Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 47 - Västtysk återuppbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västtysk
återuppbyggnad
711.168(43-15)
Berlin har sommaren 1957 gästats av byggfolk
från hela världen, som på
byggnadsutställningen Interbau 1957 främst fått ta del av hur
Väst-Tyskland lyckats återuppbygga sina
krigshärjade samhällen. Där har inte blott i tabeller
och diagram, planscher och modeller visats
problemens art, omfattning och lösning. Där
har också demonstrerats ett nästan helt
återuppbyggt bostadsområde, Hansaviertel, i
stadens centrum, där också själva utställningen
var förlagd.
Fig. 1. Modeller
av centrala
Hannover;
upptill före ocli
nedtill efter [-återuppbyggnaden.-]
{+återuppbygg-
naden.+}
Krigsförstörelsens omfattning
Av Hannovers inre delar (fig. 1) förstördes
under andra världskriget 95 %, av hela staden
51 %. Invånarantalet sjönk från 470 000 år 1939
till 320 000 år 1945. Lika beklämmande
valsituationen i många andra västtyska städer vid
krigsslutet. Förstörelsegraden var sålunda i
Hamburg 52 %, i Köln 75 % i Aachen 63 % etc.
tabell 1. Vissa samhällen utplånades helt,
nämligen Breisach och Helgoland. Västtyska
för-bundsrepubliken i sin helhet liade före kriget
ca 10 milj. lägenheter. Av dessa beräknas en
fjärdedel ha blivit totalförstörda, medan
ytterligare en fjärdedel beräknas ha blivit delvis
förstörda.
Nyproduktionen
och befolkningsutvecklingen
Efterkrigsperioden har hittills präglats av en
intensiv nybyggnadsverksamhet, så omfattande,
att nyproduktionen av lägenheter per 1 000
invånare under de senaste åren varit den högsta
i Europa, tabell 2. Lägenhetsbeståndet närmar
sig mer och mer det som fanns 1939, fig. 2. Den
kraftiga nyproduktionen har inte enbart varit
betingad av den materiella ödeläggelsen utan
i hög grad även av den stora
flyktingströmmen. Folkmängden har sålunda i hela
västtyska förbundsrepubliken ökat från 39 milj.
1939 till nära 51 milj. 1956, varav inemot 12
milj. flyktingar1.
Även i de stora städerna — där förstörelsen
varit störst — har invånarantalet ökat mycket
kraftigt under efterkrigsperioden, tabell 1.
Sålunda har Hannovers folkmängd ökat från
320 000 år 1945 till 547 000 år 1956, Hamburgs
från 1 370 000 år 1945 till 1 800 000 år 1956 etc.
Stadsplaner och hustyper
Det ligger nära till hands att tycka att
stadsplanerarna skulle ha en tacksam uppgift, när de
skulle omdana de förstörda städerna. De skulle
ej behöva vara bundna av befintlig bebyggelse
utan fritt kunna tillämpa modern
stadsplaneteknik. Så enkel har emellertid deras uppgift
ej blivit, dels därför att i storstädernas nät av
gator och ledningar osv. redan legat investerat
ett väldigt kapital, som ej kan få ligga oanvänt,
dels därför att städernas invånare såvitt
möjligt ville återfinna karaktären av sin egen stad4.
Dock har man självfallet fått ta hänsyn till de
krav ett modernt samhälle med hög hygienisk
standard och platskrävande transportmedel
ställer, varför osunda och trånga stadsdelar
måst undanröjas4.
Även om de centrala delarnas byggnader
sålunda kommer att ligga efter gamla huvudstråk,
fig. 1, kommer de dock att väsentligt skilja sig
från förkrigstidens byggnader. De kommer
nämligen att i huvudsak innehålla kontor och
butiker och ej som tidigare bostäder, som
flyttas från centrum4.
De helt nya bostadsområdena göres — som de
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
