Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Sjöregleringar och klimat, av Bertil Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under avkylningsperioden ger Klämmingen
39 cal/cnr dygn till luften, Östersjön 94
enheter. Även denna skillnad, dvs. 55 cal/cnr dygn,
återspeglas i temperaturdiagrammen i figur 2.
Temperaturskillnaden ökas successivt från
september, då lufttemperaturens
månadsmedelvärde vid Klämmingen är 0,3°C lägre än i
Landsort, till i december, då
avkylningsperioden för Klämmingens del går mot sitt slut och
luftens medeltemperatur där är 1,9° C lägre än
i Landsort. Förhållandena under
avkylningsperioden och uppvärmningsperioden står således
i motsats till varandra.
Vi har sett, hur Klämmingen och Östersjön
tack vare skilda belopp i värmehushållningen
verkar olika som klimatiska miljöfaktorer, och
har även erfarit vilket ungefärligt
storleksförhållande, som råder mellan å ena sidan
temperaturskillnaden och å andra sidan skillnaden i
värmetransport över respektive vattenytor.Vi
kan dock inte notera detta kvantitativa samband
utan att samtidigt nämna fastlandets inflytande
på de temperaturserier som registrerats vid
Klämmingen och på Landsort. Den fasta
marken är under våren icke en värmeavnämare
som Östersjön utan i ännu högre grad än sjön
Klämmingen en värmegivare. Under hösten är
den fasta marken i motsats till Klämmingens
vattenyta och i än högre grad i kontrast mot
Östersjön en värmeavnämare.
Sjön Klämmingen intar således under båda
årstiderna en mellanställning mellan
fastlandet och Östersjön. Klämmingens meteorologiska
station är mera utsatt för fastlandets
inflytande än vad stationen på Landsort är. Likheten
mellan Klämmingens och Stockholms
temperaturserie stöder detta påstående. Klämmingen
kan sägas vara en "5" i fastlandet liksom
Landsort är en ö i havet. På grund av
fastlandets inflytande är skillnaden mellan de
värmekvantiteter, soin kring de meteorologiska
stationerna vid Klämmingen och på Landsort
överförs till och från luften större än vad de
relaterade undersökningarna om
värmehushållningen över sjön Klämmingen och
öster-sjön ger vid handen. Den fasta och mer eller
mindre vegetationsklädda markens roll i
klimatets utformning har dessa undersökningar
nämligen ej haft anledning att behandla.
Temperaturskillnaden på 1—2°C är således
resultatet av en ännu större skillnad i
värmebalansen kring Landsort och Klämmingen än vad de
anförda beloppen (24 och 55 cal/cnr dygn)
antyder.
Värmehushållningen vid reglering
Hur förändras då värmehushållningen i en
sjö vid dess reglering? Som bekant är en sjös
värmeinnehåll proportionellt mot produkten
av vatteninnehållet och dess medeltemperatur.
När man tappar en sjö, så släpper man även
ut en del av dess värmeinnehåll och vid
uppdämning hålles en viss värmekvantitet kvar i
sjön. Som regel är vattenståndet vid
sjöreglering högre under sjöns avkylningstid än under
dess uppvärmningstid. Detta betyder att den
reglerade sjön under hösten till luften avger
mer värme än den under våren mottagit genom
instrålning. Skillnaden tillgodogör den sig från
tillflödena.
Vid avsänkning under hösten är förhållandet
omvänt. Om vi räknar med att
medeltemperaturen sjunker från + 14°C under
eftersomma-ren (augusti) till + 2°G under förvintern
(december) betyder detta för varje meters
dämning eller sänkning ett tillskott respektive
avdrag i värmehushållningens poster för vattnets
avdunstning och luftens uppvärmning på 10
cal/cm2 dygn. Låt oss anta att 60 % av detta
tillskott förbrukas för avdunstning. (I
Klämmingen är förhållandet 83/(83 + 39) = 68 %
och Östersjön 111/(111 + 94) = 54 %.) 4 cal/
cm2 dygn återstår vid varje meters
uppdämning eller avsänkning för lufttemperaturens
räkning.
Tabell 2. Värmeavgivning 1952—1956 inom Ångermanälvens och Indalsälvens
nederbördsområden (31 887 resp. 26 736 km’)
Ångermanälven I beräknat naturligt tillstånd I reglerat tillstånd
Vatten- Avkyl- Värmeavgivning Vatten- Avkyl- Värmeavgivning
föring ning föring ning
m3/s °C eal/dygn cal/cm2 dygn m3/s °C cal/dygn cal/cm2 dygn
December ..................................201 1,2 202 • 10u 0,063 356 1,3 403 • 10" 0,126
Januari ......................................180 0,7 115 0,036 345 0,9 271 0,085
Februari ....................................133 0,5 54 0,017 357 0,7 213 0,067
Mars ..........................................103 0,5 47 0,015 331 0,8 218 0.068
Medelvärde ................ 154 0,7 105 0,033 347 0,9 276 0,086
Indalsälven I beräknat naturligt tillstånd I reglerat tillstånd
December ..................................207 1,1 198 • 1011 0,074 306 1,2 319 • 1011 0,120
Januari ......................................156 0,7 90 0,034 321 0,8 230 0,086
Februari ....................................129 0,5 57 0,021 330 0,7 203 0,076
Mars ..........................................124 0,6 65 0,024 331 0,8 235 0,088
Medelvärde ................ 154 0,7 103 0,038 322 0,9 247 0,092
188 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
