- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
1167

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 48 - Stornorrfors. Byggandet, av Torsten Göransson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delas i fyra skeden, varav det första skedet
om sju månader omfattade utsprängning av
maskinsalens takparti med pilhöjd 7,0 m,
sprängning av ort genom transformatorsalens
takparti, stigortsdrivning för två kabelschakt från
transformatorsalens tak upp till marknivån,
drivning av 22 nr orter i spiralbottennivån
till tub- och hisschakt samt drivning av 54 nr
orter i sugrören.

Andra skedet, 4 månader, omfattade
förankring, armering med SA-nät och sprutputsning
av maskinsaistaket, strossning till full sektion
i transformatorsalens takparti, stigortsdrivning
i tuber och hisschakt samt ortsprängning och
strossning i sugrören.

Tredje skedet, 4 månader, omfattade
sprängning och utlastning av översta pallen i
maskinsalen, förankring, armering med SA-nät och
sprutputsning av transformatorsaistaket och
strossning i tuber och hisschakt samt
strossning av tak och väggar till färdig sektion i
sugrören.

Fjärde skedet, 4 månader, omfattade
sprängning och utlastning av pallarna i maskinsalens
bottenparti, utsprängning av spiraler och
sugrörshalsar, sprängning och utlastning av
pallarna i transformatorsalens bottenparti,
utsprängning av kylvattenbassäng och skenorter.

För att genomföra denna arbetsplan behövdes
för utlastning av bergmassorna, förutom den
permanenta orten till maskinsalens
avlastnings-plan, en arbetsort till maskinsalens takparti,
en ort till sugrörsnivån och en ort till
spiralbotten i maskinsalen. Den senare orten
kommer även att kunna nyttjas vid utsprängningen
för ett framtida fjärde aggregat.

Utsprängningen av intaget, som geografiskt är
skilt från maskinstationen, planerades så att in-

tagstunnlar och intagskammare, de senare med
betongbeklädnad, var färdiga innan
tubstrossarna påbörjades.

Utsprängning av maskinsal och
transforma-torsal utfördes på i princip samma sätt,
varför här endast maskinsalen beskrives.

Arbetet började med en 54 nr takort, som
drevs genom hela salen från gavel till gavel.
Ortens höjdläge avpassades så att dess hjässa
låg 75 cm under färdig bergtaksektion.
Strossning av väggar och tak till färdig sektion uU
fördes sedan mot orten, varvid hålavstånd i
kransen var högst 60 cm. Försättningen för
kranshålen gjordes 75 cm. Kranshålen laddades
med guritrörsstavar. Tändningsföljden valdes
så att alla kranshål på den välvda delen
initierades samtidigt.

Sedan takpartiet färdigsprängts vidtog
arbetet med förstärkning och sprutputsning av
taket. För sprutputsningen användes en
betongspruta med en medelkapacitet av ca 1,4 m3/h
torrt bruk. Förankringarna utfördes med den
vid Stornorrforsarbetena uppfunna
fastgjut-ningsmetoden, SN-metoden, som innebär att
borrhålet med en särskild fyllningsapparat
före inslagning av bulten från hålets botten och
utåt fylles med styvt betongbruk.

Prov företogs i den intilliggande
luckschakt-orten med utförande av förstärkningsvalv med
hjälp av betongsprutan. I orten fordrades sju
valv med bredden ca 2,5 m, tjockleken ca 30
cm och spännvidderna 4,0—5,0 m. Någon
formsättning utfördes ej utan valven byggdes upp
med bruk. Armeringen fästes i de för
bergförstärkningen erforderliga bultarna.
Sprutning-en utfördes i påslag med en maximal tjocklek
av 10 cm. Metoden innebar i detta fall en
påtaglig förenkling av förstärkningsarbetet.

Sedan förstärkning och sprutputsning av taket
utförts vidtog utsprängning av första pallen.
Pallhöjden var 7,8 ni och bredden 17,0 ni.
Pallens centrumparti drevs med
ståndarborr-ning med lijälp av vagnborrmaskiner. Utmed
väggarna lämnades 0,8—1,0 m tjocka skivor,
som borrades med horisontell hålsättning och
sprängdes med fritt utslag ett eller två tempon
efter pallsalvorna. Hålavstånd var vid
sprängning av väggskivorna ca 70 cm och hålen
laddades med guritrörstavar. Bergmassorna
lastades med en 2,3 m® grävmaskin och
transporterades ut från salen med 15 t truckar genom
den permanenta tillfartstunneln.

Andra pallen drevs med botten i lutning 1: 7.
Pallhöjden varierade från 0 till 8 m. Väggarna
i de båda sista pallarna färdigsprängdes med
en eller två salvors eftersläpning i likhet med
föregående.

Tredje pallen hade lutande överyta.
Pallhöjden varierade från 11,0 m till 0 m. Av denna
pall sparades vid nedströmsväggen en ramp,
som tjänade som transportväg för utlastningen.
Bergmassorna i rampen transporterades ut
genom orten till spiralnivån.

Vid sugrörssprängningen drevs en golvort in
till aggregatcentrum i varje sugrör. Ortens
bredd avpassades så att ca 1,0 m återstod till

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57

Fig. 6. Resning
au väggar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/1191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free