Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 47 - Västtysk återuppbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Folkmängd i några västtyska städer 1939, 1945 och 1956 samt förstörelsegrad under
kriget*
Folkmängd Förstörelsegrad
totalt innerstad
1939 1945 1956 «/0 %>
Hannover ........................................................470 950 320 400 547 022 51 95
Hamburg ..........................................................1 698 388 1 369 639 1 800 000 52
Köln ..................................................................722 221 40 000 734 635 75
München ..........................................................850 726 751 967 981 829 45
Frankfurt a.M................................................540 000 280 000 650 000 50 95
Aachen ............................................................162 164 110 462 155 997 63
Nürnberg ..........................................................420 349 290 000 428 856 89
Av källmaterialet framgår ej i vilket mått förstörelsegraden mätts. För Hamburg står angivet, att förstörelsen avser
endast bostäder.
Tabell 2. Antalet lägenheter per 1 000 invånare,
som färdigställts i några europeiska länder
1955—19563
1955
1956
Väst-Tyskland ......................................10,6 11,0
Ryssland ................................................7,6 8,2
Norge ......................................................9,4 8,0
Schweiz ..................................................7,9 7,9
Sverige ....................................................7,9 7,9
Finland....................................................7,8 7,5
Österrike ................................................6,0 6,0
Storbritannien........................................6,4 6,0
Frankrike ................................................4,9 5,5
Italien ......................................................4,5 4,8
Danmark ................................................5,4 4,5
Öst-Tyskland ..........................................1,7 1,7
Ungern ....................................................3,2 1,6
redovisades på Interbau — mycket luftiga med
en påfallande stor andel av höghuslameller.
Inblandade mellan dessa bostadskolosser
placerades gärna ett antal småhus. Detta gäller
inte bara Hansaviertel, utan tycks vara en rätt
genomgående idé, att döma av flera modeller,
som var utställda.
Denna hopblandning av höghus ocli småhus
gjorde ej ett gynnsamt intryck.
Småhusområdena verkade för små för att bilda tillräcklig
motvikt mot de kompakta höghusen. Någon
samhörighet dem emellan syntes otänkbar.
Samtidigt stod höghusen irriterande nära
varandra; inget av dem var tillräckligt
dominerande. Däremot är den omedelbara närheten
mellan höghus och småhus ej farlig. I pressen
har just Hansaviertel kritiserats för denna
närhet. Småhusborna skulle känna insynen
uppifrån höghusen besvärande. Detta är dock
ingalunda sant, det konstaterar man lätt vid kort
stunds vistelse i småhusens trädgårdar;
avståndet till de eventuella höghustittarna är
tillräckligt långt, fig. 4.
På en av de utställda modellerna tycktes man
dock ha lyckats få tilltalande proportioner
mellan höghus och småhus, fig. 3. Till varje
höghuslamell hör en så stor småhusgrupp, att
önskvärd motvikt erhålls, samtidigt som
småhusgruppen förutom inre samhörighet måhän-
da har anledning känna en dragning till "sitt"
höghus. De olika höghuslamellerna kommer
därigenom också tillräckligt långt ifrån
varandra.
Höghuslamellerna med sina friytor skall
er-råtta de gamla hyreshusen med sina inbyggda
gårdar. Utvecklingen för flerfamiljshusen har
alltså gått från de inbyggda gårdarna mot de
öppna. Det är då intressant att konstatera, att
utvecklingen för småhusen tycks gå i precis
motsatt riktning, från friliggande egnahem med
trädgårdar som rätt mycket öppnar sig mot
varandra och mot gator till tätt sammanbyggda
småhus med inbyggda gårdar. Det gavs goda
exempel på detta på Interbau, både i
Hansaviertel ocli på modeller. Man fick det
omedelbara intrycket, att arrangörerna ville slå ett
slag för småhusen med de slutna gårdarna, helt
skyddade för insyn. Det skall i så fall
erkännas, att de lyckats utmärkt. Flera av
trädgårdarna i Hansaviertel gjorde ett direkt
charmerande intryck. Det kan här tilläggas, att av
utställningen att döma intresset för
småhusbyggandet i Väst-Tyskland liksom i Sverige
synes vara mycket stort.
Material och metoder
De tyska förkrigshusen byggdes huvudsakligen
av tegel’. Vid uppförandet av de nya husen
efter kriget användes i stor utsträckning
tegelrester som ballastmaterial. En typ av sådan
tegelrestbetong, "Schiittbeton", saknar
finmaterial och får därigenom så god värmeisolering,
att den med fördel kan användas i väggar utan
tilläggsisolering (Tekn. T. 1951 s. 995). Den
förekom på ett par av fyra-våningshusen i
Hansaviertel och göts på arbetsplatsen.
Fig. 2. Några
västtyska
städers m
folkmängd och llll [-lägenhetsbestånd-]
{+lägenhets-
bestånd+} åren
1950 och 1955 i
förhållande till
år 1939.
1134 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
