Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 46 - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige, av Mats Bärlund - Polyeten i USA, av SHl - Samhällsekonomisk balans? av Bo Sartorius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kände industrierna. Sysselsättningen inom
verkstadsindustrin låg dock fortfarande 4 °/o över
fjolårsnivån. Träindustrin visar liknande tendenser som
malmbrytningen, medan massa- och
pappersindustrierna fortsatt att öka produktionen. För vissa
massakvaliteter samt tidningspapper har dock
betydande avsättningssvårigheter uppstått.
Den under kvartalet rikliga tillgången på
vattenkraft medförde att leveranser till elhyttor,
legeringsverk och vissa elektrokemiska processer kunde ske
så gott som helt utan inskränkningar. Industrins
elkonsumtion kom därför, trots den relativa
stagnationen i produktionen att öka med 8 °/o.
Detaljförbrukningens ökning, 7 °/o, innebär en något
dämpad ökningstakt. Samfärdseln visar en absolut
tillbakagång.
Den rikliga nederbörden under sommaren
medförde under tredje kvartalet 1957 en avsevärd
förbättring i kraftbalansen. Sålunda fylldes
regleringsmagasinen till 95,5 »/o, samtidigt som leveranserna
till elpannor och exporten till Danmark i det
närmaste fördubblades. Magasinens fyllnad är för
närvarande ca 10 °/o högre än medelvärdet för åren
1950—1956. Någon risk för elransonering under den
kommande vintern föreligger ej. Mats Bärlund
Polyeten i USA. Förbrukningen av polyeten i USA
är nu ca 250 000 t/år, och man anser att den 1962
skall vara ca 548 000 t/år:
1957 1962
t/år t/år
Behållare: flaskor, tuber, förslutningar .. 13 600 38 500
Elisolering ..............................................................38 500 77 100
Hushållsartiklar ....................................................40 800 61 200
Industriell användning,
bl.a. rör och textilier......................................40 800 81 600
Förpackningsmaterial ........................................90 700 226 000
Sportartiklar och leksaker ............................4 500 18 100
Diverse ......................................................................21 100 45 500
Totalt ........................................................................250 000 548 000
Användningen av plaster har vuxit snabbt under
1950-talet och snabbare för polyeten än för någon
annan plast. Hittills har förbrukningen av polyeten
sålunda ökat med 45 % per år, och man kan därför
vänta en 30-procentig ökning per år under den
närmaste tiden. Under 1935—1955 växte förbrukningen
av cellofan med i genomsnitt 12,5 °/o per år;
snabbast var ökningen 1946—1950 med 21 % per år.
Under 1952—1955 ökade användningen av polyetenfolie
med 62 % per år mot 6,5 °/o per år för cellofanfolie.
Polyetenrör görs av ny polyeten, polyetenskrot eller
en blandning av dessa. Materialet innehåller
vanligen 2—3 o/o kimrök som skydd mot ultraviolett ljus
och 0,3 % antioxidationsmedel. Rördelar görs
vanligen av slagfast polystyren eller nylon.
Förbrukningen av ny polyeten till rör har tiofaldigats på
fem år.
Rören används bl.a. till privata vattenledningssystem
för villor i stället för rör av koppar, aluminium eller
stål. Polyetenens låga täthet medför stor minskning
av arbetskostnaden, och detta gäller givetvis också
för många andra användningsområden, såsom
bevattningsanläggningar, växthus, servisledningar för
vatten och gas i kommunala distributionssystem, i
kemiska fabriker m.m.
Mjuka flaskor av polyeten förbrukas nu i ett antal
av 300 miljoner per år till 3 000—4 000 olika
produkter, såsom hårvatten och andra kosmetika,
apoteksvaror, apelsinråsaft och andra flytande
livsmedel. Man beräknar att 50 °/o av flaskorna används
till kosmetika, 35 %> till livsmedel och produkter från
tekniska fabriker samt 15 °/o till apoteksvaror.
Folier till förpackningar väntas åtgå i snabbt
växande mängd. Enligt en uppskattning kommer
förbrukningen att fördubblas under de sju åren 1954—1960
enligt följande fördelning:
1954 1960
t/år t/år
.............. 135 000 226 000
Polyeten .................... .............. 31 000 111 000
Cellulosaacetat .............. .............. 7 700 9 200
Pliofilm .................... .............. 9100 11 200
13 500
.............. 8100 9 100
.............. 200 000 380 000
Till formsprutade hushållsartiklar används i dag ca
45 000 t/år polyeten mot 5 400 t 1953.
Formsprut-ningsmaskinernas produktionsförmåga lär nu kunna
ökas till den femfaldiga genom användning av
mjukningsmedel ("preplasticizers"). På senare tid har
man funnit inhibitorer som ökar polyetenens
resistens mot ultraviolett ljus och därmed möjliggör dess
användning utomhus.
Elisolering av polyeten väntas komma att behövas
i växande mängd genom att förbrukningen av
elenergi växer. Man beräknar t.ex. att antalet nya
hushåll per år omkring 1970 skall ha ökat med 40 %
och att elförbrukningen per person ständigt skall
växa på grund av stigande levnadsstandard
(Chemical & Engineering News 23 sept. 1957 s. 32—33).
SHl
Samhällsekonomisk balans t Den svenska
ekonomin synes under 1957 oavbrutet ha närmat sig och
småningom uppnått ett balansläge. Visserligen har
en viss löneglidning ägt rum, konsumentprisindex
har ökat sex enheter och handelsbalansen har varit
svag. Löneglidningen kan dock tänkas ha skett inom
ramen för produktivitetsökningen, indexstegringen
synes bestämd från kostnadssidan dvs. inte bero på
ökad efterfrågan, och handelsbalansens underskott
sammanhänger med försämrade terms of trade.
Balansskapande faktorer har å andra sidan varit
de låga vinstmarginalerna för 1956 samt den lägre
likviditeten inom näringslivet under 1957. Den
nuvarande situationen kan därför uppfattas som ett
tillstånd så nära samhällsekonomisk balans som
man i praktiken kan komma vid full sysselsättning,
fasta valutakurser och stigande import- och
exportpriser.
Detta balansläge har främst skapats genom den
ekonomiska politiken. Detta betyder emellertid inte
att finansministern hundraprocentigt fått se sina
intentioner förverkligade. Med budgeten 1956/57
avsågs sålunda en så kraftig kontraktiv effekt att en
räntesänkning skulle blivit möjlig eller rentav
nödvändig för upprätthållande av sysselsättningen. Ett
planerat överskott på 500 Mkr. förbyttes emellertid
i ett underskott på 800 Mkr. och den avsedda
effekten uteblev; räntan fick höjas i stället för att
sänkas i juli 1957.
Resultatet har blivit att åtstramningspolitiken i
högre grad än som avsetts drabbat investeringarna
och inte konsumtionen. Detta har emellertid hittills
inte lett till någon märkbar avsaktning av
produktionsökningen — både 1956 och 1957 har varit
bättre än 1955, sannolikt beroende på den bättre
balansen på arbetsmarknaden ("Konjunkturläget
hösten 1957", Konjunkturinstitutet Medd. A 30.
Stockholm 1957). Bo Sartorius
1116 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
