Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Andras erfarenheter - Kylare och skrubber för sura ångor, av SHl - Mangan ur anrikningsavfall, av SHl - Plast ur socker, av SHl - Värmetåliga bromsbelägg? av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett skikt på glasrörens innerväggar och tas ut
nedtill. Den varma, syrahaltiga luften tas in upptill och
går ut nedtill. Kondensatet samlas på kondensorns
botten och rinner ut genom ett rör av PVC.
Skrubbern är av den typ som används i
luftkonditioneringsanläggningar. Invändigt är den helt
klädd med PVC-plattor, svetsade i alla fogar. PVC
har också använts till filterramar, bultar, inre
stödkonstruktioner och på sprutmunstyckena av
rostfritt stål. Som filtermaterial används glasull.
Ventilationstrummor och rörledningar för den sura
luften är av keramikrör med gjutjärnsflänsar (fig.
2). Rörändarna är planslipade; som packning
mellan dem används 6 mm Teflon-platta. Mellan
kondensorn och skrubbern, mellan denna och fläkten
och som skorsten används PVC-rör. Fläktens rotor
och axel är skyddad med PVC (J H Gettig i
Materials & Methods juni 1957 s. 126—128). SHl
Mangan ur anrikningsavfall
I Kanada studerar man en metod för selektiv
läkning av av mangan ur avfall från anrikning av
järnmalm av pyrolusittyp. Råvaran innehåller bara 3,5
—4,5 % mangan vilket är för litet för tillämpning
av kända metoder. Dessa är nämligen oekonomiska
vid mindre än ca 9 °/o mangan (jfr Tekn. T. 1956
s. 56). Kan den provade nya metoden utvecklas ti’l
industriell skala, lär man i Kanada kunna täcka
hela sitt manganbehov genom bearbetning av
anrikningsavfall.
I detta förekommer manganen huvudsakligen som
Mn02 men även lägre oxider, såsom Mn304, är
närvarande. Man har funnit att en råvara med mindre
än 5 % Mn kan lakas i suspension med utspädd
svavelsyra, svavelkis och luft av atmosfärstryck vid
80—90°C. De härvid erhållna Fe2+-jonerna är aktiva
vid läkningen. Svavelkisen ersätter i själva verket
förbrukad betvätska som inte var tillgänglig.
Vid användning av svavelkis-luft som källa för
järnjoner fordras tillsats av svavelsyra, men ju
högre temperatur som används vid svavelkisens
oxidation, desto mindre mängd syra behövs. För att
slippa behandla stora mängder gångart i autoklav
kan man göra svavelsyra-järn(II)sulfatblandningen
separat genom att oxidera svavelkis vid ca 130°C
och 7 kp/cm2 syrgastryck.
Det har visat sig möjligt att ur lakvätskan fälla
MnS04 • H20 genom uppvärmning, eftersom dess
löslighet avtar med stigande temperatur. Ur en vid
100°C mättad lösning kan man vid pH ca 2 fälla
90 »/o av mangansulfatet genom att höja
temperaturen till 150°C. Härvid åtgår bara 14 %> av det
värme som behövs för samma utvinning genom
indunstning.
I den föreslagna anläggningen (fig. 1) matas en
suspension av anrikningsavfall och svavelkis i
svavelsyra genom en värmeväxlare till ett tryckkärl i vilket
en exoterm reaktion sker. I en filterpress skils fast
återstod från vätskan som återförs tills den blivit
mättad. Den går då till en fällningsautoklav och
därefter till ett filter där det utfällda mangansulfatet
skils från. Största delen av moderluten går tillbaka
till värmeväxlaren, medan en mindre del tas ut som
avfall. Mangansulfatet löses i vatten och renas med
svavelväte varefter mangan fälls ut elektrolytiskt
(Chemical & Engineering News 22 juli 1957 s. 70).
SHl
Plast ur socker
Man har någon tid haft klart för sig att socker är
en tänkbar råvara för kemisk industri (Tekn. T.
1956 s. 202). De första konkreta resultaten vid
försök att framställa plaster ur socker har nu erhållits
i USA där man funnit att hartser av socker, fenol
och formaldehyd har goda egenskaper i jämförelse
med vanliga fenolplaster; de uppges kunna bli
avsevärt billigare.
Vid plastens framställning bringas socker, en fenol
och formaldehyd att reagera till ett polykondensat.
Som katalysator används alkali. Sockret blir inbyggt
i plastmolekylerna. Man lär erhålla en användbar
plast, innehållande upp till 50 °/o socker. Produkter
med mer än 60 °/o socker blir alltför fuktkänsliga
för att vara användbara.
Hartserna kan användas som bindemedel i
la-minat. Deras böjhållfasthet närmar sig vanliga
fe-nolhartsers; till färgen är de svagt gula i tunna
skikt, gula till röda i tjocka skikt. De blir inte
elektriskt laddade.
Man kan också göra plaster av socker, karbamid
och formaldehyd, men åtminstone för närvarande
anses fenolplasterna mera lovande. Orsaken härtill
är bl.a. att polykondensationsreaktionen är
svår-reglerad vid användning av karbamid (Chemical &
Engineering News 25 mars 1957 s. 27). SHl
Värmetåliga bromsbelägg!
Vanliga bromsbelägg för bilar innehåller i regel en
stor procent asbest och gummi, förutom en del
andra material, som mer eller mindre hemlighålls
av fabrikanterna. I asbestväven har man även ofta
lagt in mässingstrådar för att öka slitstyrkan och
förbättra värmebortledningen. Dessa trådar är
emellertid ofördelaktiga ur friktionssynpunkt.
Under senare år har man mer och mer insett, att
bromsbeläggens slitstyrka och funktion även i hög
grad beror på bromstrummans material.
Användning av sintrade metalliska bromsbelägg har väckt
uppmärksamhet, framför allt därför att dessa
belägg fullkomligt motstår "fädningen", dvs. de
nuvarande ordinära bromsbeläggens trafikfarliga
egenskap att vid högre temperaturer nästan fullständigt
förlora sina friktionsegenskaper (Tekn. T. 1953
s. 336). Man säger ibland, att beläggen därvid svel-
Tabell 1. Temperatursteyriny hos bilbromsar med
olika belägg vid stoppbromsningar på dynamometer
från 160 km/h med 1,5 min intervaller
Antal stopp
Vävbelägg Sintrade metallbelägg
°C °C
1 255 227
2 350 322
3 410 395
4 460 440
5 482 480
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
Fig. 1.
Flyt-schema för
utvinning av
mangan genom
läkning av
anrikningsavfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
