Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Atomkraftindustrins hygieniska problem, av Carl-Eric Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör noggrann hälsö- och frånvarostatistik och
registrering av filmdosimetrivärden utföras.
Kostnader
En granskning av kostnaderna för
strålskyddsövervakningen vid de amerikanska,
kanadensiska och brittiska atomenergianläggningarna
ger vid handen, att de är höga men inte
avskräckande. De verkliga kostnaderna är svåra
att uppskatta, då de inbegripes i själva
konstruktions- och anläggningsarbetet. Vad som
redovisas är de löpande utgifterna för
medicinska och tekniska övervakningsåtgärder,
skyddsutrustning, kontrollinstrument,
laboratorier, omgivningshygieniska mätningar etc.
Strålskyddsövervakningen vid AEC uppges
per anställd kosta ca 500 kr/år vilket är ca
1 % av årsbudgeten11. Om skyddet ökades till
tiofaldig säkerhet, skulle enligt en uppgift
ytterligare 1 % av årskostnaden fordras, vilket bleve
starkt betungande för en enskild industri12.
Redan 500 kr per år och anställd torde motsvara
25 gånger så mycket som nu anslås för
säkerheten i amerikansk industri med förhöjda
risker. För den direkta övervakningen fordras
enligt olika uppgifter i amerikansk litteratur
en "hälso-fysiker" per 30—100 anställda,
vilket är en i jämförelse med annan industri
mycket hög siffra.
Enligt Farmer13 och andra är motsvarande
direkta kostnader vid AEA ca 750 kr per år
och anställd eller 0,5 % av årsbudgeten.
Ato-mic Energy of Canada Ltd anslår samma
procentuella andel åt skyddet. För den normala
säkerhetstjänsten i brittisk industri anger
Farmer 45—90 kr per år och anställd.
Strålskydd
Mot extern strålning
Effektiv skärmning av såväl den primära
aktiviteten i reaktorn som den inducerade i
kylmedel, konstruktionsmaterial etc. är givetvis
nödvändig. Effektiviteten bestämmes
huvudsakligen av strålskyddets massa. Det mest använda
och billigaste materialet är betong av olika
täthet (tabell 5).
En nackdel är betongens begränsade
värmetålighet. Reaktorn förses därför ibland med en
värmeupptagande, termisk skärm av stål eller
järn.
Strålskydd mot extern strålning kan göras
mycket säkra ur skyddssynpunkt men
begränsar starkt de konstruktiva delarnas
åtkomlighet. Personalens huvudsakliga exponering för
extern strålning vid normal drift av en reaktor
härrör från bränsleelementbyte, byte av filter
och jonbytarmassor samt inspektion av
kyl-brunnar för använda element.
Mot intern strålning
Förebyggandet av inandning och nedsväljning
av aktivt material är ett svårare problem än
det externa strålskyddet. I en industriell
reaktor, som tänkes skött av icke forskarutbildad
personal utan högre kompetens måste förlitan-
det på personliga skydd i form av
andningsskydd, skyddskläder etc. inskränkas till ett
minimum. Vid passage från och till utrymmen,
som kan betraktas som potentiellt aktiva, bör
obligatorisk kontaminationskontroll och
tvättmöjligheter finnas. Skydd mot intern strålning
åstadkommes genom dekontaminationsåtgärder,
ventilation och allmän noggrann renlighet.
Ventilationens storlek kommer för med tungt
vatten modererade reaktorer huvudsakligen att
bestämmas av den aktivitet, som frigöres i
luftburen form vid läckage av D,0 samt av annan,
luftburen aktivitet.
Omgivningsövervakning
En kartläggning av omgivningens radioaktivitet
under ett eller två år innan en
atomenergistation tas i drift får anses nödvändig. Det
psykologiska, rättsliga och driftmässiga värdet av
sådana förundersökningar kan inte nog
framhållas. Prov bör tas på luft, stoftnedslag, regn,
grundvatten och vattenrecipienter samt på jord,
flora och fauna. Mätningarna försvåras av
tidsbundna, topografiska och klimatologiska
variationer i den naturliga aktiviteten. Mätningar
på enstaka punkter under kort tid har därför
litet värde. Analyserna av proven ställer stora
krav på mätkänsligheten, då tillåten
radioaktivitet är mycket liten för vissa isotoper.
Sedan aktivitetens referensnivå på detta sätt
bestämts för omgivningen måste
mätprogram-met fortsätta i stort sett i samma skala efter
reaktorns igångkörning. Under normala
driftförhållanden torde de aktivitetsmängder, som
i luft- eller vattenburen form lämnar en reaktor
av den typ, som planeras i Sverige vara mycket
små. Det kan antas, att huvuddelen av
aktiviteten kommer att utgöras av argon 41, tritium
från utläckande D„0 samt små mängder aktiva
aerosoler, som passerat filteranordningarna.
Ett omfattande program för
lokalmeteorolo-gisk mätning genomföres nu vid de alternativa
förläggningsplatserna för Adam i Västerås.
Härigenom skapas underlag för bedömning av
den luftburna aktivitetens spridning vid olika
väderlekstyper. Klyvningsprodukter, t.ex. °°Sr,
W7Cs och mI, kommer normalt inte att släppas
ut i luftburen form.
Det flytande avfallets aktivitet vid utsläpp
till en närbelägen recipient bestämmes av
dennas omsättning, förekomst av
dricksvattentäk-ter samt möjligheter till aktivitetens anrikning
i fisk, samt i botten- och strandmaterial. Hu-
Tabell 5. Relativa kostnader för ekvivalent
reaktor strålskydd1
Strålningens Relativ kostnad för
energi bly järn betong
täthet täthet
MeV 2,5 g/cm3 4,0 g/cm3
1 100 70 4 14
8 150 140 10 40
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
