Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 47 - Nya metoder - Emaljering av aluminium, av U T-h - Återföring i verktygsmaskiner, av KJ - Pneumatisk sugpyrometer, av Wll - Automatisk elektronisk kretsmontering, av J-R Törnquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagringen av enialjsuspensionen kan innebära
svårigheter på grund av förändringar i massan genom
hydrolys. Sammansättningen av grund- och
täckemaljen avpassas med hänsyn till legeringen och
emaljens användningssätt. Vid ett skikt av varje
brukar totala tjockleken bli 75—125 u.
Enialjsuspensionen påförs vanligen genom
spridning, men även doppning och rullning förekommer.
Efter torkning bränns emaljen omedelbart vid ca
520°C. Om föremålen vid bränningen slår sig, kan
de riktas efteråt. Alla legeringar utom 99 °/o Al
och Al-Mn-legeringar kan emaljeras i flera skikt.
För de nämnda är endast två skikt möjliga (E A
Farell i Aluminium fehr. 1957). U T-h
Återföring i verktygsmaskiner
Ett organ för automatisk kontroll av t.ex. diametern
på de bitar som lämnar en svarv måste kunna skilja
på spridningen, dvs. mätresultatets statistiska
variation kring medelvärdet och driften, dvs.
medelvärdets gradvisa förskjutning åt ena eller andra
hållet på grund av verktygets slitning,
temperaturändringar eller liknande långsamma processer.
Kontrollen skulle kunna utföras med en automatisk
sif-fermaskin som för varje nytt mätvärde beräknar
medelvärdet av de 50 senaste mätningarna genom
att lägga till den sista och glömma den 51 :a
föregående. Förutom att detta system blir dyrt, kräver
det att mätningarna utföres med en upplösning, som
är en klass bättre än den föreskrivna toleransen.
Inom kvalitetskontrollen har nyligen framkommit
en metod kallad förkontroll (’’precontror’) som
eliminerar alla medelvärdesberäkningar och liknande
men ändå fyller alla fordringarna på en metod för
statistisk kvalitetskontroll. Metoden innebär en
enkel godkänd — underkänd — mätning av varje
stycke, men kräver minne endast för den sista
mätningen, och den kan skilja på spridning och drift.
Drift i processen ökar nämligen sannolikheten att
två på varandra följande bitar indikeras t.ex. som
alltför stora. Om detta inträffar utför automaten en
lämplig korrektion av verktygets inställning. Man
kan ofta för en känd process genom lämpligt val
av indikationsgränser åstadkomma att sannolikheten
är mycket liten för att två på varandra följande
bitar på grund av spridningen indikeras som alltför
stora. Samtidigt kan man genom att välja
indikationsgränserna väl inne i toleransområdet korrigera
för driften innan processen drivit utanför
kassa-tionsgränsen. Därav kommer namnet förkontroll.
Dessa idéer har bl.a. tillämpats på automatisk
svarvning av statorer till elektriska motorer (Control
Engineering sept. 1957 s. 190). AV
Pneumatisk sugpyrometer
En pneumatisk apparat för mätning av gas- och
llamtemperaturer har konstruerats vid British Coal
Utilisation and Research Association. Gasen sugs
genom apparaten, fig. 1, med en fläkt in genom ett
venturirör, passerar ett kylsystem och ytterligare
ett venturirör, varefter dess temperatur mäts.
Temperaturen på den varma gasen beräknas ur
tryck-fallet i de båda venturirören och gasens temperatur
efter avkylningen.
Betecknar man den sökta (absoluta)
gastemperaturen 7\, temperaturen efter kylningen T„ och
tryckfallen i venturirören Ap1 och Ap.2, får man
A- J/ji To
Ti =
dp2
där faktorn k beror av venturirörens utformning.
För automatisk beräkning av temperaturen T1 har
byggts en enkel analogimaskin, varvid tryck och
temperatur omvandlas till elektriska signaler (T B
Jawor i Evershed News aug. 1957 s. 10—13). Wll
Automatisk elektronisk kretsmontering
Automatiserad montering (Tekn. T. 1957 s. 1012)
torde snabbt vinna insteg inom elektronikindustrin
(Tekn. T. 1954 s. 105). I en amerikansk automatisk
monteringsmaskin för elektronikapparatur monteras
motstånd, kondensatorer, dioder osv. på
laminat-skivor försedda med tryckt ledningsdragning (Tekn.
T. 1947 s. 743).
Metoden bygger på att laniinatskivorna skärs efter
en viss modul och att komponentstorlekarna
standardiseras. Speciellt lönande blir förfarandet om
tillverkningen gäller ett stort antal likartade kretsar
t.ex. för automatiska elektroniska räknemaskiner.
Där användes i skilda sammanhang ofta endast ett
begränsat antal kretstyper, vilka däremot
förekommer i stora mängder i varje maskin.
I den automatiska nionteringsniaskinen bestäms de
mekaniska arbetsmomenten från ett styrorgan av
siffermaskinstyp. Arbetsprogrammet ges av en
hålkortsläsare. Genom att byta hålkort kan man lätt
ställa oin anläggningen för skilda typer av
elektriska kretsar.
Vid monteringen grupperas komponenterna efter
sina elektriska värden, monteras på
maskerings-band (remmar) och lindas på rullar, soin vid
användningen skärs i bitar. Metoden påminner om
sättet att paketera kulspruteammunition. På detta
sätt lagras många tusen komponenter på varje rulle.
Rullarna placeras på väljare varifrån
komponenterna avskiljes och föres in i monteringsprocessen
enligt order från styrorganet.
För att en viss komponent skall monteras i ett givet
läge på en tryckt krets måste systemets
hålkorts-avläsare ge tre samtidiga instruktioner. Dessa finns
lagrade i två kolumner på ett hålkort. Den första
instruktionen gäller vilken av de olika
komponenterna som skall väljas, skäras av från rullen och
levereras till monteringssystemet. De andra två
instruktionerna anger var på den tryckta kretsen
komponenten i fråga skall placeras. Denna
procedur upprepas komponent för komponent tills alla
instruktioner utförts och den tryckta kretsen är
färdigmonterad.
En maskin av skisserad typ har använts sedan
någon tid vid IBM och klarar av monteringen
även komponent på IV2 s. Man lär överväga att
konstruera en liknande maskin för kommersiellt bruk,
och då beräknas monteringstiden till en sekund per
komponent. Ett troligt pris för en anläggning av
detta slag uppges vara 100 000 $ (enl. International
Business Machines). J-R Törnquist
Fig. 1.
Pneumatisk sugpyrometer med
rörets ytterdiameter ca 75
mm; längst ner
t.h. detalj av [-pyrometer-spetsen.-]
{+pyrometer-
spetsen.+}
1132 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
