummi, vinylplast osv. — rym-
Tabell 3. Förslag till ekonomisk kalkyl för vaxat golv vid några
olika alternativ för skyddsbehandling. Siffrorna i tabellen är
avsedda att visa de olika kostnadsposternas storleksordning och
inbördes betydelse
kök, vardagsrum,
tambur sovrum
Anskaffningskostnad ........... kr/m2 15 15
Varaktighet (antagen)1............. år 10 15 20 30
Årlig avskrivning av anskaffnings-
kostnad (räntefot 5 °/o) ..... kr/m2 år 1,94 1,45 1,20 0,98
Skyddsbehandling1 (vaxning) gånger/år 4 12 2 4
Vaxkostnad2 ................ kr/m2 år 0,50 1,50 0,25 0,50
Arbetskostnad för vaxning3 . .. kr/m2 år 0,08 0,24 0,04 0,08
Grundlig rengöring4.........gånger/år 4 12 2 4
Lätt rengöring ............. gånger/år 100 92 50 48
Kostnad för rengöringsmedel, redskap
m.m....................... kr/m2 år 0,22 0,24 0,11 0,12
Arbetskostnad för rengöring3., kr/m2 år 2,20 2,44 1,10 1,16
Kostnad för skyddsbehandling + ren-
göring exklusive eget arbete., kr/m2 år 0,72 1,74 0,36 0,62
Kostnad för skyddsbehandling + ren-
göring ..................... kr/m2 år 3,00 4,42 1,50 1,86
Total årskostnad exklusive eget
arbete ..................... kr/m2 år 2,66 3,19 1,56 1,60
Total årskostnad ............ kr/m2 år 4,94 5,87 2,70 2,84
1 Vaxar man ofta kan varaktigheten antas bli längre än om man vaxar med långa
mellanrum. 2 Vaxpris 12 öre per m2 och gång. s Arbetslön 2 kr/h. 4 Omvaxning i
samband med grundlig rengöring.
mer var och en ett antal fabrikat med
varierande egenskaper. Kvalitetsvariationerna mellan
fabrikaten inom varje sådan grupp är
beträffande många egenskaper av samma
storleksordning som variationen mellan grupperna.
Val av golvbeläggnng bör ske genom
jämförelse mellan de uppställda kraven och
egenskaperna hos de fabrikat som kan komma
i-fråga. På grund av att man hittills saknat
allmänt vedertagna provningsmetoder och
fabrikanterna till följd härav i allmänhet lämnat
ytterligt sparsamma upplysningar angående
materialens egenskaper har man hittills inte
kunnat göra sådana jämförelser objektiva. Man
har då fått lita till erfarenheten vilket
försvårats av att så gott som alla golvspecialister är
bundna vid något eller några fabrikat.
Man kan dock ge vissa allmänna riktlinjer för
val av golvbeläggning med vilkas hjälp man
åtminstone bör kunna undvika en del misstag.
De baserar sig på en enkel ekonomisk kalkyl,
varvid man studerar årskostnaderna för
anskaffning, skyddsbehandling (lackering,
olj-ning, vaxning) och rengöring. Från ekonomisk
synpunkt bör man givetvis välja en
golvbeläggning där summan av dessa poster blir
minimum.
Har man avlönad städpersonal kan
rengöringskostnaden beräknas med hänsyn till
timlönen. I fråga om bostäder och andra lokaler,
där rengöring utföres i "egen regi" blir
kalkylen beroende av det värde man vill sätta på
eget arbete. Man kan då som ena ytterlighet
ta med enbart kostnaden för rengöringsmedel
och städredskap. Den andra ytterligheten blir
att man värderar det egna arbetet likadant
som en städerskas, nu (1957) ca 3 kr/h.
Går man en medelväg och antar 2 kr. som
timlön för eget arbete blir årskostnaden för
rengöring av golven i en bostad av samma
storleksordning som anskaffningskostnaderna. För
lättstädade golvbeläggningar kan
rengöringskostnaden sjunka till hälften av detta belopp
medan den för svårstädade kan bli avsevärt
högre. För kontor och därmed jämställda
lokaler är skötselkostnaden ofta mycket högre än
anskaffningskostnaden.
I fråga om skyddsbehandling kan man föra
ungefär samma resonemang beträffande eget
arbete. Arbetskostnaden har emellertid i detta
fall oftast något mindre betydelse än i fråga
om rengöring, eftersom man inte
skydds-behandlar så ofta. Däremot är kostnaden för
behandlingsmedel ganska hög. Vax kostar 6—
12 öre per m2 och gång, beroende på de
inköpta kvantiteterna. Vaxar man ofta blir
därför också denna årskostnad betydande.
Jämförelse mellan olika alternativ vid val av
golv och olika alternativ för golvvård kan
göras i tabellform. I tabell 3 antas samma vaxade
golvmaterial ligga i en hel bostad. Till följd av
olika påfrestningar och olika vård får man
olika lång varaktighet. Man kan dock inte
säga exakt hur varaktigheten kommer att
variera. Siffrorna i tabellen tyder på att man från
ekonomisk synpunkt inte bör vaxa alltför ofta.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 1Q45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
