Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Frostfritt nedgrävningsdjup för kraftledningsstolpar, av David Zetterholm och Eric Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frostfritt nedgrävningsdjup
för kraftledningsstolpar
David Zetterholm
Erie Danielsson
Fig. 1. För
frost-frihet erforderligt grundläggning sdjup i m
för
stolpfunda-ment under
normala förhållanden enligt
SEN 12—1945
(SEX 3 601).
Avdelningsdirektör David Zetterholm och byrådirektör Erie Danielsson, Stockholm
Tjälskador
Vid tjälning av marken fryser det i jordartens
porer bundna vattnet till is (Tekn. T. 1956
s. 1021). Det kapillärt uppsugna vattnet bildar
islinser eller isränder, vilket i sin tur
resulterar i tjällyftning. Vid upptining av marken
Fundament för kraftledningsstolpar
grundlägges på frostfritt djup. Enligt nu gällande
kraftledningsnormer bör man tillämpa samma
frostfria djup som för byggnadsgrunder. För
byggnadsgrunder förutsätter man i regel vid
bestämning av frostfria djupet att tjockare
snötäcke saknas. Förhållandena är emellertid
gynnsammare i fråga om kraftledningsstolpar,
enär snötäcket, som i hög grad förhindrar
tjälens nedträngande, i allmänhet får ligga kvar
orört.
I samband med pågående revision av
kraftledningsnormerna har det därför ansetts
önskvärt att på grundval av direkta jordtempera-
624.131.435 : 621.315.66
turmätningar och köldmängdsuppgifter söka
bestämma det frostfria djupet inom olika delar
av landet, när marken är täckt av normalt
snötäcke.
Faktorer som påverkar tjäldjupet
Tjäldjupet är beroende av klimatiska såväl som
markfysikaliska faktorer. De viktigaste
klimatiska faktorerna är lufttemperaturen, som på
någon meters höjd i stort sett nära
sammanfaller med temperaturen i markytan, samt
snötäckets tjocklek och varaktighet. Köldens
styrka och köldperiodens längd dvs. köldmängden
bestämmer tjälens nedträngande i marken. Ett
snötäcke av viss tjocklek verkar härvid
värme-isolerande och begränsar eller förhindrar
tjälens nedträngande. I allmänhet råder det
förhållandet, att där köldmängden är störst, är
också snötäcket mäktigast och mest varaktigt,
vilket medför att tjäldjupet i regel icke är
beroende av ortens läge1.
Med hänsyn till markens fysikaliska
egenskaper skiljer man mellan mineraljordar och
organiska jordar. Till mineraljordar hör grus,
sand, pinnmo och lera. Organiska jordar
utgöres av torv, dyjord och mulljord. Tjäldjupet
är ca 50 % mindre i organiska jordar än i
mineraljordar under liknande klimatiska
förhållanden. De för tjäldjupet viktigaste
markfysikaliska faktorerna är: jordmaterialets
värmeledningskoefficient, specifika värme och
vattenhalt. Värmeledningskoefficienten och
specifika värmet är beroende av vattenhalten och
ökar när denna tilltar. En ökad vattenhalt
ger, på grund av isbildningsvärmet, ett större
frysmotstånd och vattenhalten inverkar
härigenom i mycket hög grad på tjäldjupet;
tjäldjupet minskar vid ökad vattenhalt2.
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
