Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 47 - Småhus på Interbau, av Hn - I Kujbysjevs kraftverk om 2100 MW - Sotblåsare i ångpannor - Hydroniumjonen H2O+ har påvisats - Skumdämpare i skumplast - En kadmiumhaltig protein - Andras erfarenheter - Materialproblem vid vinterbetongarbeten, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är av L-typ, där vardagsrumsdelen vänder sig
mot söder, och sovrumsavdelningen mot väster,
i bägge fall mot det slutna uterummet.
Sovrummen har dessutom fönster åt öster. Det
mindre av bägge dessa hus har 122 m2
lägenhetsytor och är avsett för fem personer, det
större med 132 m2 lägenhetsyta för sex
personer. Det senare är utbyggt med ett litet rum
som kan tjänstgöra som jungfrukammare.
Planen på det femte huset, det nordligaste med
105 m2 lägenhetsyta har formen av ett mot
söder riktat U. Till en östlig sovrumsavdelning
lik den som omnämnts i det föregående är
knuten en våningsdel, som öppnar sig i två
riktningar, syd och öst, mot den inbyggda
gården. Till varje hus hör ett garage med ett litet
hobbyrum i ena ändan.
Den del av gårdarna som är vänd söderut,
mot Tiergarten, har en öppning i det
omslutande "planket" (av U-formad eternit, Tekn.
T. 1957 s. 1133) varigenom utsikt mot parken
kan erhållas. Öppningen kan vid behov
tillslutas. Ytterväggarna av våningshöga
siporex-plank är behandlade med en spackelmassa,
som i struktur och färg tillåter rik variation."
Slutord
Dessa två grupper av småhus får representera
enplansbyggnaderna på Interbau. Därmed är
inte sagt att de är de bästa — alla var heller
ännu icke byggda — men de hade alla de
egenskaper, som gjorde så starkt intryck på
besökaren: de var tomtsnåla och hade ändå
utmärkta tomter i form av avskilda uterum i direkt
kontakt med lägenheterna; de låg nära marken;
de var låga med jämnhöga fasader (plant tak)
utan vinklar och därmed lämpade för
ekonomiskt elementbyggeri; de skulle i ett antal av
50 bilda tilltalande småhusområden och
därigenom passa för ekonomiskt gruppbyggeri. Hu
I Kujbysjevs kraftverk om 2100 MW har sista
turbinen satts i drift den 14 oktober 1957. Detta är
nu världens största kraftverk och överträffar t.ex.
Grand Coulee med 125 MW.
Sotblåsare i ångpannor kan kosta 2 °/o av hela
anläggningen, förbrukar upp till 1 °/o av
panneffek-ten och kan kräva mer än 10 °/o av anläggningens
totala underhållskostnader.
Hydroniumjonen H O+ har påvisats
infraröd-spektrometriskt i starka syror. Erhållna data stöder
uppfattningen att det finns en verklig kemisk
bindning mellan en proton och en närbelägen
vattenmolekyl.
Skumdämpare i skumplast, t.ex. flytande
me-tylsilikon i polyeterskum, kan hindra uppkomsten
av för stora blåsor i plasten, vilka ibland erhålls
vid användning av konventionella blåsmedel.
En kadmiumhaltig protein har isolerats ur det
yttre skiktet av hästnjurar. Det är första gången
kadmium har visat sig ha biologisk betydelse. Man vet
dock ännu ingenting om dess fysiologiska funktion.
andras erfarenheter
Materialproblem vid vinterbetongarbeten
Om betong fryser innan den ännu bundit och
sålunda ännu ej uppnått någon hållfasthet kommer
allt vatten i betongen att övergå i is. Den
volymökning som blir en följd härav åstadkommer —
tillsammans med islinsbildning — en uppluckring
av betongstrukturen som kvarstår sedan betongen
hårdnat och som medför permanenta
hållfasthetsförluster. Även frostbeständigheten och
vattentätheten försämras av en sådan frysning.
Hållfasthetsförlusterna kan uppgå till 50 %> och mera.
Hållfastheten kan återställas genom att betongen
omedelbart efter upptining åter komprimeras så att den
ursprungliga strukturen återställes.
När betongen hårdnat och fått en viss hållfasthet
är volymökning och islinsbildning praktiskt taget
belt förhindrade, och förstöringsmekanismen blir
en annan. Genom att nybildad is vid expansionen
tränger ännu ofruset vatten framför sig i betongens
kapillärar uppstår ett hydrauliskt tryck som kan
vålla en nedbrytning av betongstrukturen med
nedsatt hållfasthet som följd. När betongen nått en
viss grad av härdning kan den emellertid motstå
detta tryck; betongen är frostsäker. Denna
härd-ningsgrad änger hur länge betongen har härdats vid
plus-temperatur för att icke varaktigt skadas av
nedfrysning. Att fastställa denna tid — betongens
"erforderliga förhårdning" — är materialproblemet
vid vinterbetongarbeten.
Vid Cement- och Betonginstitutet har med anslag
från Statens Nämnd för Byggnadsforskning utförts
försök i syfte att fastställa den erforderliga
för-härdningen för olika betongblandningar. Härvid har
huvudsakligen studerats inverkan av
vattencement-tal, luftinblandning och acceleratorer.
Bearbetningen av försöksmaterialet pågår, men några
preliminära resultat kan redovisas.
Alla de nämnda faktorerna påverkar den
erforderliga förhärdningen. Mest markant synes effekten av
vattencementtalet vara: vid en höjning av detta från
ca 0,5 till ca 0,9 ökar den erforderliga
förhärdnings-tiden från 4—8 h vid + 20°C till storleksordningen
2 dygn. Genom luftinblandning kan den erforderliga
förhärdningstiden reduceras, vid vattencementtalet
ca 0,9 från 48 till 36 h vid + 20°C. Vid låga
vatten-cementtal är inverkan icke så kraftig, men dock
fullt märkbar. Genom tillsats av acceleratorer kan
den erforderliga förhärdningstiden avsevärt
förkortas. Danska och norska undersökningar har gett
för-härdningstider av samma storleksordning.
Skiljaktigheter färeligger dock i fråga om inverkan av
luftinblandning och acceleratorer.
De förhärdningstider som erhållits på laboratoriet
under gynnsamma och väldefinierade förhållanden
kan icke direkt användas i praktiken. Med hänsyn
till de spridningar i betongsammansättning och till
andra osäkerhetsfaktorer som kan förekomma på
en arbetsplats måste på värdena läggas en
säkerhetsfaktor. Storleken av denna kan ännu icke anges.
1138 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
