Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 45 - Hänt inom tekniken - Akademisk undervisning — forskarrekrytering - Grafiska Institutet - Första Internationella Vakuumtekniska Kongressen - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tekniska högskolorna kan ej vara riktigt. Den
normala vägen till teknisk högskola bör gå över
rcal-gymnasiet och detta bör understrykas vid
yrkesvägledning i enhetsskolan och realskolan.
Att få fram ett tillräckligt antal realstudenter med
erforderlig kompetens för inträde vid teknisk
högskola kräver i sin tur ökad tillgång på kompetenta,
intresserade och pedagogiskt skickliga lärare för
realgymnasiet. För att man så snabbt som möjligt
skall nå resultat i denna för hela den fortsatta
utvecklingen grundväsentliga fråga måste verkliga
kraftåtgärder omedelbart vidtas. Åtminstone som en
tillfällig åtgärd torde vissa ekonomiska förmåner
böra övervägas för att stimulera rekryteringen till
den nämnda lärarkategorin.
Sedan man skapat underlag för en tillräcklig
rekryteringsbas av realstudenter är det angeläget att öka
de tekniska högskolornas kapacitet. Här torde
svårigheter uppkomma alt få fram tillräckligt antal
kvalificerade lärarkrafter. Sannolikt får man söka
lösa denna fråga på olika vägar. Först och främst
bör de redan nu tillgängliga lärarkrafterna utnyttjas
så att man så långt möjligt utnyttjar deras
kvalifikationer. Det synes härvid riktigt att man, som
utredningen föreslår för den akademiska undervisningen,
ordnar så, att professorerna befrias från mer
elementär undervisning och icke minst från
administrativa uppgifter så att de i större utsträckning kan
ägna sig åt forskning och avancerad undervisning.
Det föreslagna inrättandet av befattningar av typen
universitetslektorer torde därför vara av stort värde
även vid de tekniska högskolorna. Det får dessutom
anses självklart att alla högkvalificerade krafter får
erforderliga hjälpkrafter av olika slag till sitt
förfogande. Lärarbanan vid de högre
utbildningsanstalterna bör på alla sätt göras attraktiv.
Föreningen har även velat uttala sina farhågor att
den av utredningen föreslagna automatiken vid
tilldelning av medel för lärarkrafter, vilken innebär
att tilldelningen skulle göras beroende av antalet
studenter vid respektive avdelning, kan komma att
bli ogynnsam för de spärrade fackhögskolorna.
Följden härav kan bli en överproduktion inom områden
där man kan förutse vissa sysselsättningsproblem,
på bekostnad av områden där det för hela vår
välståndsutveckling är väsentligt att få så många som
möjligt utbildade.
Då en utvidgning av lokaliteterna kräver lång tid,
är skyndsamma åtgärder här av nöden. Under
ut-byggnadsskedet bör man inte lämna någon
möjlighet oprövad att ordna utbildning för alla som söker
sig till de tekniska högskolorna. Dessa måste vidare
beredas möjligheter att skaffa modern
apparatutrustning så att de ingenjörer som kommer ut i
näringslivet är förtrogna med sådana moderna
hjälpmedel som används i praktiken.
Den tekniska och naturvetenskapliga forskningen
måste liksom utbildningen betraktas som en
investering med god återbäring på längre sikt. För den
unge högskoleingenjör eller akademiker som avlagt
sin grundläggande examen och som anser sig ha
håg och fallenhet för fördjupad utbildning och
forskning blir frågeställningen i första hand
kvarstan-nande vid universitetet resp. högskolan eller
anställning vid forskningsanstalt.
Vid universiteten föreligger relativt goda
möjligheter till försörjning, om än mager, under de vidare
studierna fram till licentiatexamen och även till en
doktorsdisputation. Licentiatexamen ger
lektorskom-petens och även vid annan statlig anställning en
klart markerad bättre lön än enbart den
grundläggande examen. Doktorsdisputation utgör en
förutsättning för att gå vidare inom det akademiska
undervisnings- och forskningsväsendet och ger viss
ekonomisk favör i lektorstjänst.
Vid de tekniska högskolorna är situationen en helt
annan. Kunskaper dokumenterade genom en
teknologie licentiatexamen ges inte på arbetsmarknaden
någon klar preferens framför på annat sätt
förvärvade kunskaper och disputationsprov värderas
huvudsakligen på grund av den personliga prestige det
skänker. Valet mellan fortsatta studier vid högskolan
efter civilingenjörsexamen eller anställning vid t.ex.
fristående forskningsanstalt blir därför i hög grad
avhängigt av de omedelbara ekonomiska villkoren,
vilket torde förklara varför det hittills ej
förekommit något större antal licentiander och doktorander
i tekniska ämnen.
Utredningen tar i första hand sikte på en
förbättring av licenliandernas och doktorandernas
ekonomiska villkor under studieåren vid universiteten och
högskolorna. Enligt STF:s uppfattning bör
utredningen i ett kommande arbete ägna forskningen som
yrke en betydligt vidare uppmärksamhet varvid även
relationen mellan forskning och undervisning bör
klarläggas i olika situationer. Stödet åt forskningen
bör behandlas i sin helhet och ej endast som en
ekonomisk hjälp som har till syfte alt få fram
licentiater och doktorer utan hänsyn till samhällets
behov av personer med dessa akademiska titlar och
utan hänsyn till arten och omfattningen av den
forskning och den forskarutbildning man avser att
stödja.
Antalet forskningsstipendier vid de tekniska
högskolorna bör inte bedömas med utgångspunkt från
det hittillsvarande antalet doktorander och
licentiander vid dessa högskolor utan det är nödvändigt
att finna helt andra grunder.
Grafiska Institutet skall som bekant få nva
lokaler i Konstfackskolans nybygge på Gärdet i
Stockholm. Man väntar att kunna flytta in under 1959.
De nya utrymmena omfattar även ca 600 nr
verkstadslokaler, vilka avses bli utnyttjade i
hälften-bruk av Konstfackskolan och Grafiska Institutet.
Institutet vädjar till industrin att komma ihåg
undervisningen då det gäller att rangera ut eller byta
äldre maskiner för vilka institutet skulle kunna ha
användning.
Första Internationella Vakuumtekniska
Kongressen (First International Congress ön Vacuum
Techniques) anordnas i samband med
Världsutställningen i Bryssel den 10—13 juni 1958 i Namur. Vid
kongressen behandlas bl.a. de teoretiska grunderna
för vakuumtekniken, alstring av högvakuum,
hög-vakuummätningar, vakuumteknikens tillämpning
inom grundforskning och teknisk forskning,
vakuumteknikens tekniska tillämpning inom
metallurgi, kemisk industri, läkemedelsindustri,
plastindustri, elektronikindustri, optisk industri,
livsmedelsindustri m.m.
Upplysningar erhålles genom ordföranden i
utställningskommittén, professor E Thomas, 30 avenue
de la Renaissance, Bryssel 4.
Rättelse. I notisen IVA:s
Transportforskningskom-missions årsmöte i Tekn. T. 1957 h. 43 kan referatet
av Nils Lundqvists inlägg på s. 1059, andra stycket
uppifrån, möjligen vålla missförstånd. Då Lundqvist
framhöll, att exporten av verkstadsprodukter blott
utgjorde 1—2 fl/o av totala exporten menade lian
självfallet viktsmässigt; hela diskussionen rörde sig
ju om godsmängder.
232 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
