- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1093

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 45 - Automatisk kontroll av krutstubin, av Nils H Carlborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automatisk kontroll
av krutstubin

Civilingenjör Nils H Carlborg, Nora

620.179.152 : 662.45

Krutstubinen utgöres av en kärna av svartkrut,
omspunnen med garn. Brinntiden, som räknas
i s/m, måste vara jämn och får ej ändras
nämnvärt under lagring, i varje fall får den
inte avta. Viktigast är att krutkärnan inte är

bruten eftersom ett avbrott medför att
stubi-nen slocknar och ger upphov till "dolor". Med
de kontrollorgan som hittills använts har ej
full säkerhet kunnat nås i detta avseende.

Tillverkningen av krutstubin vid AB Nora
Tändrörsfabrik sker genom att svartkrut från
en glastratt, fig. 1, rinner ned i ett munstycke,
där krutsträngen omspinnes med tio
jutetrådar, som skall bilda ett tätt hölje omkring
krutkärnan. Härvid är det viktigt att alla tio
trådarna är med, ty annars kommer stubinen
att gnistra.

Trådspolarna är därför uppsatta på
spolhållare, som kan svängas ut av centrifugalkraften,
om tråden går av, varvid spinnmaskinen
stannas. Andra omspinningen göres med sex
klenare trådar, även dessa av jutegarn. Denna
om-spinning göres åt motsatt håll mot den första.
Till sist spinnes åtta bomullstrådar omkring
stubinen och nu åt samma håll som de första
tio jutetrådarna.

För kontroll av att krutkärnan är obruten
kontrollerar ett känselorgan stubinens
diameter efter första omspinningen. Krutkärnan
är ca 2 mm tjock, och ett avbrott i den
medför alltså en motsvarande minskning av
stu-binans diameter, varvid maskinen omedelbart
stannas av kontrollorganet. Spinnerskan
markerar felet genom ombindning av en
garnända före och efter det. Dessutom göres ett
märke på en pappersremsa, som följer med
den färdigspunna stubinen genom hela
isoleringen till upptagningshjulen, där avsynaren
tar bort den felaktiga delen av stubinen.

Emellertid kan det finnas ojämnheter i
garnet, t.ex. knutar. Dessa ojämnheter kan då
tränga undan krutet mer eller mindre, och i
olyckligaste fall kan hela krutkärnan på så
sätt trängas undan. Ett sådant fel kan
kontrollorganet av lätt insedda skäl inte upptäcka.

Många olika metoder att fastställa speciellt
det senast omtalade slaget av kruttomhet har
provats, t.ex. ultraljud, elektromagnetism,
radioaktiva spårelement. De har dock ej gett
önskat resultat. En fransk metod med
motståndsmätning på krutkärnan är alltför
tidsödande och arbetskrävande. Ej heller en tysk

Fig. 1. Spinnmaskin för svartkrutstubin.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free