- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 46 - Sotmätning i bilmotorer, av EBr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sotmätning
i bilmotorer

539.155.2.004.2 : 621.43.019.7
Mätning av i motorers förbränningsrum och
inlopps- eller utloppsrör uppkommande
avsättningar av sot o.d. har vanligen skett genom
vägning. Härvid krävs långa provtider, ofta
flera hundra timmar, för att mätbar mängd
material skall avsättas. Även vägningarna och
den erforderliga isärtagningen av motorn är
tidsödande.

En ungefärlig metod för mätning av i
förbränningsrummet uppkommande avsättningar
är att mäta det med avsättningarnas tillväxt
växande oktantalskravet. En enkel och exakt
mätmetod, som endast kräver några timmars
körning, är emellertid användningen av radio-

Fig. 2. Kalibreringskurvor för kobolt 60 vid
mätning av avsättningar från etyliserad bensin (enligt
försök med absorptionsskivor av aluminium, nickel

och tantal).

aktiv spårteknik, vilken medger mätning av
så små tjocklekar som några hundradels
mi-kron. Dessutom kan mätningarna ske utan
isärtagning av motorn.

Avsättningarna i förbränningsrummet mäts
enligt den senare metoden genom att man
skruvar in en vanlig skruvplugg i cylindern genom
locket, så att den aktiverade pluggänden under
provkörningen blir täckt med genom
förbränningen uppkommande avsättningar. Sedan
pluggen tagits loss mäter man med ett GM-rör
avsättningens vikt per ytenhet genom att
jämföra skillnaden mellan dess
strålningsabsorp-tion före och efter provkörningen, med
absorptionen av plattor med känd vikt per ytenhet.

Som radioaktiv isotop på pluggens ände kan
kobolt 60, svavel 35 eller nickel 63 användas
enligt California Research Co., som först
publicerat denna metod. Kobolt 60 har en
halveringstid av 5,2 år och emitterar /S-strålar med
0,31 MeV energi och /-strålar med 1,17 och 1,33
MeV. De senare minskar mätningens
känslighet något, men man kan dock mäta
avsättningar av upp till 30 mg/cm2.

Svavel 35 har en halveringstid på 87 dygn
och dess /?-strålning har en energi av endast
0,17 MeV. Den kan användas för avsättningar
upp till 15 mg/cm2. Nickel 63, slutligen, har en
halveringstid av icke mindre än 85 år och ger
en mycket mjuk yS-strålning med 0,067 MeV
energi. För mätning av avsättningar i en
förbränningsmotors cylinder är kobolt 60
lämpligast av dessa tre isotoper. För de lättare
avsättningarna i inloppsröret föredras svavel 35.
Enligt den amerikanska metoden fälls kobolt
60 ut elektrolytiskt på ändytan av en skruvbult
(rörbult). Som elektrolyt används en alkalisk
lösning av koboltsulfat. Vid ett försök
bestämdes aktiviteten till 0,1 mC, och elektrolysen tog
ca 0,5 min. Sedan överdrogs den aktiva
beläggningen med ett skyddande nickelskikt, som
endast minskade aktiviteten med någon
procent. Pluggen kan därigenom lätt hållas ren
mellan försöken.

GM-röret och pluggen sätts i en speciell
hållare. Först bestäms antalet impulser per sekund
för den rena pluggänden. Ur det erhållna
värdet och motsvarande värde för pluggen med
avsättningar får man relativa impulstalet för
dessa. Genom jämförelse med förut
iordningställda kalibreringskurvor fås slutligen
avsättningarnas vikt per ytenhet. Vid användning av
relativa impulstal behöver man icke ta hänsyn
till inverkan av luftspalten mellan strålkällan
och GM-röret samt av dettas fönster, då
absorption i dem är densamma vid alla
mätningarna.

Om motorn körs med icke etyliserad bensin,
används vid kalibreringen plattor av
polysty-ren eller cellofan. Kalibreringskurvorna för
kobolt-, svavel- och nickelisotoperna har olika
förlopp (fig. 1). Kurvan för æS är nästan en rät
linje. För °°Co avviker kurvan från rätlinjighet
vid ungefär 20 mg/cm2, vilket beror på
y-strål-ningen. Den starka böjningen av nickelkurvan
antas vara orsakad av förorening med °°Co.

Fig. 1. Kalibreringskurvor för radioisotoper, erhållna
med polystyrenskivor.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free