Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Atomkraftindustrins hygieniska problem, av Carl-Eric Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turliga avklingningens inverkan vid
spridningen, kvarstår intrycket av betydande risker i
samband med utbredd atomdriven skeppsfart.
Disponering av aktivt avfall
Mängden fissionsprodukter i en reaktor och
därmed den huvudsakliga avfallsaktiviteten är
en funktion av den utvunna energin. En ofta
citerad siffra är, att 1 g klyvningsprodukter
bildas per 24 MWh. Om en tredjedel av
världens nuvarande energiförsörjning skulle ske
med atomkraft, skulle enligt Claus17 2 300 MC/
dygn behöva omhändertas vid det stationära
tillståndet mellan tillskott och avklingning. Om
den totala jämviktsaktiviteten, som skulle bli
6 • 105 MC ^-aktivitet spreds över en tiondel av
den fasta jordytan, skulle enbart den
resulterande externa strålningen uppgå till 100—500
mR/h, dvs. flera hundra gånger den tillåtna
dosen.
Det står därmed klart att andra metoder än
utspridnings- och utspädningsmetoder måste
tillgripas för den övervägande delen av det
avfall, som uppstår vid drift av reaktorer och
vid kemisk regenerering av använt bränsle.
Den dominerande metoden måste vara
koncentrering med åtföljande långtidsförvaring.
De vanligaste koncentreringsåtgärderna är nu
indunstning, utflockning, förbränning, jonbyte,
elektroutfällning samt fixering i leror och glas.
Mark- eller havsdeponering ställer stora krav
på deponeringens permanens.
GlückauP har påpekat, att om de långlivade
isotoperna °°Sr och 137Cs kunde separeras från
avfallet, skulle dettas aktivitet avklinga
betydligt snabbare, och kraven på deponeringens
permanens i motsvarande grad minskas eller
från hundratals år till 10—20 år (fig. 1). De
separerade isotoperna kan användas som
värme- och strålkällor.
Sammanfattningsvis kan sägas, att
avfallsbehandlingen innefattar hygieniska, ekonomiska
och tekniska problem av utomordentlig
räckvidd. De hygieniska-genetiska riskerna måste
bedömas med extrem försiktighet. Kostnaderna
för behandling, transport, övervakning och
försäkring måste samtidigt göras så låga, att
de uppgår till endast en bråkdel (1—10 %) av
den totala kraftkostnaden. Vid en amerikansk
undersökning19 utgår man från att kostnaderna
för avfallsbehandlingen blir 3 % av den totala
kraftkostnaden, vilket skulle ge en
kostnadsram för disponeringen av 7—28 kr/1 högaktiv
avfallsvätska.
Det är antagligt, att vi i vårt glest befolkade
land kan ha goda förutsättningar att finna ur
hydrologiska och biologiska synpunkter
godtagbara platser för permanent förvaring av
högaktivt avfall.
Slutord
Atomenergiindustrin är ung och inte så
utbyggd, att man kan säga, att alla med den
förknippade riskerna till fullo har avlägsnats. Av
hittills vunna resultat kan man dock redan
nu utläsa, att denna industri med ansvar och
teknisk skicklighet har löst sina
skyddsproblem så att den är en av de säkraste även då
det gäller andra faror än de som härrör från
den joniserande strålningen.
Det vore av stort värde om alla de, som
ropar på vargen så fort nya teknikgrenar,
automation, rymdfart, atomenergi och deras risker
för människan beröres, något besinnade sig
och lade litet mera kvantitativa data till grund
för sina betraktelser.
Det är förståeligt, att det för författare,
journalister och professionella kulturdebattörer
är ur publicistisk synpunkt tacksamt att
diskutera riskerna inom nya tekniska områden.
Mycket vore emellertid vunnet, om de gamla
fatalistiskt accepterade, men onödiga
skadorna, som tekniken nu åstadkommer kunde få en
bråkdel av all den publicitet, som nu ägnas
de hypotetiska skador, som kan uppstå i en
framtid.
Litteratur
1. The hazards to man of nuclear and allied radialions.
Medical Research Council. H.M.S.O. London 1956.
2. Mutii, H: Zusätzliche Strahlenbelastung durch
zivilisato-rische Einflüsse i Rajewsky, B: "Wissenschaftliche
Grundlagen des Strahlenschutzes", Karlsruhe 1957.
3. The responsibilities of the medical profession ön the
use of x-rays and other ionizing radiation. Radiation
Research 6 (1957) s. 517—519.
4. McLean, A S & Marley, W G: Health and safety in
a nuclear power industry. J. Brit. nuclear Energy Conf.
1956 jan. s. 24—34.
5. Recommendations of the International Commission ön
Radiological Protection. Brit. J. Radiol. 1955 Suppl. No. 6.
6. Maximum permissible radiation exposures to man.
Amer. ind. Hyg. Ass. Quart. 18 (1957) s. 73—75.
7. Radiation safety and major activities in the atomic
energy programs. AEC juli—dec. 1956.
8. United Kingdom Atomic Energy Authority. Second
an-nual report 1955/56. London 1956.
9. The protection of workers against ionizing radiations.
ILO s. 7. Genève 1955.
10. Tabershaw, I R & Kleinfeld, M: Regulations ön
radiation protection in New York State. "Proc. int. Conf.
Peace-ful Uses of Atomic Energy Geneva 1955" Bd 13 s. 45—49.
11. Mitchell, W: Some administrative and legal problems
related to the uiidespread use of high-level radiation sources.
"Proc. int. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy Genova
1955" Bd 13 s. 28—34.
12. Parker, II M: Panel discussion of the impact of the
atomic energy industry ön community health. A.M.A. Arch.
ind. Health 1956 s. 469.
13. Fabmer, F B: Safety criteria in atomic energy. "Proc.
int. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy Geneva 1955"
Bd 13 s. 315—318.
14. Zinn, W W H: A letter ön EBR 1-fuel meltdown.
Nucleonics 14 (1956) juni s. 35, 103—104, 119.
15. Exclusion areas for reactor. Nucleonics 12 (1954) mars
s. 45, april s. 10.
16. Marley, \V G & Fry, T M: Radiological hazards from
an escape of fission products and the implications in power
reactor location. "Proc. int. Conf. Peaceful Uses of Atomic
Energy Geneva 1955" Bd 13 s. 102—105.
17. Claus, W D: Fundamental considerations in the release
of large quantities of radioactive wastes to land and sea.
"Proc. int. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy Geneva
1955" Bd 9 s. 17—18.
18. Glückauf, E: Long-term aspect of fission product
dis-posal. "Proc. int. Conf. Peaceful Uses of Atomic Energy
Geneva 1955" Bd 9 s. 3—8.
19. Zeitlin, H B, Arnold, E D & Ullmann, J W:
Eco-nomies of waste disposal. Nucleonics 15 (1957) jan. s. 58—62.
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
