- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Atomkraftindustrins hygieniska problem, av Carl-Eric Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ventionell kemisk eller fysikalisk art spelar
sannolikt en dominerande roll.

Det är förvånande att den genom medicinsk
radiologi erhållna dosen dominerar i
jämförelse med andra artificiella källor. Detta har
föranlett en till FN:s generalförsamling knuten
expertkommitté att rekommendera minskning
av den medicinska bestrålningen av
befolkningen utan minskning av den medicinska
radiologins värde3.

Det bör vara mycket angeläget att man genom
forskning utreder de väsentliga orsakerna till
de spontana grundmutationerna. Den ökade
användningen av kemiska produkter i
livsmedel och den genom urbaniseringen
tilltagande luftföroreningen kan tänkas bidra till
grundmutationerna.

Högsta tillåtna strålningsniuåer
Det är sannolikt, att kroppen kan ta emot en
dos på flera hundra röntgen utan allvarliga
skador (på individen själv) om den sprides
ut över lång tid. Troliga effekter av under kort
tid erhållna stråldoser från röntgen eller
y-strålar, fördelade över hela kroppen, är enligt
Atomic Energy Commission (AEC) i USA:

Akut dos Trolig effekt

R

0— 25 Ingen påtaglig effekt.

25— 50 Möjligen blodförändringar men
ingen allvarlig skada.

50—100 Förändringar i blodcellerna, någon
skada, ingen arbetsoförmåga.

100—200 Skada, möjligen arbetsoförmåga.

200—400 Säker skada samt arbetsoförmåga,
död möjlig.

400 Dödlig dos för 50 °/o av bestrålad

grupp.

> 600 Dödlig dos, troligen för 100 °/o av

bestrålad grupp.

Den akuta strålskadan kännetecknas av vissa
initialsymtom, såsom trötthet, illamående och
yrsel. Dessa klingar snart av och efter en
lätens-period på några dagar till veckor sätter
huvudreaktionen in i form av blodbildsförändringar,
blödningstendenser, håravfall, infektioner och
eventuellt död.

Vid mottagning av små doser under lång tid
ger strålningen inte yrkessjukdomar av
specifik karaktär. De biologiska förändringar, som
kan uppstå hos den anställde, kan knappast
kliniskt eller diagnostiskt skiljas från sådana
spontana manifestationer (förändringar i
blodbilden, leukemi, benkancer etc.) som med viss
frekvens uppträder inom en population.
Effekten av det övervakande strålskyddsarbetet vid
atomreaktoranläggningar kan därför endast
visas genom att under längre tid statistiskt
jämföra hälsotillståndet hos de yrkesmässigt
strål-exponerade med kontrollgrupper inom annan
icke-radiologisk industri. Mc Lean & Marley4
har framhållit, att de anställda inom den
brittiska Atomic Energy Authority (AEA) hittills
har visat lägre total sjukdomsfrånvaro än in-

dustrigenomsnittet. Därjämte fordras givetvis
en omsorgsfull kvantitativ och kvalitativ
registrering av individuellt erhållna stråldoser
under och helst även före anställningstiden.

Dessa förhållanden gör det svårt att definiera
en högsta tillåten strålnivå för längre tids
exponering, i synnerhet som det ej tycks finnas en
lägsta dos under vilken inga biologiska
förändringar sker i organismen. Helt allmänt kan
sägas, att man måste sträva efter att hålla nivån
så låg som möjligt. Genom den alltid
närvarande naturliga strålningen är det dock praktiskt
omöjligt att skapa en arbetsmiljö fri från
strålning.

Det internationella strålskyddsorganet,
International Commission ön Radiological
Protec-tion (ICRP) har numera definierat den
till-låtna dosen3 som "a dose of ionizing radiation
that, in the light of present knowledge, is not
expected to cause any bodily injury or effect
that a person would regard as being
objection-able or competent medical authorities would
regard as being deleterious to the health and
wellbeing of the individual at any time during
his lifetime."

År 1954 fastställde ICRP en högsta tillåten
veckodos av 0,3 R för yrkesmässigt sysselsatta
och 0,03 R för befolkningsgrupper, som utgör
högst 10 % av hela befolkningen. I Sverige är
det praxis att räkna 0,1 R (eller 100 mRem)
som tillåten veckodos. Helt nyligen har
reducerade doser preliminärt föreslagits av den
amerikanska National Committee ön Radiation
Protection and Measurement (NCRP)6. Vid
yrkesmässig exponering bör den totalt
ackumulerade dosen icke överskrida 5 (N — 18) Rem
där N är åldern över 18 år.

Radioisotopernas farlighet varierar inom
ganska vida gränser (tabell 3). Isotopernas
koncentrationer i curie ger dålig uppfattning om
deras giftighet. Det är därför av intresse att
räkna om dem till mg/m3 så att de kan
jämföras med tillåtna koncentrationer av icke
radioaktiva gifter (tabell 4). Som synes är den
hygieniska risken mycket större för de förra
än för de senare.

Tabell 2. Strålbelastning i Storbritannien
genom mänsklig verksamhet1

Genomsnittlig gonaddos
per individ
mRad på 30 år

Naturlig strålning ............... 3 400

Artificiella källor:

Röntgendiagnostik ............... 700

Armbandsur med självlysande färg
(5 »/o av befolkningen, 24 h om
dagen, 1 [.iC Ra per ur, ca 30 cm

från gonaderna) ................ 60

Yrkesmässig exponering:

Radiologi och industri .......... 50

Reaktordrift (AEA) ............. 3

Television ...................... <30

2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free