Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 44 - Grande Dixence i Schweiz, av Hans Hittenkofer och Bror Fåhraeus - Atomenergin i Spanien, av SHl - Fiske 1956, av N Lll - Det nya internationella atomenergiorganet - Orion-tillverkningen 1956 - Latinskt i stället för kinesiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stängs med luckor, varifrån den 1 150 m långa
trycktuben med 2,90 m diameter leder till
Fionnay. Korrosionsskyddet består av
sprut-förzinkning med två Inertol-strykningar.
Trycktuben mynnar i ett 100 m långt
horisontellt schakt, som fördelar vattnet till de tolv
turbinerna. Av aggregaten hade fyra monterats
och två skulle snart vara klara. De 12 t tunga
ledhjulen med 24 skövlar upptar 47 t
strål-tryck. Omloppshastigheten är 428 r/m,
hjulens ytterdiameter 3,3 m och vattenstrålarnas
maximala tjocklek 205 mm med
maximihastigheten 130 m/s.
Efter Fionnay följer stationen Nendaz, med
bruttofallhöjden 1 008 m. Här har nu arbetena
inte kommit längre än till bergsprängningen.
Läget är alldeles intill stranden av Rhöne. Den
svarta skiffern är mjuk och lös. Vissa delar
vittrar efter kort tid i luften — ett liknande
fenomen som med alnögångarten i
Bergeforsen. Här skyddas berget med sprutputs direkt
efter brytningen. Från trycktuben leder
tunnlar in till varje turbin. Vid utsprängningen av
dessa tunnlar måste förbindelsegångar
sprängas mellan de olika tunnlarna för att förhindra
att arbetarna stängs inne vid ras, då flera
sådana tillbud hade inträffat.
Från en utjämningsbassäng i Fionnay leder
en 16 km lång nästan horisontell tunnel med
en diameter av 4,2 m till ett svallgalleri.
Härifrån utgår den 2 200 m långa trycktuben till
Nendaz. Tuben, med diametern 3 m, går till
hälften ovan jord.
Vid bergarbetena i tilloppstuben sker
transporterna på spår, lastningen med engelska
lastmaskiner. Pentylstubin användes vid
tänd-ningen.
Vid besöket var maskinsalen färdigsprängd
och det övre, paraboliska taket hade gjutits.
Enligt arkitektens önskan skulle ytterligare ett
innertak gjutas. För formsättningen av dessa
tak användes aluminium- och trälämmar,
dessa senare för fästande av trälist för senare
på-spikning av akustikplattor. Dessa mjuka
alu-miniumlämmar hade bucklat sig något. Man
använde ett otal olika slags armeringsjärn.
Anmärkningsvärt var att man gjorde ändkrokar
även på kamjärnet.
Nendaz skall liksom Fionnay utrustas med sex
aggregat med två peltonturbiner vartdera. Här
kommer strålen att träffa turbinen med en
största hastighet av 145 m/s.
Emedan maskinsalen ligger insprängd i berg
kommer kontrollrum, transformatorer och
ställverk att läggas på andra sidan älven på
grund av risken för sten- och snölaviner.
Kablarna förläggs dels i en tunnel under floden,
dels i en 90 m lång helsvetsad bro över älven.
Atomenergin i Spanien. Man har nu fått klart för
sig att en snabb utveckling av atomkraftverk är
nödvändig i Spanien. Om tio år är nämligen landets
tillgångar på konventionella energikällor fullt
utnyttjade, folkmängden växer med två miljoner på
fem år, och energibehovet med i genomsnitt 8,6 °/o
per år, dvs. snabbare än i något annat europeiskt
land.
Man beräknar att de konventionella energikällorna
1967 skall ha nått en topp på 9 000 MW installerad
effekt och att 1972 ytterligare 2 000—5 000 MW
behövs för täckning av landets kraftbehov. Därför
måste man antingen importera växande mängder
kol eller utnyttja atomenergi för att rädda landets
ekonomi.
Anslaget till Junta de Energia Nuclear, Spaniens
rådgivande organ för atomenergins utveckling, har
trefaldigats 1957 och är nu 300 miljoner pesetas
(ca 32 Mkr.). Man söker efter uranförekomster och
har funnit sådana i provinserna Cordova, Jaén,
Caceres, Badajoz och Salamanca. Enligt de första
uppskattningarna är reserverna 400 000 t sekundära
malmer, hållande 1—6 kg uran per ton.
Ett anrikningsverk för 30 000—40 000 t/år byggs
vid Andujar i södra Spanien och en fabrik för
framställning av tungt vatten har satts upp i
provinsen Huesca i norra Spanien. En 3 MW reaktor
av bassängtyp för träning av personal beräknas bli
färdig 1958 i forskningsstationen Moncloa nordväst
om Madrid.
Junta de Energia Nuclear har utarbetat ett
program för atomenergins utveckling, vilket nu
studeras av regeringen. Det är känt att man
rekommenderar färdigställande av en stor
materialprovnings-reaktor till 1961 eller av en 20 MW D20-reaktor till
1963. En grupp privatföretag, som är intresserade
för atomenergin, förordar inköp av en stor reaktor
för industriella ändamål från utlandet redan under
1958 eller 1959 (Nucleonics juli 1957 s. 26). SHl
Fiske 1956. Fångsten för världens mest fiskande
nationer uppgick 1956 (1938 års motsvarande siffror
inom parentes) till i metriska ton:
Japan ...................... 4 763 000 (3 562 000)
USA med Alaska ........... 2 936 000 (2 253 000)
Sovjetunionen .............. 2 617 000 (1 523 000)
Kina ....................... 2 550 000 (1 500 000)
Norge ...................... 2 129 000 (1 153 000)
United Kingdom ............ 1 050 000 (1 198 000)
Kanada med Newfoundland.. 1 077 000 ( 837 000)
Indien ..................... 1 012 000 ( — )
Indien har 1956 för första gången nått upp till en
fiskefångst av över 1 Mt/år liksom de sju övriga
nämnda länderna.
För första gången publicerar FAO uppgifter om
Sovjetunionens fiskeflotta, som 1956 uppgick till
60 443 fartyg, varav 12 387 maskindrivna om 982 600
hk maskineffekt och 48 056 icke maskindrivna om
127 400 brt. Bland de maskindrivna fanns 1 785
trålare med 549 300 hk maskineffekt ("Yearbook of
Fishery Statistics 1955—56", FAO, Rom 1957).
N Lll
Det nya internationella atomenergiorganet
International Atomic Energy Agency (Tekn. T. 1957
s. 611 och 851) har av Österrike fått ett 1 M$ lån,
som skall möjliggöra organisationens arbete tills
medlemsländerna betalat sina bidrag.
Orlon-tillverkningen 1956 var i USA 30 000 t,
och när en ny fabrik 1958 blir färdig blir den 50 000
t/år. I USA använder 55 %> av damerna jumprar
av Orion.
Latinskt i stället för kinesiskt alfabet stavar en
del av Kinas 50 milj. skolbarn med från hösten 1957.
Viss klassisk litteratur skall "översättas" med
latinskt alfabet.
198 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
